tag:blogger.com,1999:blog-179908142024-03-13T18:49:28.699+01:00Den där om JennyJennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.comBlogger2458125tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-26166521143370543772015-01-27T16:00:00.000+01:002015-01-27T09:53:13.059+01:00Den där om eftersläntareHej.<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
Som jag saknar den här bloggen. Wordpress, dit jag flyttat, hyser jag inte samma kärlek till. Om det är någon av er som fortfarande hänger här och som undrar var jag tog vägen så kan ni gå till</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
http://dendaromjenny.wordpress.com</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
där kan ni läsa vad jag gör nu för tiden. Jag har till exempel skaffat mig ett barn till. Och flyttat ut på landet. Vem skulle kunna tro?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kram. </div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-76145092703277576662013-06-04T09:41:00.002+02:002013-06-04T09:41:56.539+02:00Den där om klar<div style="text-align: justify;">
Okej, nu är den här bloggen öppen igen. Tänkte bara säga att nu har jag mailat alla som mailat mig. Har ni inte fått något mail (och vill ha det) så hör av er, så mailar jag igen.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-47315956525062401962013-06-03T12:39:00.002+02:002013-06-03T12:39:51.502+02:00Den där om en börjanHej,<br />
<br />
nu är de första 68 (av 338!!!) inbjudna. Kan någon av er skriva en kommentar på det här inlägget så att jag vet att det funkar? Tack!Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com23tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-63100891800419560312013-05-29T08:01:00.000+02:002013-05-29T08:09:00.835+02:00Den där om att det snart är den första juni<div style="text-align: justify;">
En sån jävla maj jag har haft. Död blandat med januarinattsvart besvikelse blandat med fylla dans i vardagsrum första natten utan Fimpen morsdag att gå hem genom sommaräng. En sabla blandning, glädje och jävla sorg. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Tänkte bara skriva att den här Blogspot tydligen är i tonåren och tonårstjurig. Det verkar som om det enda sättet att ni ska få läsa är att att jag måste bjuda in alla att läsa bloggen genom att skicka mail med inbjudningar. Inga enkla lösenord verkar vara okej. Så ni som mailat mig på Facebook, sms:at, kommenterat här i bloggen, eller sagt till att ni vill läsa bloggen på annat sätt än att maila mig, gör gärna det så att jag har allas mailadresser samlat. Tack.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="mailto:jagjenny.blogspot@hotmail.com">jagjenny.blogspot@hotmail.com</a> <br />
<br />
PS: om någon är ledsen för att de inte fått inbjudan så behöver ni inte vara det eftersom jag inte skickat några ännu. Jag har fått lite ödmjukt storhetsvansinne av alla mail som kommit. Jag trodde att det var ett tjugotal som var intresserade, nu är ni uppe i över 200. Jag har inte läst så många mail ännu, och jag gissar att det kommer att ta tre evigheter att gå genom alla, men det kommer. Och jag vill läsa allt, för de få jag läst fick mig att tappa andan. Ni är fan bäst, vet ni det?</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-38231369453260717502013-05-06T13:11:00.003+02:002013-05-06T13:27:07.271+02:00Den där om att låsa sin blogg<div style="text-align: justify;">
Den 1 juni 2013 låser jag den här bloggen. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Dels för att kunna skriva utan att folk jag inte vill ska läsa den här bloggen inte ska kunna göra det och dels så vill jag inte att gamla inlägg ska ligga öppet för världen. Jag vill inte radera åtta år av mitt liv, så det är såhär det får bli.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ni får väldigt gärna följa med mig vidare. Från början ville jag bara lägga mig ner och dö och ha ihjäl allt som fanns på Den där om Jenny, men efter lite eftertanke och all respons från er så vill jag inte det längre. Jag är ledsen att jag inte hunnit svara på alla era mail, men jag har läst dem. Det blev lite mer stohej runt det här än vad jag hade tänkt mig. Det är ju bara jag, Jenny, och min lilla blogg. Linda som fått ta en del smällar i kommentarerna har mailat mig och nej, hon verkar inte vara någon som förföljer folk. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Om ni vill fortsätta läsa så gör ni så här (obs att jag kanske inte svarar på era mail på en gång, det kanske kan ta några dagar/någon vecka):</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
1.) maila mig (adressen finns här till höger) </div>
<div style="text-align: justify;">
2.) berätta vem ni är. </div>
<div style="text-align: justify;">
3.) skicka länk till blogg/Facebookkonto/liknande. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Om ni vill fortsätta läsa mig så vill jag att ni ska veta att det fortfarande är okej om ni inte håller med mig i allt jag skriver. Såklart. Min blogg är ingen Jennydiktatur. Det är inte därför jag låser bloggen, det är för att jag känner ett obehag inför att jag inte har koll på vem som läser.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag tar bloggsemester till juni. Ha en skön maj.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Vi ses.</div>
<br />Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-84841231281821559132013-05-03T07:27:00.000+02:002013-05-03T07:32:21.087+02:00Den där om slutet, pt 2<div style="text-align: justify;">
Hej igen hörrni.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sånt gensvar. Sånt gensvar! Jag satt hela gårdagskvällen (den delen när jag inte brottades med min son för att han skulle sova) och storgrät. För att det här är som att göra slut med någon jag älskar. För att det här är som om att en av mina bästisar inte kommer att finnas längre. Ni är det, ni som läser. Mina bästisar. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är som många av er skriver - det var inte såhär det skulle bli. Jag skulle ju berätta för er att vi köpt det där renoveringsobjektet som vi sen modelerar om till vårt drömhus. Ni skulle vara bland de första jag berättade för att Fimpen ska få syskon. Igen. Och igen. Om Stolte mannens och mina bråk. Om vår Argentinaresa.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och det är inte de taskiga kommentarerna som gör att jag slutar för taskiga kommentarer har jag fått sedan jag började skriva. Det är inte ifrågasättandet eller ilskan över att vi inte har pengar över till mat (som jag tydligen igen behöver förklara: nej, det var faktiskt så att vi inte hade råd med mat i april. Jag vet om att vår familj inte är fattig, tro mig, jag ser riktig fattigdom varje dag (och har heller aldrig påstått att vi tillhör en del av den fattigdom som finns i Sverige idag). Vi fick låna pengar för att ha råd med mat: ja. Och det tillsammans med att ständigt behöva snåla samt att den här sommaren kommer att bli jobbig ekonomiskt då Stolte mannen ska vara föräldraledig med lägstabelopp fick mig så trött att jag (kanske) oaktsamt KLAGADE på vår ekonomi.Så.) Det är alltså inte de taskiga kommentarerna eller påhoppen på mig som person som gjorde att jag tog beslutet jag tog.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://jagjenny.blogspot.se/2006/07/den-dr-om-alltallt-utan-dig.html">2001 blev jag förföljd av en kille som vi kan kalla Peter</a>. Har ni aldrig blivit förföljda kan jag meddela att det är enormt läskigt. Det kryper in under huden, det äter upp en. Det ledde till att jag var lite på min vakt</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://jagjenny.blogspot.se/2006/09/den-dr-om-att-skita-i-det.html">2006 när någon började skicka elaka och maniska kommentarer på min blogg</a> om att de visste var jag bodde och vad jag gjorde om dagarna. Vilka tider jag gick och tränade. När jag var ute och festade. Detta polisanmäldes, men jag fick aldrig veta vem det var.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
2013 börjar "Linda" kommentera och vet var jag jobbar. Det är väl inte kärnfysiskt svårt att räkna ut det, men det var inte <i>du som <b>väl</b> jobbar på...</i>, utan <i>du som jobbar på... </i>gjorde att min lilla historia av läskiga förföljelsemänniskor gjorde sig påmind. Det var inte bara den här kommentaren, utan i inlägg som jag nu tagit bort fanns fler kommentarer som talade om att folk jag känner/som känner mig läser den här bloggen utan att ha berättat det för mig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är inget nytt för mig. Folk har under hela tiden den här bloggen funnits berättat att de hittat min blogg. Att de läst ett tag och sedan förstått att det är jag som skrivit den. Men de har berättat. De vill mig inte illa. De är inte taskiga. Det är okej. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det här tillsammans med ett turbulent privatliv (tro det eller ej, allt skrivs inte här) gjorde att jag valde att sluta här. Eller jag vill inte säga att jag valde, för det känns inte som om jag har något val. Det är inte vara Den där Jenny längre. Det är Den där Jenny, Den där Fimpen och Den där Stolte himla mannen också. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Om jag fortsätter att skriva här så kommer jag att låsa bloggen. Jag kommer inte att börja skriva någon annanstans. Jag är den där Jenny, det här är mitt land. Jag måste få vara rädd och ledbruten ett tag, sedan kanske jag kommer tillbaka, låser och släpper in er som kan identifiera er själv. Vi får se. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vi hörs.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com45tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-69374845122991445592013-05-02T07:59:00.002+02:002013-05-02T07:59:51.255+02:00Den där om slutet<div style="text-align: justify;">
Hej hörrni.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
De senaste dagarna har varit väldigt tunga för mig. På flera sätt. Det plus att jag fått flera kommentarer som påpekat det jag skrivit, tyckt att det varit okej att kritisera mig som person samt varit elaka gör nu att jag avslutar den här bloggen. Jag hade så mycket kvar att berätta, så det här känns snopet. Beslutet togs på två spontansekunder. Och jag vet att ni är många där ute som stöttar och stöttat mig genom allt. Tack, det betyder himla mycket, men jag orkar helt enkelt inte gråta på jobbet något mer.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com73tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-44766216849765681962013-05-01T20:52:00.003+02:002013-05-01T20:52:46.272+02:00Den där om att när jag berättar är det alltid någon annan som också varit med om en våldtäkt<div style="text-align: justify;">
<a href="http://the-unsatisfactory.blogspot.se/2013/04/tid-rattfardigar-inget.html">Det här tycker jag att ni ska läsa ikväll.</a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och om ni vill kan ni få läsa min egen historia<a href="http://jagjenny.blogspot.se/2006/04/den-dr-om-att-ta-vad-man-vill-ha.html"> här. </a></div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-24544801038727652052013-04-29T11:26:00.000+02:002013-04-29T20:02:01.422+02:00Den där om hur det gick på intervjun<div style="text-align: justify;">
Jag väger plus mot minus och plus vinner nog ändå. Mina kollegor pratar om rykten som säger att jag kommer att gå upp tiotusen i lön och jag vågar inte tro på det. Att äntligen inte behöva skämmas för sin lön. Att äntligen ha råd med det mina vänner har råd med. Kunna spara och köpa saker (mat) i slutet av månaden.<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag kommer in på kontoret och springer nästan rakt in i en kille jag känner sedan tidigare. Kramar om honom och tänker att det måste väl ändå se bra ut? Att jag känner folk. Rutinsvarar på rutinfrågor och rycker på axlarna mer än ler när de frågar hur jag kunde klättra så snabbt på mitt förra jobb. Tänker att mitt CV kanske är lite väl saltat, men är inte allas det? Jobbet låter verkligen intressant. Intressant på ett vuxet vis. Ansvar. Kontakt med regering och riksdag. Samtidigt på minussidan: inte kontakt med <em>vanligt</em> folk. Kostym istället för jeans och herre Gud, kommer jag inte kunna blanda rött med gult och grönt på mina kläder?. <br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Får med mig arbetsprov som ska lämnas in i slutet av veckan och jag stoppar ner det i väskan och tänker att den här lyxen, det här underbara: att vara nöjd om jag får det. Nöjd om jag inte får det. Det är fint. </div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com24tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-84269731251828020662013-04-26T10:33:00.000+02:002013-04-26T11:20:06.913+02:00Den där om Lisa<div style="text-align: justify;">
<a href="http://linneaiusa.com/2013/04/16/girl-crush/">Linnéa skriver om tjeförälskelse</a> och jag ligger där bredvid Fimpen och tänker att<em> hm, nä jag har nog ingen nyförälskelse, bara gamla underbara</em>. Lägger ner telefonen och kommer på att <em>joho, DET HAR JAG VISST!</em> </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag har bara träffat min tjejförälskelse (som i kompisförälskelse, vill inte nedvärdera lebisk kärlek som någon andrahandskärlek) en gång. Jag gick in från ett blåsigt och snöigt Södermalm och hon stod i baren och beställde vin. Jag såg henne och det kickade till i magen av <em>japp, hon kommer att bli min nya bästis!. </em>Jag försökte dricka bort det nervösa. Hon gjorde samma sak.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Och allt det hon sa det stämde överens med det jag ville berätta. Allt det hon sa det var intressant. Och du vet när du inte vill bli för ivrig? När du måste hålla tillbaka för att inte skrämma bort med <em>åh, vi kommer att bli bästisar? </em></div>
<div style="text-align: justify;">
<em></em> </div>
<div style="text-align: justify;">
Så gick vi därifrån och Stolte mannen frågade hur det hade gått. Jag ryckte på axlarna:<em> bra?</em> men ville egentligen hoppa omkring och nybästis-skrika. Och ligga i sängen och prata om hur konstigt det är att vissa människor blir vi förälskade i med en gång. Vet att vi hör ihop. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Så skulle vi ses igen. Jag hade valt ut kläder i mitt huvud. Och bytt kläder. Bytt tillbaka. Men Fimpen mådde för dåligt och vi mattades ut i kanterna av sjukhusvistelse och jag ställde in. Hon skickade ett meddelande om att hon hade målat naglarna. Och jag framför telefonen-fnissade och tänkte att hon kanske var lite kompiskär i mig också.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-79597270936449206432013-04-25T10:07:00.002+02:002013-04-25T10:09:32.289+02:00Den där om att ifall ni är föräldrar...<div style="text-align: justify;">
...eller intresserade av barn som blir sjuka så läs <a href="http://doktorcecilia.wordpress.com/">den här bloggen</a>. Den är jävligt vettig och bra på alla sätt utom det att min man absolut inte tror på deras tips om honung mot hosta. Fast det är ju inte bloggens fel. <span style="font-size: x-small;">(Jag smyger ner honung i vällingen ändå, när han inte ser.)</span></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Och ja, det var allt jag hann blogga innan nästa möte. Eller vänta, hinner även skriva att jag ska på jobbintervju imorgon. H J Ä L to the P!</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-80368212889817975542013-04-20T12:31:00.000+02:002013-04-20T12:31:29.871+02:00Den där om välling i soffan<div style="text-align: justify;">
Vår lägenhet är misshandlad just nu. Jag torkar välling ur soffan och gräver fram smörgåsar under den. Trampar i kladd och smulor. Svär och inne i huvudet-gormar. En liten Fimpen som går fram som en bulldozer tillsammans med tanken att vi snart kommer att flytta till större gör att det liksom vilar en känsla av <i>äh, fuck it!</i> över det här boendet. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://jagjenny.blogspot.se/2013/03/den-dar-om-att-alska-ett-hus.html">Drömhuset</a> blev inte vårt. Inte någon annans heller. Säljaren ville ha 1,5 miljoner mer än området den såldes i (och nästan två miljoner mer än han köpte det för i februari 2012). Vi la ett bud som han tackade nej till och så är det med det. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så i väntan på större torkar jag välling och drömmer om <a href="http://loudlikeagirl.blogspot.se/2012/11/min-affisch-till-salu.html">den här postern</a> och <a href="http://www.etsy.com/listing/86731369/set-of-2-scrabble-letter-decorative?ref=sr_gallery_32&ga_search_query=cushion&ga_order=most_relevant&ga_view_type=gallery&ga_ship_to=SE&ga_search_type=all&ga_facet=cushion">de här kuddarna</a>.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-88450788097729046712013-04-18T10:41:00.002+02:002013-04-20T12:35:02.434+02:00Den där om ett rutiningrepp<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1wF5S2dOq1wxugdQVJtoFIMpk5Knkeo7gzxZezfsl9xWPlnUNN5W-8JDYWyOYBwjwcMXReo6NYM03wi5-nkFKQuN2asXYGvkgyW4bl8Qk9qzCdE7GgeAomk4sFQ81A4s2yL72zw/s1600/bild+(7).JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1wF5S2dOq1wxugdQVJtoFIMpk5Knkeo7gzxZezfsl9xWPlnUNN5W-8JDYWyOYBwjwcMXReo6NYM03wi5-nkFKQuN2asXYGvkgyW4bl8Qk9qzCdE7GgeAomk4sFQ81A4s2yL72zw/s1600/bild+(7).JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: justify;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1wF5S2dOq1wxugdQVJtoFIMpk5Knkeo7gzxZezfsl9xWPlnUNN5W-8JDYWyOYBwjwcMXReo6NYM03wi5-nkFKQuN2asXYGvkgyW4bl8Qk9qzCdE7GgeAomk4sFQ81A4s2yL72zw/s320/bild+(7).JPG" width="239" /></a><br />
<div style="text-align: justify;">
Sju nollnoll. Så är vi tillbaka dit vi aldrig mer vill återvända. Barnsjukhus. Himla luddigt i kanterna och glada leende på bilderna, på riktigt knivskarpt och munnar vända åt andra hållet.</div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Vi får ett rum på avdelning Q83 och på väggarna har de målat Astrid Lindgrens figurer. Jag och min man skrattar åt Madicken som har fått ett vuxen mans ansikte. Fimpen springer runt i korridorerna med en studsboll han har hittat i leklådan. Han får en säng som är för stor för honom och en sjukhussärk storlek 104, flera nummer för stor för honom. Jag skojar att han har ena axeln bar, som på fashionshow. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Stolte mannen går med vår son in i operationssalen och kommer ut och jag ser att han kämpar. Jag hoppar över snubblar till över bord och stolar vi trillar in i varandras famnar och han snyftar mot min axel. Att se sitt barn sövas. Pillandes på en plastdinosaur. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Stolte mannen vankar fram och åter i sjukhuskorridoren. Vi mantrar i huvudet att det bara är ett rutiningrepp. <em>Det är bara ett rutiningrepp.</em> I mitt huvud radar scenerna upp sig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Scen ett: läkaren kommer ut och drar skyddsmössan från huvudet. <i>Fimpens föräldrar? Ja, det uppstod komplikationer...</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><br /></i></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Scen två: jag skriker och Stolte mannen håller om mig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Scen tre: jag ligger i ett tyst och släckt sovrum. Stolte mannen kommer in och <em>du måste äta något, Jen.</em></div>
<div style="text-align: justify;">
<em><br /></em></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Barnsjukhus. Det värsta vidrigaste som finns.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Efter två timmar ringer Stolte mannens telefon. Fimpen mår bra, men det har blivit komplikationer. Min man ifrågasätter och frågar frågar frågar. Vinkar ut mig i korridoren, men jag vill inte gå ut dit. Jag vill stanna i väntrummet och i den värld där allt är fint och bra och luddigt rosa i kanterna. Fimpens operation ska hålla på en timme till. Min man vill gå och köpa kaffe. Jag vill bygga bo i det där väntrummet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Så kommer han ut, den minsta lilla gossen i världen. Jag bryr mig inte om rasism eller krig eller bomber i Boston. Låt de spränga hela jävla världen bara jag får vara här med min son och lukta på honom. Jag frågar Stolte mannen om inte han vill lukta på Fimpen när Fimpen är sjuk, men det vill han inte. Jag lägger mig över sängen med näsan i gossnacke och andas. Andas. Andas. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
Klockan tjugiett nollnoll får vi gå från sjukhuset och i hissen vill Stolte mannen krama mig. <i>Vänta</i> ber jag och han undrar vad som kan vara viktigare än att kramas. Jag sätter på <a href="http://jagjenny.blogspot.se/2012/01/den-dar-om-socialismens-historia.html">låten</a>. <a href="http://www.youtube.com/watch?v=WbN0nX61rIs"><em>Det här</em></a>, svarar jag.</div>
</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-61933242013993350842013-04-09T19:23:00.000+02:002013-04-09T19:23:11.730+02:00Den där om en sommar<div style="text-align: justify;">
Det var precis i början och allt var så där kristallklart och jag tyckte att jag kunde se hela vår framtid, någonstans där längst fram skulle vi dö hållandes i varandras händer. Jag var ute och tittade mer än dansade drack mer än skrattade rökte blå Camel. Telefonen i ett stadigt grepp i min väska. Smsen redan färdigskrivna i mitt huvud.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Han hemma med sin lägenhetskompis. Hade han skickat <i>kom!</i> så hade jag varit där redan innan han hunnit komma fram till utropstecknet. Solen som aldrig gick ner. Temperaturen som egentligen var för kall för bara ben. Stockholmsnatt. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Till halv fyra höll jag ut. Jag höll alltid ut längre än jag höll ut. Ville inte vara den. Ville inte vara den som smsade först. Vi möttes på halva vägen var. På Högbergsgatan i höjd med någon park jag inte ens då visste namnet på satte vi oss på nästöversta trappsteget. Han stoppade sina lurar i öronen mina sa <i>lyssna! </i>och jag lyssnade. Plura. Alltid dessa jävla män med deras jävla låtar. Trasiga män med för mycket att sjunga om. Smärta snarare än betraktande. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Cigaretthållande mer än handhållande. Berusade. Gick vi hem tillsammans, till honom eller mig minns jag inte.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-38812133821207652512013-04-08T10:21:00.000+02:002013-04-08T10:21:00.424+02:00Den där om vem som är i majoritet<div style="text-align: justify;">
Hej mitt fina fina land,</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
jag är lite rädd för dig just nu. Jag tycker att du är lite läskig. Du pratar om att separera människor i olika bussar beroende på hud- och/eller hårfärg. Du vill inte ta emot slyktingar som vill hoppa ut genom ett fönster och ta livet av sig. Du vänder ryggen till. Visar dig liten, fast du är stor har en enorm yta, ett av de största länderna i Europa. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Du säger att de där, de som inte är som jag, de tänker inte jag hjälpa. Rädda. Visa solidaritet för. Jag tänker vara tyst. Som i den där låten <em>Du tysta, Du glädjerika sköna!</em> Du säger att de där, de som kommer långt bort ifrån, de tar mina jobb. De tar allas jobb. Och samtidigt säger du att de inte alls vill jobba, de vill bara komma hit och få bidrag. Stjäla, ingå i ligor, ligga med dina kvinnor, våldta och förnedra. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag får inte riktigt ihop det, det där med att de både vill ta ditt jobb och inte jobba alls. Och att majoriteten av alla våldtäkter sker inom familjen, hotet ligger mot någon vi redan känner. De får inte röra din kvinna. Och inte sin egen heller. Eller sina, för du säger att de alltid har månggifte. Som om du är trogen din kvinna hela livet? Endast en endaste fru, som håller en hel livstid?</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Och du blundar när du går förbi de som tigger på stan, för det behöver inte angå dig så länge du tror på att de ingår i ett nätverk, att de tjänar stora pengar på sitt tiggeri. Du skakar på huvudet och tycker att jag är naiv när jag köper te, mat och ger kläder till kvinnan som tigger vid min tunnelbanestation. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Du gör mig rädd. Jag förstår inte varför. Eller jag förstår varför. Vi är inne i en ekonomisk kris och jag förstår att du också är rädd just nu. Att med en världssituation som är nattsvart kommer misstänksamhet mot det som är främmande. Att det blir lättare att skylla din arbetslöshet på invandrare. Jag, liksom du, hoppas att den där krisen är över snart. Mest för att jag vill återgå till att vi tyckte att det var fantastiskt fint när Lars Ohly inte ville sitta i samma sminkrum som Jimmie Åkesson eller att Bengt Westerberg inte ville umgås med Ny demokrati. Minns du Ny demokrati? De var populära på nittiotalet. När vi hade vår förra ekonomiska kris. De försvann sen, när krisen var över. För vet du? Hur mycket du än korvar dig i ditt ålskinn så är jag som majoriteten. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Vi är majoriteten. Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.Vi är majoriteten.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-35479447401111707202013-04-04T09:00:00.000+02:002013-04-04T09:00:00.035+02:00Den där om att åka till Edinburgh<div style="text-align: justify;">
Vi går på gator som kanske inte ens behövts sopats rena från vintergrus snösalt. Jag har stoppat in min hand i hans och skyller på att den är kall. I vagnen sitter Fimpen och ropar indianvrål med handen för munnen, ni vet? Jag lärde honom det för någon timme sedan och han älskar det även om han för huvudet till handen istället för att röra på handen mellan varje<em> uh-uh-uh-uh</em>.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeX8_cjMAL2hzRB77nZuk-Q3X_5Pep2EnSFybE6qkZV-BLzARo6W18hBN85_KL-tHIM6vSs3wmZtfmqo1oVm5CkhVTxxMPzCKL_KYXcdxPGZy5vegNCqNkRGVIYGe58FX2R2iQCg/s1600/IMG_2257.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeX8_cjMAL2hzRB77nZuk-Q3X_5Pep2EnSFybE6qkZV-BLzARo6W18hBN85_KL-tHIM6vSs3wmZtfmqo1oVm5CkhVTxxMPzCKL_KYXcdxPGZy5vegNCqNkRGVIYGe58FX2R2iQCg/s320/IMG_2257.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vi sitter på restauranger på kvällarna och beställer in musslor i olika smakkombinationer och vår son sover i sin vagn i ett hörn. Vi skålar i cava champagne prosecco vin öl och slänger långblickar mot stället där vår son sover. Han håller sin napp i handen och sin mun jordgubbsformad. Som om han just sett något han inte väntat sig. Förvånad. Vi doppar bröd i sås och frågar<i> får jag smaka på din?</i> och ofta har jag halva handen nere i Stolte mannens tallrik innan jag frågar.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOUF2LF306Fid-g6BHju_ed9irGM1C30XqaCs_BslfnVkyf6gPwbbh7krmUiY6xyqLBMl8Nx-9dDhm9Er-l6evumQjPSYKuDH1Tled_U6fRNk-aOOrnhYQpayDiuLY9CAesp8iIA/s1600/IMG_2346.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOUF2LF306Fid-g6BHju_ed9irGM1C30XqaCs_BslfnVkyf6gPwbbh7krmUiY6xyqLBMl8Nx-9dDhm9Er-l6evumQjPSYKuDH1Tled_U6fRNk-aOOrnhYQpayDiuLY9CAesp8iIA/s320/IMG_2346.JPG" width="213" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Fimpen har precis lärt sig springa eller snarare är i färd med att lära sig och älskar långa korridorer på hotellet klädda i heltäckningsmatta. Han lär sig åka hiss och hur han måste böja på benen när hissen stannar för att inte ramla. Amerikanska tanter <i>oooohhh</i>:ar och frågar hur gammal flickan i leopardtajts är och vi ler och svarar att han är femton månader.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEha-TnMmII2djwM3cDAh-LzRmYt5Me45Ji7vGdAyERylx_eLdpv6tXqJk28HxvICmDiqZu71RQ61pJ569oec59Qq8h9zxFw8tIRLRHLm4eoziiWno_V-hny0MUpr9_SwDAADAYz5w/s1600/IMG_2278.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEha-TnMmII2djwM3cDAh-LzRmYt5Me45Ji7vGdAyERylx_eLdpv6tXqJk28HxvICmDiqZu71RQ61pJ569oec59Qq8h9zxFw8tIRLRHLm4eoziiWno_V-hny0MUpr9_SwDAADAYz5w/s320/IMG_2278.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag hittar tre olika klänningar och velar inför vilken jag ska köpa. Det är påskrea och min man viskar i mitt öra att <i>crash and burn, baby!</i> och tar med alla tre till kassan och betalar med kreditkortet. Han går in i nästa butik och ler mot mig när han rafsar åt sig fyra t-shirts och <i>kan du så kan jag! </i></div>
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAZz5ZJZOp31jo2azZtJuCaEz3hDsXkvSGyd72hwbBhzIHhK9oWa2JZrOjG_rsE5CznheSKD9kzB7ZFuCxXjGDV-iXfTFZYnfQ-uCsL1W4Z_xFcmZBHjv-loNlK5RTxmjlg6BE7g/s1600/bild.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAZz5ZJZOp31jo2azZtJuCaEz3hDsXkvSGyd72hwbBhzIHhK9oWa2JZrOjG_rsE5CznheSKD9kzB7ZFuCxXjGDV-iXfTFZYnfQ-uCsL1W4Z_xFcmZBHjv-loNlK5RTxmjlg6BE7g/s320/bild.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är ständig sol och inte ett moln så långt ögat kan nå. Eller okej, det finns moln, men vi är för tillfället molnblinda. Sista kvällen dricker vi oss berusade och när servitrisen frågar om vi vill ha kaffe eller te så svarar min man att <i>nah, vi sitter helst här och blir fulla!</i> och jag skäms lite för vår son ligger ju i vagnen och sover precis bredvid oss, men så försöker jag skita i det. Vi valsar hem i kvällen som egentligen är ganska tidigt, kanske runt nio? och säger att<i> imorgon när det blir sommartid får vi nog sova länge, tror du inte? </i></div>
<br />Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-4557209859712103402013-04-02T07:34:00.000+02:002013-04-02T07:34:00.737+02:00Den där om att skriva en parentes om hur överjävligt det också kan vara, så att jag kan skriva om det överfina sen. För den här bloggen ska inte vara rosaskimrande, den ska berätta sanningen<div style="text-align: justify;">
(Vi sitter vid ett bord i en restaurang som ser ut som ett vardagsrum. Han har sin arm runt mig och vi har druckit fördrink och en halvflaska vin. Fimpen ligger och sover i vagnen framför bordet. Vi pratar om oss och han har sin hand på min kind, så där som han har ibland. Han säger på stapplande staplande svenska räddröst att han det här lite över året: 2011 2012 2013 (tänk att vår son funnits i tre olika år!) vissa gånger trott att allt skulle slutat med frontalkrock. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och jag tänker samma lika. Det har funnits tider när jag funderat om det är meningen att jag ska lämna honom. Trots den där överjordliga kärleken. Jag har aldrig slutat vara madly deeply. Men jag har funderat på om det inte är menat. Jag har velat låsa in mig på toaletten. Bara velat lägga mig ner för att få sova. Bara fem minuter. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
De som säger att skaffa barn är jobbigt, tänk så rätt de hade. Men också. Att det blir lättare. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är nu jag på riktigt blir kär i min son. Jag är kär i min son. Det som tidigare varit djuriskt och som min kropp styrt, styr nu mitt huvud. Jag känner en längtan. Jag vill vara med min son.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Allt det arga, det hårda, som jag känt. Det har också varit verkligt. Jag hade kunnat lämna min man och mitt barn. Bara för att få vila. Bli lämnad ifred. Men jag gjorde det inte och det finns ingen hjälte bakom den handlingen bara en trött mamma som inte visste var hon skulle ta vägen om hon gjorde det och att hon var för trött. Att lämna var mer tröttsamt än att stanna. Hade någon där gett mig en charterresa och ett <i>det är okej att åka!</i> så hade jag antagligen imploderat.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och med den parentesen så kan jag skriva om hur vi hade det i Edinburgh.) </div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-73779681498330234772013-04-01T08:02:00.000+02:002013-04-02T08:43:15.872+02:00Den där om att lyda<div style="text-align: justify;">
<img alt="Anonym" class="comment-icon anon-comment" src="http://www.blogger.com/img/blank.gif" /><span dir="ltr">Lea</span> sa...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<dd><div style="text-align: justify;">
<em>Alskar dessa brev, du skriver fantastiskt. Daremot har jag supersvart for ordet "lydig" och att anvanda det nar en talar om barn, vill vi verkligen ha barn som alltid lyder? Lydiga manniskor ar bland det farligaste som finns, faktiskt.</em></div>
<div style="text-align: justify;">
<em></em><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<em>Inte tankt som kritik, men mer som en reflektion.</em> </div>
</dd><br />
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Hej Lea,</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
du har såklart rätt. Självklart. Jag vill att mitt barn ska stå på barrikaderna och jag tänker stå där bredvid honom. Jag vill att han ska skrika sitt högsta. Jag vill att han ska ringa hem till mig med andan i halsen och <em>vet du vad vi gjorde idag mamma? Vi var direkt olydiga, vi, vi fick politikerna att lyssna!</em> Jag vill att han ska lyssna med respekt på vad andra säger, men våga skaka på huvudet om han inte håller med och säga att <em>vet du? Så där tycker inte jag.</em> Jag vill att han ska räcka upp handen i klassrummet och ifrågasätta ifrågaställa fråga och undra. Jag vill inte sitta på kvartsamtal, som mina föräldrar fick göra, och höra att deras barn borde räcka upp handen mer. Höras mer. Jag vill att han ska föra ett jävla liv där ett jävla liv behöver föras.<br />
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Så, ja, självklart har du rätt.</div>
<br /></div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-10344367462882619262013-03-27T08:10:00.000+01:002013-03-27T08:10:00.876+01:00Den där om att visa helgen<div style="text-align: justify;">
Jag förstår inte hur ni hinner blogga. Hur hinner ni blogga? Min blogg och mina bloggläsare är misshandlade bortom all förståelse. Jag lägger upp pausmusik och listor jag inte kan stå för. Och helgens bilder. Det är inte ni, det är jag. Jag och min trötthet.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbMIwJkrj1quQOKem9LevlYTkcjbWwP4v5mOWutWuDumrLFSePt6xs3XpaUuhyZulbDV12bOv7ii-Ef4CdZpW9nfLABDelJ5_nCn_IMQ8q2JplBcJAU1OoSduK44MT2rybqZVbyw/s1600/bild+%25285%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbMIwJkrj1quQOKem9LevlYTkcjbWwP4v5mOWutWuDumrLFSePt6xs3XpaUuhyZulbDV12bOv7ii-Ef4CdZpW9nfLABDelJ5_nCn_IMQ8q2JplBcJAU1OoSduK44MT2rybqZVbyw/s320/bild+%25285%2529.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Lördagkväll. Stolte mannen har gjort argentinsk mat, köpt argentinskt vin och varför då? Kanske någon frågar sig, jo för att vi ÄNTLIGEN BOKADE VÅR RESA TILL ARGENTINA!!!!! Sen försökte vi se This is 40, men Stolte mannen somnade efter en timme och lite senare kollade jag hur lång filmen var egentligen och när det visade sig att det var tjugo minuter kvar tyckte jag att den där filmen passerat gränsen för lång och stängde av. Någon som vet hur den slutar?</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5TzQj9-TFMzUv9K7_4p3xFfJphcmVt3tf3jRkEHEq4r5XmS9PwT8NuXGzlPrEN_MOainfRtVB6kjaN8smFY3OajALphHvQBErwCXm-WV4mNYB22LTtAsbuOhFGAoEj0xM4fWyIA/s1600/bild+%25283%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5TzQj9-TFMzUv9K7_4p3xFfJphcmVt3tf3jRkEHEq4r5XmS9PwT8NuXGzlPrEN_MOainfRtVB6kjaN8smFY3OajALphHvQBErwCXm-WV4mNYB22LTtAsbuOhFGAoEj0xM4fWyIA/s320/bild+%25283%2529.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Ja. Här gör jag faktiskt min morgonbajs. Och min son är med. För det är så livet är ibland. Jag och Stolte mannen går upp varannan dag med den här killen. Den andra ligger kvar och sover. Den som går upp får gå på toa med sällskap.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIvJCLAIF1nDglYmDxLE981jxV5ka-2xSxSE3YiiJvkC2FPYKdxzy3ws8qDxfj4VD-Fet81_5IR-QLPKBwkM0SDgNB8vzAkoT-vm95j5xbYVJitFQuxmIuLbmrnSitQ2C9JfGihw/s1600/bild+(6).JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIvJCLAIF1nDglYmDxLE981jxV5ka-2xSxSE3YiiJvkC2FPYKdxzy3ws8qDxfj4VD-Fet81_5IR-QLPKBwkM0SDgNB8vzAkoT-vm95j5xbYVJitFQuxmIuLbmrnSitQ2C9JfGihw/s320/bild+(6).JPG" width="239" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Älskar min son just nu. Han skrattar åt sina egna skämt (som ingen annan fattar). Han har börjat dansa och head bang:a. Han leker själv när hans mamma dricker morgonte och läser DN.</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhE5VkB3kCeeGCgGSudkcG83jHy1W6hkvEsUFoLVsA5F3Os-KUxfipGGFryZIAIiD0CojY_LJIeZyjnB1Qa0OsbbyyUzQ74RLl_qNuy9Kql07Jx7HYDQTofP3TEil6AGvZMiN_hA/s1600/bild+%25282%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhE5VkB3kCeeGCgGSudkcG83jHy1W6hkvEsUFoLVsA5F3Os-KUxfipGGFryZIAIiD0CojY_LJIeZyjnB1Qa0OsbbyyUzQ74RLl_qNuy9Kql07Jx7HYDQTofP3TEil6AGvZMiN_hA/s320/bild+%25282%2529.JPG" width="239" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Här är vi på väg för att titta på Drömhuset. För att komma till Drömhuset måste vi gå på en liten skogsstig i cirka tio minuter. Åh, snälla Drömhus bli vårt!</div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuNdMBpLTN87PkQtw34IYaJueioWr2DVs1BpwOAlFdWsdV-00dC3aCXWP2jI9kFgvW89YeW5P_1NGL3DlkQJNtR0ZMqWHA7Nk85oufUuZ9opikKmmmbKhDJw7K5hCEfkKZX__CMQ/s1600/bild+%25284%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuNdMBpLTN87PkQtw34IYaJueioWr2DVs1BpwOAlFdWsdV-00dC3aCXWP2jI9kFgvW89YeW5P_1NGL3DlkQJNtR0ZMqWHA7Nk85oufUuZ9opikKmmmbKhDJw7K5hCEfkKZX__CMQ/s320/bild+%25284%2529.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Söndagkväll och jag ordnar med böckerna i vår min bokhylla. Här får böckerna från bokklubben hänga och snacka med varandra. Efter det här gick jag väl och la mig vid nio, som vanligt.</div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-20237481361856896902013-03-26T07:52:00.004+01:002013-03-26T07:52:46.929+01:00Den där om att älska ett hus<div style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZtBwe9xqtZBo9b8hNf6mzVclOVZZoKB5BJVTtdsO-WqBJyJIg7G0wSSrhDA91CMyszBTsTnbIh3i0RlMNU1cv6OBHOPtDhr_kC6NUSS2ZE48ZKZ1kIyjB6uP7kwo6YbqkpdzFRQ/s1600/bild+%25281%2529.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZtBwe9xqtZBo9b8hNf6mzVclOVZZoKB5BJVTtdsO-WqBJyJIg7G0wSSrhDA91CMyszBTsTnbIh3i0RlMNU1cv6OBHOPtDhr_kC6NUSS2ZE48ZKZ1kIyjB6uP7kwo6YbqkpdzFRQ/s320/bild+%25281%2529.JPG" width="320" /></a>Så plötsligt börjar vattnet flyta under broarna igen. Fyra av mina närmaste kollegor har bytt arbetsplats gått upp i lön säger att jag borde göra samma. Jag tittar på dem med tidigare bestämda ögon och undrar om jag borde. Skickar iväg ansökningsbrev som är långt ifrån bra; rutinbrev. Och blir kallad på intervju. Jag sover på och under saken och ringer och avbokar intervjun. Vill stanna.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För första gången i mitt liv vill jag stå still stampa till det blir en liten grop där jag står. Nöjd. Och det är ovant.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Vi åker och tittar på två hus på landet. Landetlandet. Jag blir kär i det ena och min man blir kär i det andra. Jag står i det som ska bli Fimpens rum och tittar ut mot hallen och kan andas samtidigt som allt det som finns inom mig skriker <em>MEN STOCKHOLM DÅ?</em> Stockholm, som jag älskar passionerat. Det finns få saker som jag älskar som den staden. Min man. Mitt barn. Stockholm.</div>
<br />
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-8529403791122603872013-03-20T12:32:00.000+01:002013-03-20T12:32:00.514+01:00Den där om pausmusik<div style="text-align: justify;">
När vaknade du imorse?<br />Var vaken från och till från ungefär halv tre-ish med en barnarm runt halsen. Inte på det mysiga gosa gosa-viset, utan mer på jag vill strypa dig i sömnen-viset. Gick upp kvart i fem. <br /> </div>
<div style="text-align: justify;">
Vad var det första du tänkte när du vaknade? <br />Inga tankar kan forma sig i en skalle som vaknar vid fem.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />Har du ringt någon i dag, vem och vad sa ni?<br />Sitter i telefon halva dagarna. Sista samtalet handlade om att översätta betyg från franska till svenska och hur det görs. Innan det godkände jag en affärsidé. Det var skoj. Jag freestylade som fan och låtsades att jag kunde det jag pratade om.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />Har du ont någonstans?<br />Om det finns en sovnerv har jag haft ont i den sedan jag var gravid i ungefär sjätte månaden.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />Om du fick välja vad som helst att äta just nu, vad är du då sugen på?<br />En avokado är det första som kommer till mig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />Vad köpte du när du drog ditt kort senast?<br />Jag misstänker att det var min man som drog mitt kort senast. Han köpte i så fall broccoli. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br />Vilken var den första hemsidan du gick in på internet?<br />Idag? Vår interna jobbsida. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Vad ska du göra ikväll?<br />Kväll finns inte för mig, jag jobbar bara med eftermiddagar. I eftermiddag ska jag hämta Fimpen på förskolan, svära över att missa tunnelbanan (gör alltid det) och behöva vänta tio minuter med en trött unge. Sen kommer jag nog hem, gör god mat till min son som han inte vill äta. Gör äcklig mat som han tycker om, som alltid innehåller någon form av pasta. <br /><br />Vilken är den första låten du sätter på idag?<br />Min kollega spelar musik för mig idag. Det är hans blandlista. Lungt OCH snabbt. <br /><br />Vad tycker du om din blogg?<br />Just nu känns det som om den blöder lite. Jag ger inte den kärlek eller omtanke.<br /><br />Vad gjorde du för exakt en vecka sedan, den här tidpunkten?<br />Var det då hela familjen var kräksjuk? Nä, det var då jag bjöd min man på födelsedagsmiddag och Fimpen på jättemycket juice. Och hade panik för att jag inte kommit på någon present att köpa till honom.<br /><br />Tror du att du kommer få en komplimang idag, för vad?<br />Nä. Det skulle ha varit igår. Igår tyckte folk att jag hade klätt mig snyggt. Klär mig alltid i multicolor. <br /><br />När fotade något senast, och vad?<br />Min son, igår. Efter vabuari kommer vabumarsi.<br /><br />Har du gjort av med pengar idag, på vad? <br />Nä. Skulle vilja göra av med pengar. Skulle vilja orka boka en resa till Argentina.<br /><br />Om du sträcker ut ditt ben rakt ut, vad snuddar du vid då?<br />Ingenting, det är tomrum i cirka två meter. <br /><br />Vad har du på dig idag?<br />Vinröda strumpbyxor, blommig klänning, vigselringar. Tar av mig skorna på jobbet pga skönt.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-65605366185716619662013-03-19T12:14:00.002+01:002013-03-19T12:45:01.477+01:00Den där om ett brev<div style="text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4y8iFPINq9icbMyJlieLBThm7BE_CaEgnkINDQMYVA8wnKJZ19fIoAyRfykvHcVu9kkrMaMyxb9PoZyrDXyiAeakFN8g-4J0zKxZsgADO4dstyraxFsmJe5xEDKjr3nuBzTsBvA/s1600/03be5db68fc511e2aa0322000a1fa408_5.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4y8iFPINq9icbMyJlieLBThm7BE_CaEgnkINDQMYVA8wnKJZ19fIoAyRfykvHcVu9kkrMaMyxb9PoZyrDXyiAeakFN8g-4J0zKxZsgADO4dstyraxFsmJe5xEDKjr3nuBzTsBvA/s200/03be5db68fc511e2aa0322000a1fa408_5.jpg" width="200" /></a>Hej Fimpen,</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
jag hade inte tänkt skriva till dig på ett tag. Nästa brev skulle egentligen komma i juni när du blir ett och ett halvt (eller arton månader som proffsen säger, men let's face it: jag är inget proffs och var tvungen att dubbelräkna på fingrarna innan jag kom fram till att ett år och sex månader faktiskt är 18 månader). </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag skriver till dig i dag för att du är inne i en (för mig) fin period och att jag behöver komma ihåg det här vid ett senare tillfälle, när du inte längre är lika fin. Du vaknar fortfarande klockan fem på morgonen, och vi har slutat hoppas på att det är en väldigt lång fas. Du är morgonpigg, helt enkelt. Det är inte det som är det fina. Det fina är allt det andra. Att du förstår vad vi säger. Att du är lite som en hund som går att säga kommando till så gör du det. Klappa händerna! Titta lampan! High five! Sitt! Hämta bollen! Fy, inte röra! Det är fint. Fint är också att du börjat dansa till "bra" musik (det där med bra är relativt och en smaksak), visar att du gillar både mig och din pappa, klättrar upp på allt du kommer upp på och är ett relativt lydigt barn. Eller okej, ett mycket lydigt barn. Det räcker att säga till dig en gång, så lyder du. Vi har olika akta!-skalor: AJAJ! är för sånt du verkligen inte får röra (öppen eld, vägguttag), <em>nej</em> för sånt som kan gå sönder (min kamera) och <em>försiktig</em> för sånt som kan gå sönder, men som du får röra försiktigt (diverse katter).</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Du är väldigt försiktig och pysslar ofta själv. Du kan sitta tyst och titta i en bok en lång stund eller försöka få olika saker att passa ihop. Du gillar inte din förskola alls och det gör så jävla ont i mig när jag tänker på att pedagogerna nästan aldrig ser dig le. Du och din pappa är det finaste jag äger. Vi kanske är lite tjuriga ibland, men det är oftast för att du vaknar vid fem. Så du, önskan inför framtiden? Sovmorgon!</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Tack på förhand,</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
din mamma.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-78643029569813743932013-03-18T20:45:00.002+01:002013-03-18T20:45:16.886+01:00Den där om för få rum<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDN59xZlRh79iW6h010YwmBdHHZvzUZIjgh8GfZTC8KrmeWtkJTHXpHF-Yg6XxJ8XvES3kRkCS_AjY6dPN9Fv13zosTIO-RYdI0HGYD0j1EapSot-74dSMml0eQqnOvDim5BQJ1Q/s1600/44PACSI469OP3HVS_w669_h446_smMaxSize_rc10Color+%5BA=255,+R=255,+G=255,+B=255%5DAllSoft.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDN59xZlRh79iW6h010YwmBdHHZvzUZIjgh8GfZTC8KrmeWtkJTHXpHF-Yg6XxJ8XvES3kRkCS_AjY6dPN9Fv13zosTIO-RYdI0HGYD0j1EapSot-74dSMml0eQqnOvDim5BQJ1Q/s320/44PACSI469OP3HVS_w669_h446_smMaxSize_rc10Color+%5BA=255,+R=255,+G=255,+B=255%5DAllSoft.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>Här kan vi ställa vår gula soffa!</i> ivrar han och tittar uppmanande på mig. Jag skakar på huvudet. Det funkar ju inte, det finns alldeles för få rum. Och han skakar också på huvudet. <i>Vi behöver inte fler, jag lovar!</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><br /></i></div>
<div style="text-align: justify;">
Vi är och tittar på hus. Hus på landet. Drömhus. Och ingen av oss kan riktigt fatta det, för vi älskar att bo i stan båda två. Springa ner i bakishår och byxor på sned för att handla juice till frukosten. Kunna träffa vänner i en bar som ligger tio minuter bort med tunnelbana. Gå till jobbet. Men vi gör det ändå. Möblerar de där husen med vår gula soffa och ignorerar behov att renovera och lägga om tak.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-80790788376186114222013-03-12T20:08:00.002+01:002013-03-12T20:08:47.647+01:00Den där om att det är en av de där dagarna<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheTtS7uaW5ixiYJzJ55ZEg2HfMOvi7sKizOQxnxKWW0V0-Qki5C9gQ2p2k-7za9LmrUvAD6Z928anHx9A2lMRFxSz19I-j4LrTMlBuSkJURB-wuhpJwCldpjN9mucQnGla3CkMzw/s1600/bild.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheTtS7uaW5ixiYJzJ55ZEg2HfMOvi7sKizOQxnxKWW0V0-Qki5C9gQ2p2k-7za9LmrUvAD6Z928anHx9A2lMRFxSz19I-j4LrTMlBuSkJURB-wuhpJwCldpjN9mucQnGla3CkMzw/s400/bild.JPG" width="300" /></a></div>
<br />Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-17990814.post-9877886103625615252013-03-11T20:01:00.003+01:002013-03-11T20:01:44.556+01:00Den där om en riktig våldtäktsman<div style="text-align: justify;">
Ni vet i Girls S02E09 när det sker en våldtäkt? </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Inte?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Hade jag varit sexton och det där hände mig hade jag inte heller sex det som en våldtäkt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
När jag var sexton och det där hände mig såg jag inte heller det som en våldtäkt. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men det var det. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och sen kan det få komma hundra män i fluga och sotarmössa och titta på mig med huvudet på sne och ifrågasäga det jag säger och det kan få komma tusen tjejer i leopardstrumpbyxor och titta på mig med rak blick och mena att det bara var en mörkare form av alternativt sex. Ni kan få kommentera att herre Gud, var det där våldtäkt så är väl allt våldtäkt och herre Gud, om det där var våldtäkt, då vågar vi inte längre ha sex.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det var en våldtäkt. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och jag skiter i att han var full och de är ihop och hon gjorde vad han sa och han inte slog henne. Jag skiter i att han inte var okänd och de mer eller mindre kommunicerade under större delen av ligget. Jag bryr mig inte om vad ni tror och vad ni vet. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det var en våldtäkt.</div>
Jennyhttp://www.blogger.com/profile/00077059179327264386noreply@blogger.com12