19 juni 2008

Den där om millimetern

Jag drar upp min klänning och lägger min mage mot hans. Gnuggar den sakta fram och tillbaka. Tittar upp mot honom och han ler ner mot mig. Senare, under fotbollen lever det där lilla i magen rövare, en protest mot hur Sverige spelar kanske. Det där lilla, mindre än en millimeter har vi kollat upp på internet. Han lägger en hand på min mage, där han tror att det ska finnas och jag lägger min hand på hans.

Du får passa på att äta för två nu utropsteckar han. Jag nickar och stoppar in en gurkbit i munnen. I två veckor* får vi låtsas, sen försvinner lilla millitetern, vi har inte fått den tid tillsammans vi vill ha, bara vi. Du får komma tillbaka senare, lilla milliteter. Och vi kommer att älska dig.

*Kötid på två veckor är faen inte okej!

15 kommentarer:

  1. nej det är inte okej, man hinner liksom vänja sig vid känslan att inte vara ensam med sin kropp. fast det går ändå, och millimetern får sällskapa min lilla böna däruppe så länge.

    SvaraRadera
  2. ps: kände du den där hippiekänslan över att du visste, som jag berättade om den där gången på en parkbänk utanför trädgården??

    SvaraRadera
  3. Oj, så det var så. Kram till er!

    Två veckor? Det är helt galet! En kompis fick vänta tre veckor i mars, så det verkar ju vara kortare kö nu. Men ändå. Två veckor..!

    SvaraRadera
  4. Jag väntade 5 veckor förförra sommaren. Tydligen ska inte "sånt" hända under semestertider... Väldigt vackert skrivet om en väldigt jobbig grej. Lycka till!

    SvaraRadera
  5. Vad fint formulerat, men jobbigt, förstås. Och två veckor är hemskt lång tid för en sån här grej.

    SvaraRadera
  6. Verkligen vackert skrivet, Jenny.

    SvaraRadera
  7. Åh Jenny. Puss och kram.

    SvaraRadera
  8. ja så vackert. jag väntade i fyra veckor. och man hinner vänja sig, som sagt. man äter för två och man hinner börja älska den där millimetern inuti. men man kan alltid älska ändå, fast det inte blev mer än en millimeter.

    SvaraRadera
  9. Å... vet hur det är. Största kramarna.

    SvaraRadera
  10. ja, vackert om något så sorgligt. Och jag håller med - två veckor är verkligen inte okej.

    SvaraRadera
  11. Tack alla fina, det värmer!

    Ania: Nja, inte så flummigt, men lite "aha!" över att ha fattat alla dagar jag gått omkring och mått illa.

    Rosa: Tydligen är det längre väntetid på sommaren, det knullas väl mer nu. Vi går privat för att få remiss, då går det snabbare.

    SvaraRadera
  12. Nej, det är verkligen inte ok!
    Jag fick vänta 6 veckor på min..gick ner 15 kg på en månad, mådde röv konstant.
    Tänker aldrig utsätta mig för det igen.
    Det värsta är att man verkligen börjar att fundera ut namn och sådant allteftersom tiden lider.. :/

    SvaraRadera