Den där om kattsjuåringar

I'm telling you... vill du sova med kattbebisar (som nu mer är kattsjuåringar, ungefär) så finns det viktiga punkter (okej, det blev inte punkter, det blev streck) att tänka på:

- Lämna inte världens mest prassliga pappåse framme under natten.
- Lämna inte dammsugaren framme, med sladden i, för då kan kattsjuåringarna hoppa på "på-knappen" och sätta igång skiten och sen bli skiträdda för ljudet. Och väcka en helskrämd, skönsovande, mysdrömmande Jenny.
- Lämna inte tv:n på (inte påpå, utan avstängd med fjärren) för då kommer kattsjuåringarna vilja titta på kanal fem och sätta på nåt konstigt program vid fyra, så att man måste kliva ur jättesköna sängen för att hitta kattfamiljen bänkad i sofffan, framför tv:n, och få dåligt samvete för att man stänger av konstiga programet.
- Låt inte håret hänga över sängens kant, för då har du en kattsjuåring som klättrar i det runt åtta på morgonen.

Och har du riktig otur så händer allt detta samma natt.

Den där om att sitta ner på sittning

Jesus. Jag måste komma ihåg att sitta ner nästa gång jag har högsta klackarna på mig, för fy fan, det gör fortfarande sketaont i fötterna!

Igår gick årets fest av stapeln och jag och mina åtta fina vänner var på sittningarnas sittning (studentfinfest med slips och kjol. Och mer kläder än så, om man nu vill ha det). Mycket gjorde mig glad, men andra saker gjorde mig mindre glad. Mindre glad blev jag av:

- Den förbannade jävla skittanten i garderoben som var en förbannad jävla skittant.
- Min placering under middagen. Alla jag satt vid kände varandra och vägrade prata med mig. Så här var det:
J: "Aha, så alla ni sitter i styrelsen?"
Kille: "Ja" vänder sig om och pratar vidare
J: "Vad kul, vad bra ni har fixat det!"
Kille: "Tack" vänder sig om och fortsätter prata med de andra.
- Killen som först var trevlig i tre timmar, sen inte ville prata längre, för att jag var singel. För alla vet ju att singlar bara vill hångla och knulla, och inte kan prata som normalt folk.
- Killen som tafsade på mig och antastade Karin, så hon fick slå till honom och jag fick skrika till honom för att han skulle gå.
- Alla människor som tittade på när Karin slogs och jag skrek, utan att hjälpa till.
- Taxin som tog en inkörningsavgift som var högre än själva resan.
- DJ:n som spelade skivor från 1998.

Men oh! Många bra grejer med; killen som var rolig och trevlig, och som räddade mig från tråkigheten vid bordet, bandet som spelade rock, mina fina, fina kläder, som jag är kär i, men måste lämna tillbaka, toalettkön, som inte fanns, tjejen som började vår konversation med orden "din bordsherre har sett mig naken" och mina kompisar som är bäst, sötast och som gör mig glad.

Den där om Gay Army

Jag har hittat mitt favoritprogram för hösten. Jösses, som jag ska sitta bänkad framför Gay Army.

Den där om lille Mårtens lilla gås

Idag ska jag bjuda kompis Anna på Mårtens gås. Om man söker efter recept på gås på tasteline.se så får man upp en lång lista recept. Men inte ett enda på gås. De vill hellre att man lagar små havrebaguetter med pumpafrön, tjälknul - 12 portioner eller grillad korvmacka.

Den där om hans hand och min rygg

Detta är förvirrande. Jag vet knappt vad som är rätt och fel. Eller om jag borde bedöma det själv. Och samtidigt som det känns förvirrande så känns det befriande. Jag kan gå ut och flirta med killar om jag vill det. Jag kan hångla, sova borta och ha så mycket sex jag vill med vem jag vill. Eller kan jag det? Gör han det?

Åh, Gud, gör han det?

Det tror jag inte, men tänk om tillfället knackar på hans port? Eller på hans gylf? Tänk om han är ute, festar, är full och är besviken på mig (som jag vet att han är, men jag har inget val). Så står hon där och är lång, snygg och säger de rätta sakerna. Jag mår illa.

Är jag otrogen om jag kysser någon? Vad innebär det här? Finns det några regler? Vad vill jag? Bara tanken på att någon annan skulle smeka mig över ryggen och stoppa sin tunga i min mun får mig att må illa. Någon annans tunga i min mun? Jag mår illa.

Hur klarar folk sådant här? Hur gör de? Hur bär de sig åt? Och hur är det första gången med någon ny?

Vad vill jag?
Vad vill jag?
Vad vill JAG?

Tid att vara mig själv.
Ta vara på mig.
Vem är jag?
Vad vill jag?
Det jag vill får jag inte.

Åh, Gud, hans hand på någon annans rygg.

Och vad gör vi sen? När han säger att nu är det nog.
När han säger att han inte klarar en sekund mer utan mig.
Kommer jag kunna svälja min stolthet och gå tillbaka till honom då?
Hur gör vi då?
Blir allt som det alltid har varit?
Vill jag ha det så? Som det alltid har varit. Har det alltid varit likadant?
Är det meningen att jag ska ha hittat mig själv då?
Är det då jag ska lita på honom?
Är det då jag ska vara säker på att han fått sin frihet och inte vill vara ensam något mer?
Är det då jag ska lägga mitt huvud på kudden bredvid hans och låta bli att fråga vad som egentligen hänt.
Om vad han gjorde.
Om vad han har haft för sig.
Om han har haft sin hand på någon annans rygg.

Och om han haft det kan jag då förlåta? För jag vet att jag aldrig kommer kunna glömma. Behöver jag förlåta? Kommer det att fungera? Och om någon haft sin hand på min rygg, kommer jag då kunna glömma? Vill han veta det då? Kommer jag kunna förlåta mig själv? Måste jag det? Och om han inte vill veta, måste jag då hålla det inom mig hela livet? Har jag då varit otrogen?

Handlar det här om sexuella äventyr?
Om kärlek, närhet, ångest, bekräftelse, äventyr, hämnd?
Kommer jag vilja ha eller behöva kärlek, närhet, bekräftelse, äventyr, hämnd under den här tiden?
Hur lång är den här tiden?
Hur lång är den här tiden?
Var befinner jag mig i slutet av den här tiden?
Var befinner jag mig nu?
Var befann jag mig tidigare?

Om det är meningen att vi ska hitta oss som vi var innan, var var jag innan?
Vill jag vara den jag var innan?
Vill jag hitta Jenny utan Matias?
Vill jag vara den personen?
Ensam?

Hon, där borta, hon skrattar. Har jag glömt hur man skrattar?
Kommer jag aldrig mer få skratta?
Tänk om jag lever tills jag är 87 år och aldrig mer kommer skratta.
Så där äkta.
Jag undrar om jag kommer slippa skrattrynkor då.
Jag har hört att de brukar komma runt ögonen.
Eller så blir jag bara patetisk.
Varför skulle jag aldrig mer skratta?

Och allt påminner om honom.
Alla låtar.
Alla känslor.
Alla kuddöverdrag.
Alla väder.

Hur ska jag kunna hitta mitt eget när allt andas honom?

Tänk om jag lever tills att jag är 87 år och aldrig mer kommer få känna hans hand mot min rygg.

Den där om Lillfisen

Vad fan. Nu är det lillfisen Aramis som inte har något nytt hem att bli älskad i. Lille fisen. Han som är rädd för allt. Det gör ont i hjärtat.

Den där om syns inte, finns inte.

Idag var jag inne i stan för att shoppa kläder för pengar jag inte har. Och det var irriterande. För allt var lila och brunt. Och just det: FULT! Så när jag sprungit upp och ner för Växjös shoppinggata (världens minsta) tre gånger och var på väg in i Gina för tredje gången var jag tvungen att gå bakom ett par, så att jag inte skulle synas. När jag kom fram till kassan log kassabitchen och frågade om jag äntligen hittat det jag letade efter.

På måndag ska jag lämna tillbaka byxorna, för de var dyra. Och så ska jag le mot kassabitchen och säga att de inte riktigt passade. Men först ska jag gå på party i dem och dansa röven av mig.

Jag kommer se konstig ut utan röv.

Den där om händer

Och jag började gråta när jag cyklade hem. För kanske är jag på väg bort.

Jag kan bara två par händer utan och innan. M´s och mammas. Mammas är kvinnliga och eleganta. Jag har alltid velat ha hennes händer. Men det vore makabert. Vad skulle hon göra utan händer?

Och hans är manliga. Jag vet exakt hur hans knogar set ut. Nagelband. Naglar. Handflator. Tummen.

Det som är bra med att gråta när man cyklar när det är kallt är att man kan låtsas att det är av kylan.

Den där om 1284 dagar

Idag hade vi varit tillsammans 1284 dagar. Om vi hade varit tillsammans. Och my, my, jag har blivit en sån där mesig som räknar dagarna...

Den där om käcka tjejen

Åh, Jesus, vad jag inte orkar gå och träna. Speciellt inte med den käcka tjejen som håller passet. Jag orkar inte träna kondition. Det hade varit mycket bättre om det hade varit ett pass i sömnad. Och då menar jag inte sy-sömnad, utan sov-sömnad.

Den där om telefonsvarare

Varför är det så svårt att prata in på telefonsvarare? Både när man ska prata in på andras och när man ska prata in ett eget välkommenmeddelande på sin egen telefonsvarare. Idag pratade jag in följande samtal:
"Ehhh... hej K, det här är Jenny, jag skulle bara säga att eeeehhhhh... det gick bra med veterinären... ehhh... ja... hon skrev ut ett recept mot snuva....
...
...
...
...
okej, hejdå."

När jag gick på högstadiet så pratade jag in ett jättefint välkomstmeddelande på familjen H:s telefonsvarare, låten som är till serien Familjen Adams spelade sen sjöng jag med om familjen H.

Det meddelandet fick inte vara kvar för farfar fattade inte att det var en telefonsvarare, så såhär lät det alltid på telefonsvararen:
"Men hallå? Hallå? Äh, jävla ungar till att leka! Klick".

Den där om robotar

Fan.

Tjejer på aerobics/step-up är som små robotar. Det räcker med att musiken sätts på så börjar de trampa på stället. Utan att någon säger till dem. Det är läskigt. Det är läskigt och sektliknande. Aerobicssekten. Den kommer säkert från USA. Alla måste bära lycra, avguda Susan Lanefelt och leva på GI.

Och börjar man inte trampa sådär, ibörjan så känner man sig utanför. Tjejerna vänder sig om eller stirrar surt i spegeln och undrar vad fan som är fel på en. "Trampa, din djävel!" tänker de. Allihopa. Deras huggtänder vill gripa tag i en och släpa med en till den undre världen. Den undre världen där alla ligger rad i rag och skriker "Knniiiiiiip!"

Den där om ICA:s middagstips

Det absolut tråkigaste på hela jävla dagen är att laga mat. Ensam. Jag har slut på ideér. Slut på matvaror. Slut på pengar. Trött på allt. Om jag hade varit miljonär hade jag ätit ute varenda dag. Sushi, åtta bitar, sex gånger i veckan och på söndagen hade jag lyxat till det med sushi tolv bitar.

Inte ens ICA:s middagstips lyfter upp en...

Den där om 700 sidor

På introduktionsdagen i nya kursen passar det perfekt med meningen "Ja... alltså den här boken är egentligen inte gjord för a-kursen, den är lite för svår för det, och sen är den ju på 700 sidor med... men jag tror ni fixar det!"

Den där om viva la France!

(Vet inte om det är la eller le, men jag gissade på la)

"Den franska regeringen beslutade på tisdagen att ge regionala myndigheter rätt att utfärda utegångsförbud för att hejda de urbana upplopp som drabbat Frankrike under tolv nätter.
Beslutet går ut på att använda den lag som tillkom 1955 under Algerietkriget. Lagen gör det möjligt att införa utegångsförbud där myndigheterna anser det nödvändigt.
Lagen har inte använts mer en gång sedan Algerietkriget. Det var i Nya Kaledonien i Stilla havet i samband med oroligheter där på 1980-talet." -DN.se

Det är så häftigt. Inte att det är upplopp i Frankrike, utan att jag förstår varför, hur, när, efter att ha läst förra kursen i statsvetenskap ( "Svensk och jämförande politik") där vi bland annat läste om Frankrikes moderna politiska historia. Jag kan analysera och se varför något sådant händer i just Frankrike.

Och det tycker jag är häftigt. Jag har definitivt valt rätt. I love politik!

Den där om Coldplay

Nu är min bror på Coldplay. Det är inte jag. För jag diskar. Diska är tråkigt. Men bror skickade precis ett sms till mig med texten "Är du vaken? Snart ska du få ett smakprov!" Och så skulle han tänka på mig och M när de körde "Fix you". Så det är nästan som om jag vore där.

Vem försöker jag lura? Hela världen är i Globen utom jag...

- - - Senare - - -
Åh. Nu har jag nästan varit i Globen ikväll. Jag älskar min bror.

"When the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
could it be worse?
Lights will guide you home
and ignite your bones
And I will try to fix you"

Den där om hat

Jag kan verkligen inte förstå folk som hatar folk för att de älskar personer av samma kön. Jag förstår det verkligen inte.

Min kusin blir tafsad på av äckliga gubbar när hon håller sin flickvän i handen.
Folk får halsen avskuren för att de älskar någon med marsvin och inte snok.
Killar får höra att de är äckliga för något se inte kan hjälpa.
Tjejer blir nerslagna för att de älskar någon med namnet Karin.
Män använder ordet "bög" som en svordom, som något som är fult.
Kvinnor hatar, bråkar, förnedrar.

Och jag förstår det inte.

Den där om dofter

Om någon hade kunnat uppfinna kattbajs som luktar rosor och lavendel eller kattmat som luktar stek med brunsås hade jag varit tacksam!

Den där om knark

En sak som man ska göra, enligt min barnmorska (jag bad om knark, men hon fnäste och sa att jag skulle lära mig leva med min pms, för tydligen kommer det bli värre när jag får barn. Jag skulle träna och lyssna på valar och delfiner (avslappningsdelfiner)), när man har pms är att träna. Så det har jag gjort. Jag klarade av tjugo armhävningar på tå och sexton på knä. Det är fan bra. Ja, näst intill bäst.

Den där om U-land

När jag var och handlade precis hann jag med att irritera mig på följande saker:

- brödet var gammalt för det är helg och vi lever i ett u-land, så på helgerna kommer inte nytt bröd.

- grönt tefilmjölken var slut för vi lever i ett u-land, så på helgerna kommer inte nya varor.

- det fanns inget chips med smaken lök eller peppar, så jag tog grillchips, och har man varit suger på lökchips i två veckor så är äta grillchips en ganska stor antiklimaxupplevelse. Och nu när jag kollar så finns inte lök. Är jag helt borta i skallen? Finns det inte lökchips? Jag som är så sugen!

- Posten var stängd. Jag trodde att de la posten i ICA för att den skulle vara öppen längre och oftare. Hurra vad bra det funkade, de stänger klockan två. Och ja just det, det måste vara för att vi lever i ett u-land!

- När jag kom ut från affären gick det ut två åttaåringar (joho, för man såg hur gamla de var) ur ett sånt där drop in solarium. Hur många åttaåringar solar egentligen? Det är sjukt.

Allt detta ledde fram till att jag kom på att jag nog har pms, eller att något är fel på världen, eller i alla fall vårt u-land till land. Jag förstår om mamma, bror Johan och M inte trivdes att leva med mig när jag skulle ha mens...