03 februari 2011

Den där om att det känns ungefär som när något dött, fast bra: världen går vidare och man undrar hur tusan alla bara kan leva på som vanligt

Jag möter honom när han kommer hem från jobbet. Hej baby daddy! säger jag och visar det tredje positiva testet. Han ler med hela ansiktet, så där som bara han kan och så att ögonen inte syns. Jag vet inte hur jag ska känna säger jag in i hans bröst. Jag vet inte hur jag ska känna! Inte jag heller, svarar han.

Inga kommentarer: