Den där om kabomhjärta

Trodde, med kabom-kabomhjärta att jag såg ex-M på Systemet igår, långt hår i nacken, lite virvel över öra, Gjorde det enda rätta, gjorde det alla hjältar skulle gjort: gömde mig bakom bag in boxen. Sen vände sig killen om och det var så klart inte han, det var en farbror. Hjärtat slutade inte kabomma förrän jag kom hem, näsbegravde i pojkväns mjukhals.

Den där om att tappa bort Susanna

I natt svettades jag så mycket att min pojkvän trodde att han hade kissat på sig. När han hade känt efter att han inte hade det så kände han efter hos mig. Han tog mig alltså på fittan utan att jag vaknade. Jag hade inte heller kissat på mig, det var svett och blött på lakanet.

Jo, sen har jag tappat bort min tandläkare också, det står bara "Susanna 8.oo" i min kalender, ingen gata, inget mottagningsnamn, inget telefonnummer.

Den där om de hemliga tandläkarklubbarna

Hej första riktiga lönen,

jag är ledsen men du kommer inte räcka till så mycket för idag på eftermiddagen så bokade jag tid hos tandläkare, frisör, optiker samt har en csn:are att betala. Jag kommer att jobba lite med metoden att köpa julklappar till mig själv och bara mig i år, de andra kan få min glädje och snygghet i mina nya glasögon, nya frisyr och fina tänder.

Tänder. Sånt tjafs! Hittade en bra tandläkare på internet, men de hade inte tagit emot nya pasienter på flera år. Vad är det för konstiga regler? De enda de tog emot var genom rekomendationer, om en familjemedlem gick till dem, som en hemlig klubb. Tandläkare två valde jag enbart på bilden på tandläkaren, den var så ful. Och han såg ut som en 90-tals... kille. Dit kunde jag inte heller gå, för de hade också en hemlig klubb. Nu ska jag gå till en som heter Susanna. Hur kul låter det?

Något som låter kul är svengelskan på mitt jobb. "Are you registered at the Arbetsförmedling? And how about the fack?"

Den där om lusten

Haren skriver om den där olustiga olusten och jag kan inte annat än att nicka igenkännande.

Rädslan för att en dag tappa lusten, inte orka, vilja, ta sig tid till att hitta snårvägen tillbaka till att ha lust. Att ha redan?ordet studsande i huvudet, att skämmas för att inte ha lust till den man älskar, skräcken för att inte bli omtyckt därför, räknandet: var det verkligen en vecka sedan?

Att han ska tappa lusten för en. Att han ska tycka att man har gått upp för många sambokilon. Att det blir vardagssex, tråksex, alltid samma, från samma håll, tänka på annat. Att han ska vända ryggen till medan man ligger där våt i fittan och med bränntårar innanför ögonen.

Att man själv så gärna vill behaga honom, viska att man har ont i huvudet, han tränger in ändå och det bränner i både underliv och ögonvrå. Att det ska ha gått etttvå år och det alltid blir samma, fredagkväll: komma hem, beställa hämtmat, kolla Idol, titta menande mot sängen och sen fredagsknulla och undra om grannen gör samma sak i rummet bredvid.

Så gärna vilja, och tänka imorgon, men veta att imorgon kommer man skylla på något annat. Googla lustförhöjande och köpa nya underkläder, som han inte ser. Låta bli att ta på sig trosorna och gnida sig mot honom på dansgolvet en lördagskväll, när han blir för full för att få upp den inne på toan.

Oroa sig så mycket för att tappa lusten att man har glömt bort lusten. Därför piskar jag mig själv varje gång jag tänkt säga nej. Tänker att det är som att ta sig till gymmet ibland: man orkar inte varje dag, men man måste, för helt plötsligt har det gått en månad och man har inte använt det där träningskortet som kostade så djävla mycket.

Den där om barn

Oh joy,

jag ska vara barnvakt ikväll. Jag är skitdålig på barn, har jag märkt. Jag tror att det är för att jag inte gillar dem. Eller de gillar mig. Folk som inte gillar mig brukar jag ogilla. Jag var barnflicka i London när jag var nitton, det gick bra, de gillade mig, så det måste ha hänt något på vägen.

Den där om det bästa tvåtusenåtta

Tisdagkväll och jag träffar mina tre andra damer i leken på Morfar Ginko, dricker öl, tittar på uteregn, pratar nyårsafton. Åh, säger jag, vi måste summera året, fast att det inte är slut, vi måste berätta vad det bästa varit i år, även om det inte är över! Och vi går bordet runt, och det de säger sammanfattar vem de är så himla bra.

Fröken Bon-Bon berättar om en dag hon haft när hon bodde i Frankrike i våras, när de åkte ut till en ö och gick runt och blev bruna på näsan och fick bondbränna på axlarna. Pratade franska hela dagen och plockade snäckor på stranden.

Fröken Finaste säger att hennes bästa 2008-grej var när hon gick sin dödskurs i Indien och upptäckte att döden var en naturlig följd av livet och inte något att vara rädd för. Fröken Kramåkarriär fnissar och säger att när Finaste precis hade kommit hem från Indien så kunde man säga till henne att vi ses imorgon, då blev Finaste sådär allvarlig i ansiktet och mumlade inte om jag dör i natt!

Fröken Kramåkarriär berättar att hennes bästa var när hon hade rott ett stort projekt i hamn, varpå hon grät en skvätt av utmaning, sen festade hela natten och lovade sig själv att inte göra en sån grej igen (vilket hon så klart gjorde).

Så vände de sig till mig och jag log snett. De log tillbaka och visste redan att det skulle vara något med Stolte mannen. Och jag ja-nickade och svarade att det nog var att vakna upp i Gdansk och vi äntligen hade semester tillsammans och halva Europa framför oss. Han var redan vakne och satt i fönstret och rökte och tittade ut över staden, svettig i nacken.

Vad är ert bästa 2008?

Den där om att smygblogga på jobb

Ha,

sitter på jobb och skriver, man blir liksom modigare och modigare här. Det börjar med Facebook och slutar med sex på skrivbordet.

Ny uppdatering nässkölj: jag har gjort det. Min näsa är ren. Det rann snor på ställen som det inte borde rinna på och det var läbbigt. Får se om det funkar. Andra stora nyheten för veckan är att mina föräldrar kommer att träffa Stolte mannens på lördag. Middag. Jag undrar om Stolte mannen ska ha slips. Det är skitstort. Inte slipsen, alltså, utan föräldrarmötet. Mina föräldrar har inte träffat pojkvänsföräldrar sen jag gick på mellanstadiet och de sprang på varandra på ICA. Nervös upphöjt till tiotusen.

Nu måste jag chatta lite med några kolleger på intranätet innan jag får gå hem i mörkret.

Den där om de fem sexen

Inspirerad av Ania och Knödel har jag nu bestämt mig för att lägga korten på bordet och berätta mina konstigaste sexhistorier. Ni är hemskt välkomna att själv lägga upp all smuts ni har på bordet, inget är mer kul än att läsa om sex going wrong.

Nummer ett) har jag redan berättat om en gång redan: den här killen dejtade jag lite kort när jag bodde i London. Han var från norra England och jag kan väl inte precis påstå att jag höll särskilt länge på det att ge bort det där fina som vi flickor har. Det vita var i och för sig vid den här tiden redan ganska besudlat.

Typ andra gången han besudlade mig (vi hade för övrigt skitdålig sex, jag kände knappt när han var inne, var mest med honom för att han kände folk som kände folk...) frågade han om han fick kissa i mig när han kom. Jag trodde att jag hört fel, han pratade lite konstig dialekt, men svarade för säkerhets skull nej.

Typ femte gången vi hade sex (jag veeeet, men han kände fortfarande folk som kände folk som släppte före mig i köer så att jag kunde få hänga med engelska storheter som Craig David (skjut mig nu!)) frågade han mig igen och efter det så kindpussade jag mig fram i köer själv.

Nummer två) Var när jag var runt tjuginågot. Var på en hemmafest och träffade en kille som var kompis till en kompis, eller något sådant, och han hängde efter mig hela kvällen, man skulle kunna tro att jag var glass på ben, eller något. Framåt tvåtre smög vi in i min kompis vattensäng, jag skitfull och han... dreglandes. Han klädde av mig, eller om jag klädde av mig, minns inte riktigt, var som skrivet ganska full.

Så fick han inte in skiten. Den var alldeles för stor. Tjock. Alltså... jag vet inte vad jag ska jämföra med, men en... falukorv? Han försökte och försökte, hittade glidmedel och kladdade ner oss med, medan jag började mummla att det här kanske inte var det bästa och att jag ville gå ut till mina kompisar. Han blev lite frustrerad och försökte övertala mig, men då blev jag helt avtänd och klädde på mig och gick ut till min kompis som frågade vad som hade hänt och om det gått. Tydligen var jag inte den första med för liten fitta.

Söndagen efter följde jag med min mamma till Hemtex, där han jobbade. Smög runt hyllorna och till slut ut och in i bilen, där jag väntade på mamma.

Nummer tre) var en av mina mexikanare (alla mexikanare har, efter mycket grundlig undersökning små snoppar). Han var åh, så snygg, vältränad, rik, bra på engelska och spanska som inte var för snabb. Men dock nitton. En kväll gick vi hem till hans kompisar, där det var fest. Jag lockade med honom in i en av sovrummen. Han fumlade. Han var liten. Jag kände inte ett skit och låg mest och fingrade på min klitta, för att få något att hända. Han kom efter typ fem minuter, och utanför rummet stod det folk på kö (!!!). Senare fick jag veta att det var hans oskuld jag tog.

Nummer fyra) (åh, Gud, jag kom precis på en annan kille, som slår min egentliga fyra): den här killen var en kompis, som vi träffat på en utlandsresa och honom låg jag med när jag var tjugitvå. Han var ganska så agressiv och bestämd, vilket tände mig ganska mycket. En kväll var vi ute och festade med några andra kompisar. Framåt fem gick vi hem till honom och hamnade ganska snabbt i hans säng. Han gick på hårt, vilket jag inte har något emot, men det här gick lite för långt.

Han började binda fast mig i sängen och tog fram en batong han hade i garderoben. Jag fnissade lite nervöst, sen började han typ peta på mig med den där djävla batongen. Eftersom vi var vänner från början tänkte jag att jag ändå hade lite kontroll. Efter lite mjukt petande band han upp mig och beordrade mig att börja göra armhävningar. Han la sig bredvid mig på golvet och gjorde enarms. Var ganska så tränad på den tiden, så det var väl okej, dock lite märkligt.

Efter detta ville han bli fastbunden och piskad med en piska som han hade, även denna i garderoben, beordrade mig att rida honom och dra honom i håret det hårdaste jag kunde. Kan ju tillägga att att han åkte in som FN-soldat två månader efter det här och jag fick mycket att fnittra åt med mina tjejkompisar.

Nummer fem) var killen jag förlorade oskulden till. Han var italienare och hette Fabricio. Han kunde ingen engelska, så hans kompis fick översätta åt oss. Sen gick vi in i ett rum och min dåvarande bästa kompis i rummet bredvid och så blev vi av med oskulden i vars ett rum. När han trängde in i min och viskade italienska ord i mitt öra skrek jag på svenska till min kompis att jag nu blev av med oskulden. Hon skrattade och svarade att det blev hon med. Jag kunde inte sluta fnissa och var antagligen ett ganska så dåligt knull.

Den där om att det även irriterar mig lite att hans ex kom på tal

Klagar i telefonöra med Finaste att jag bara snorar och snorar, är en storsnorare; jag svettas till exempel alltid ur näsan när jag tränar spinning och måste göra farfarssnytningar (ni, vet hålla för en näsborre och fräsa ur den andra) när jag är ute och springer. Finaste tycker att jag ska börja sköja näsan. Det gör hon varje dag. När jag berättade det för Stolte mannen berättade han att hans exs syster gjorde nässköljare i keramik, där halsen var en falossymbol.

Jag vill verkligen, verkligen inte ha ett behov av att skölja min näsa, det låter extremt djävla osexigt. Och jobbigt. Och hur har folk ens kommit på att man kan göra sånt här?

Den där om att stanna hemma

Att börja ett nytt jobb är som att lämna ifrån sig sina barn på dagis: ständigt nya bakterier! Har varit sjuk nu i tre veckor, näsa som rinner, huvudont, hela paketet. Därför bestämde jag mig för att tacka nej till alla aktiviteter denna helg och bara vara hemma och kolla på dåliga serier (är mitt inne i Samantha who?, vilket är ungefär vad min hjärna klarar av just nu) och tänker på allt jag missar i helgen. Utgång med nya tjejkompisarna på jobb, shopping med Finaste, barhäng, fest på skivbolag, spinningpass.

Och då lägger vi det här inlägget i mappen med meningslösa saker jag skrivit.

Den där om masterplanen

Titta vad jag har köpt till dina föräldrar ivrigpratar han och snurrar upp en anonympåse. Inuti ligger en liten tavla med en bild över Stockholm. Jag höjer på ett ögonbryn och tittar upp mot hans iver. Fyfaen vad ful! måste jag utbrista mitt på Götgatan. Han nickar medhållande. Jag vet, den ska jag ge till dina föräldrar!.

Så berättar han sin masterplan. Mina föräldrar städar väldigt sällan föräldrarhemmet, han ska ställa den i vardagsrumshyllan, den bruna i trä med nittitalets vitrinskåp och finservisen i. Sen ska vi kolla hur lång tid det tar innan de märker den. Jag skrattar mot honom och gissar på framåt jul alternativt om ex antal år när våra barn kommer att vara fem och ta den ur skåpet och fråga mormor om hon inte kan få den, varpå mormor svarar att var har du hittat den?

Det har nu gått en vecka och vi har ännu inte hört något om någon tallrik.

Den där om världens roligaste

Det här har jag skrattat åt hela kvällen.

Den där om Mårten

Det snöar när vi åker neråttåg, i norra Småland någonstans, och han håller min hand, medan jag lyssnar på min åttiotimmarsljudbok. Jag byter ställning och kan inte riktigt få ro i mitt Inter Citysäte. Jag vaknar med nackspärr och fyra kapitel senare, i Alvesta och han har lagt min jacka över mig och sedan gått till restaurangvagnen, där jag hittar honom fördjupad i en bok med slitna omslag och en kopp kaffe framför sig.

På perrongen får jag syn på pappa på ganska långt håll. Han står med händerna i fickorna och pappaspanar åt vårt håll. Jag släpper väskorna och springer högklacksspring bort mot honom och fumlar in i hans famn.

Hemma i föräldrarhemmet: allt som vanligt. Stolte mannen har med sig en jätteful tavla med Stockholm på, som han ställer i deras hylla: ett litet expriment för att se hur länge den får stå i deras stökhem innan någon märker något. Jag gissar på runt någon dag innan julafton.

På lördagen vi tränger ihop och in i liten bil, kör fyra mil till herrgård och gåsmiddag. Stolte mannen på vippen till överförtjust: svart soppa i vita storskålar och jag som rynkar på skånsknäsa, påstår att svartsoppar endast är till för oäkta skåningar, ingen vettig skulle få för sig att beställa in. Pappa rycker på axlarna och beställer in en han med.

Men maten är inte bra. Inte bra alls, och jag besvikensuckar, minns förra Mårten gås, när vi oj!ade och inte kunde sluta äta: krispiga kanter, perfekt rökål, potatisen man inte kunde sluta äta. Och Stolte mannen som skulle få det bästa.

I stora salen, vid pianot, ta han mig i famn, viskar i mitt öra att kvällen varit perfekt. Viskar att han älskar mig: något han försiktigar med, kanske bara säger fyrafem gånger om året, när jag behöver höra det mest.

Tumlar genom helgen, somnar med tjocksockor och inget annat: intrasslade i varmtäcken och kärleksarmar i gammalt kallt flickrum. Han vägrar sova någon annanstans än bredvid mig och vi trängs därför på nittio centimeter.

På flyget hem (ombokat från Sterling till Malmö aviation) ser vi vårt hus, vår lägenhet på Söder. Och han pekar och säger baby, titta, det är där vi ska vara tillsammans hela hösten, hela vintern, hela våren: vårt hem!. Och väl hemma dricker han mellanöl äter oliver läser tidning, jag lyssnar p3-dokumentär smygtittar på honom tänder ljus. Lovar honom att nästa år: nästa år ska vi äta en godare Mårten.