Han följer med mig till tåget, bär min väska, säger att jag är mer van vid att bära din väska, än min egen, kissen! och jag ler mot honom, för han har en ny luva i vitt som jag köpt till honom, hej! på sidan. Och han hjälper mig upp på tåget, jag har fortfarande sviter från kokskväll, när ryggkota hoppade av. Små tanter sitter vid min plats och de ropar ut att det är två minuter kvar (inte tanter, utan höga tågrösten), måste bara pussas först.
Så vi pussas bara lite först och jag säger titta! tåget rullar! och han får lite panik, för han är ju på och inte av, där han kanske inte borde vara, men ska vara. Så jag fnissar och skriker att han ska följa med mig till Skåne och fira jul och småtanterna fnissar och han säger men, det går ju inte... mamma skulle bli besviken. Jag skakar på huvudet och fnissar och kramar.
Han kliver av vid Södertälje och gör hjärtan i luften och springer med tåget när det lämnar och kvar, på, står jag med tårar i ögonen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
han kommer tillbaka söta!! stor julkram till dig, ha en underbar jul och ta hand om dig!!
åååh..!
Det där är alltid lite knivigt. Ni får heltenkelt se till att fixa julen hemma hos er nästa år och bjuda in alla... ehm.. platsbrist kanske? Attans. Julafton hos en och Juldagen hos den andre? Jobbigt pga avstånden, såklart.
Nåväl, ni ses snart igen! God Jul och Gott Nytt År önskar GreenC
Åh så kära ni verkar vara. Så fint, så fint!
Ja, klart vi kommer ses igen, snart, men det är jobbigt när det är snart och inte nu. Nästa jul firar jag med honom.
Det är så fint att de blir äckligt, bara för jag är avundsjuk förstås, lite bitter kanske, och har gett upp så jag låtsas att de där inte finns.
Men va fint de va.
Fan vad vackert! Man kanske inte får skriva så när det handlar om någon med tårar i ögonen. Men jo, fan vad vackert!
Skicka en kommentar