När jag kom hem från Mexiko rökte jag som en borstbinde, för det gjorde man där (inte mexarna, de rökte oväntat lite, men vi utbytesstudenter). Jag hade lika gärna kunnat vara pedofil, som folk stirrade. Att röka är inte längre okej, om man inte är full. Jag gick bakis som en småbarnsmamma till Pressbyrån och köpte Blåcamels direkt efter att jag gått upp ur sängar som inte var mina, sen hem. Och när jag började hänga med Stolte mannen så drack jag te och rökte en cigg så snart vi knullat vårt morgonknull. Hängde ut genom fönstret, så att det inte skulle lukta mormormorfar i min lägenhet.
Sen slutade jag (förutom för ett par veckor sen när Haren tvingade mig att röka). Heja världen!
Min nya last är Coca-cola. Jag ber pojkvännen köpa hem det, sen dricker jag det hemma med fördragna gardiner. Chips och Coca-cola är det pinsammaste jag vet att köpa, värre än toapapper och gravtest. När jag köper chips måste jag köpa tre påsar, för att folk ska tro att jag ska ha fest.
Någon dag ska jag sätta mig på en offentlig plats, dricka en tvåliters cola, direkt ur flaskan och röka en röd Prince.
12 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
gud, håller fullständigt med om chipsen men cola ÄR äckligt och konstigt på riktigt. jag har också problem att köpa värktabletter för jag tror att apotekskassörskan skakar på huvudet inombords och tänker ba: ännu en pillertrillare, tss.
cola och cigg smakar sa ackligt!
Jag vill bara dricka cola och ata chips... typ extra stora EM pasen! Jag kommer hem om nagra dagar!
Skicka en kommentar