31 maj 2010

Den där om "the claw"

Jag har målat mina naglar sedan ungefär fem år sedan. Varje dag. Eller kanske mer varje vecka: nytt lack. Det har liksom blivit min grej, mest för att om jag inte har nagellack på så biter jag bort mina naglar.

Jag har alltid kört rött eller rosa. För jag tycker att det är tjusigast. Svart har aldrig varit min grej. Nu äre andra tider, försöker vänja mig vid grått. Och idag! Idag handlade jag ett turkost. Jag har egentligen köpstopp på nagellack och böcker, men turkost nagellack - vem kan motstå?

4 kommentarer:

inte skyldig sa...

jag har gjort exakt likadant! tror till och med att det kan vara samma nagellack som jag har köpt. hade det häromveckan och var inte riktigt säker på om jag gillade det. dessutom sa ingen något positivt. killar/män sa "gu va fult!" och jag ba jahapp. men tycker ändå att det är lite fint på nåt vis.

men grått! det vill jag ha!

Jenny sa...

Men! Jag fattar inte folk som säger att saker är fula. Folk här på bloggen sa det när jag tatuerade foten. Djävla folk, borde bli offentligt ordpiskade av Ribbing!

Men om du och jag gillar och vi har ju bra smak, då är det fint!

egoistiska egon sa...

Åh ser ju TJYSIGT ut. Jag är besatt av mitt gröna jag har. Vill ha turkost också. Och grått! Oj. Måste nog tjacka på lunchen.

Jenny sa...

Jag har Depend. Det är sketabilligt. Och bra om man använder underlack och överlack.