Den där om Köbi

Jag har tidigare skrivit hur ledsen jag blir av ledsna, ensamma gubbar. Igår var Köbi Kuhn en sådan. Han såg så nedrans ledsen ut när Schweiz förlorade mot Turkiet att jag bara ville adoptera honom.

Den där om att vara ölansvarig

Jag har varit ölansvarig hela våren och nu sommaren. Att vara ölansvarig innebär att eftersom pojkvän jobbar hela dagarna och jag går hemma och dröser så går jag till Systemet. Att vara ölansvarig är en av mina goda egenskaper, och jag anstränger mig alltid till det yttersta för att det ska bli bra. Som när Helsingborg spelade mot hans älsklingslag Hammarby: då brack vi bara öl som var i burkar som var röda och/eller blå.

Idag har jag köpt öl till mig, pojkvän och två av hans kompisar. Det var väldigt noga att ingen av burkarna innehöll färgerna ljusblå och vitt. I stället valdes en hel del mesöl ut. Svenskt öl. Som bryggts med norrländska hjärtan och fria sinnen. Hade det funnits ett öl som hade hetat Kim hade jag köpt upp hela lagret, som hämnd för att Lagerbäck är dum i huvudet. Och kjolen jag hade tänkt ha på mig idag fungerade inte alls: den var blå och vit randig.

För övrigt vann vi vår drömsoffa på Tradera igår, för 2oo:-. Och jag tvingade pojkvän att buda på världens finaste hylla, trots att den finns i Värmland. Jag övertygade honom om att det skulle bli en mysig utflykt att hämta den.