07 juli 2008
Den där om tabletten
Regnet vräker ner på oss, där vi går tillsammans under ett paraply på Götgatan. Han kramar min axel och senare min hand, när jag tar emot tabletten, som hon trycker ut ur en kartong. Säger efter det här kan ni inte ångra er! jag tar tabletten i munnen och vänder mig mot honom. Du ångrar dig inte va? Han skakar allvarligt på huvuvet, säger hejdå till millimetern, som på senare tid växt sig till en vindruva. Jag sväljer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
lite som när man läst en bok och sen ser filmen ser jag nu framför mig dig och den fina mannen på Götgatan precis där. jag gillade defintivt boken från början men filmen håller hög klass den också!
den här dagen och den tabletten kommer du minnas för alltid. hoppas nu att allt går bra, så bra.
kram.
Gulledig. Hoppas du och mannen mår bra. Det kommer en rätt tid sen för en ny millimeter/vindruva. Kram! Tänker på dig!
Tänk vad knasigt livet är. Jag skulle göra nästan vad som helst för att få en sån där millimeter i min mage, men icket. Hoppas allt gick bra!
Kristine: Jag vet. Och jag vet att det inte funkar så och att jag inte ska tänka så, men..: tänk om det här är min enda chans?
Man vet aldrig hur det utvecklar sig. Men förhoppningsvis kommer det många chanser när det känns alldeles rätt.
Skicka en kommentar