18 februari 2013

Den där om mamma och pappa

Jag sitter mitt emot mina föräldrar på Kvarnen. Vi har ensamkväll mest för att Fimpen är sjuk, vi har fått vab-uari slängt i vår famn som ett nytt föräldrabegrepp och Stolte mannen har stannat hemma med honom.
 
Mamma frågar vad jag ska ha och jag svarar henne att jag inte tänker berätta det för henne. Hon beställer alltid samma som mig om hon vet vad jag ska ha. Det irriterar mig mest för att jag vill uppfostra henne till en stark självständig kvinna. Hon kliar sig i håret och trycker ner glasögonen så att hon kan se över glasögonskanten samtidigt som jag frågar vad det godaste de har ätit i hela sitt liv är. Pappas svar kommer blixtsnabbt.
 
Fiskpinnar!
 
Jag skrattar åt honom mer än med honom men blir inte förvånad. Min pappa har flyttat två gånger i sitt liv. En gång ihop med min mamma. Då tog han allt han ägde, la det på sitt lakan, knöt ihop och lyfte upp paketet. Den andra gången till det radhus som jag växte upp i som de fortfarande bor i.
 
Mamma bestämmer sig för fläsklägg. Hon beställer innan mig och när det blir min tur beställer jag köttbullar.
 
Köttbullar! tjuter min mamma. Det skulle jag också ha valt!

4 kommentarer:

Johanna sa...

Alltså inlägg som dessa. Så urbota fina! Dina föräldrar verkar så rara.

Den där Jenny sa...

Jag älskar att skriva sådana här inlägg! Oftast får de inga kommentarer, så jag tänker att folk inte gillar dem.

Colombialiv sa...

Åh, jag älskar dem även om jag inte kommenterar!

Cim sa...

Haha! Har inte tänkt på det, men jag uppfostrar också mina föräldrar ibland. Särskilt min mamma.