Jag är förfärligt sjuk, ligger och gnäller i sängen, går ner ett kilo om dagen och dricker okolsyrad cola. Berättar för den där mannen om hur mina barndoms sjukdagar var och förvånas över hur lika hans åttaåringsdagar som sjuk liknar mina. Barn på åttiotalet: förena eder och stäm upp i en hyllningskör till okolsyrad cola, blåbärsopppa och hyrfilm!
Allt är samma dag. Från det att jag är fyra tills att jag blir elva. Alla sjukdagar såg ungefär likadana ut. Mamma tog med mig till hyrfilmsbutiken, som låg nere vid ån, mitt emot en bank. Där fick jag välja vilken film jag ville och valde alltid samma, som handlade om nån japansk tjej på äventyr. Alternativt tittade jag på inspelade tecknade serier som min kusin spelat in från teve tre. Mamma vispade cola så att den blev utan bubblor, skar smörgåsar med ost i minibitar. Strök över panna med kallhand.
Vi spydde alltid i samma skål, som såg likadan ut som en mamma skalade potatisen i om somrarna. Den stod under diskbänken, står nog fortfarande under diskbänken. Pappa tog in mammas baden-baden från verandan och egentligen tyckte jag inte alls om att sitta i den, men det hörde liksom till och den gick att fälla ner.
Ibland åkte mamma till jobbet fast att vi var sjuka, om hon hade kundmöte, eller behövde chefa över något. Då blev jag plötsligt friskare och sprang några varv runt huset, för att bli av med rastlösheten, så att jag kunde bli sjuk igen lagom tills mamma kom hem.
Hur var det för er? Hade ni samma åttiotalssjukdagar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag var barn-sjuk på sjuttiotalet och då hade vi hemsamariter som var tjocka permanentade tanter som var jättesnälla och kom hem och passade en när mamma var tvungen att jobba. Dom sa inte så mycket men dom lagade makaroner och hällde upp äppeljuice åt en iaf.
Under filt i soffan. Saftsoppa och skorpor. Hink med ett par centimeter vatten i botten.
Förlåt. Åttiotal, sjuttiotal, nittiotal, när ni än vad små!
jenny, jag litar på att det var okolsyrad coka som du drack. hallå, inte cola... *gosh*
pussar!
Lisa: Back then var det helt klart coka!
den rosa plasthinken, som var samma som skurhinken (till trappen), som fortfarande är samma som skurhinken (till trappen) med tidningspapper under, mattan undandragen.
nattduksbordet i trä som gick att fälla upp, avslagen cola, blåbärssoppa, smörgåskex
Och önskan om att bli sjuk oftare. Jag var aldrig sjuk, jag fick aldrig vara hemma och mysa med mamma.
Skicka en kommentar