Den där om paté

Det har varit kalabalik på jobbe i ungefär en månad. Kalabalik med stort k. Folk som nyanställts har fått en mycket, MYCKET högre ingångslön än alla andra. Alltså inte högre ingångslön än andra anställdas ingångslön, utan högre ingångslön än folk som jobbat i tie år har nu. Och hej och hå så blir det pajkastning och anklagelser och facket är inblandat och krismöten och jag orkar inte, för min lön kommer antagligen gynnas och höjas med cirka femtusen (!), men lite ont i magen gör det när man får mail från en mellanchef på Gotland som har lägre lön än en nyanställd.

Så nu hoppar folk av båten. De senaste två veckorna har sexton personer valt att sluta och gå över till konkurrerande företag. Vi avskedsfikar som aldrig förr. Och visst, det känns i magen, men man går vidare.

Tills idag. Idag kom det man kunde ta på: företagsjulklappen. Vi fick en låda med griskorv.

Väldigt många hos oss är muslimer. Ännu fler är vegetarianer. En del är grisvänner efter grisskandal. Så jekla dåligt planerat (vår löneansvarig som även har hand om julklappsinköp är lite till åren, så att säga). Så i dag tog det hus i helvete. Folk stod och skrek och lämnade korvar här och där i tyst protest.

Själv hade jag tre patéer på mitt skrivbord när jag kom tillbaka efter möte, för skåningar gillar tydligen paté.