Det är lördagkväll. Jag bakar till Fimpens kalas imorgon. Min man kollar fotboll. Hur högt tror ni att jag måste hoppa för att komma ur denna mans-/kvinnofälla som någon lagt ut åt oss?
Hej igenkänning! Om du (jag) låter bli att baka, vad händer då? Klarar du (jag) det utan psykbryt? Alltså det här fascinerar mig, spännande är det ju faktiskt, hur blev det så här? Hur bryter vi oss ur det? Hoppas många delar med sig av erfarenheter här bland kommentarerna!
Äh, det var inte så farligt faktiskt. Han hade Fimpen och hade precis gjort mat till oss. Men jag hatar att komma med sådana här förklaringar och undanflykter, så den får stå som en parentes här i kommentarerna.
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
5 kommentarer:
Eftersom ni båda vill så kommer ni jämna till det. Men ja, kanske bra att hålla det i åtanke så man inte liksom fastnar.
Hej igenkänning! Om du (jag) låter bli att baka, vad händer då? Klarar du (jag) det utan psykbryt? Alltså det här fascinerar mig, spännande är det ju faktiskt, hur blev det så här? Hur bryter vi oss ur det? Hoppas många delar med sig av erfarenheter här bland kommentarerna!
Lätt fälla att ramla i, svårare att ta sig ur.
Äh, det var inte så farligt faktiskt. Han hade Fimpen och hade precis gjort mat till oss. Men jag hatar att komma med sådana här förklaringar och undanflykter, så den får stå som en parentes här i kommentarerna.
åh känner igen mig så och speciellt fotbollsgrejen stör mig av någon anledning extra mycket. speciellt just nu.
Skicka en kommentar