Nu är tentahelvete jag försökt skriva i över ett år äntligen skrivet. Hur det gick vågar jag inte jinxskriva om, men det kändes okej även om jag satt som ett levande frågetecken inför två av frågorna (utav arton).
Hatar att skriva tenta. Vill alltid skriva jättemycket och så finns det bara litelite plats. Utbildningen jag gick på universitetet var uppbyggd som så att vi de första två åren inte tentade alls, utan skrev uppsatser, rapporter och utredningar. For runt där i Studentstaden och plågade alla offentliga förvaltningar och stora företag med våra utredarleenden. Så när jag riktade in mig på statsvetenskap och började skriva tentor fick jag underkänt på alla för att jag inte visste hur jag skulle göra.
Jag och Stolte mannen pratade om den urladdning som kommer efter en tenta. Han berättade om hur han gick hem och sov några timmar, ringde sin Martin och frågade när festen började. Själv analyserade jag och mina vänner frågorna in i minsta detalj och kom ganska ofta fram till att vi svarat olika på frågorna. Efter den där ångestdiskussionen gick jag hem till mitt ex (som såklart inte var ex då) och levde ett väldigt vuxet liv för att ha varit tjugofem. När vi gjorde slut (åh, du smärtsamma historia!) så körde jag mer på Stolte mannens linje. Jävlar vad jag låg runt under en väldigt kort period där. Det har jag antagligen mina föreläsare att tacka för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar