Egon gjorde det, så jag tänkte att jag inte skulle vara sämre att ickelista. Har dock inte stannat i Stockholm alla år, men här är mina juni:
2ooo.) Jag bodde i London och jobbade som barnflicka, det sprang omkring rävar i vår trädgård och jag var ute varje kväll och gick sedan upp klockan sju varje morgon för att lämna barn på dagis och skola. Gick hem igen och sov. Hade varit tjugi i fyra månader och av någon konstig anledning inte varit bakis förrän jag fyllde just tjugi. Ungefär i juni åkte en av mina kompisar där hem till Sverige och vi hade en helkväll ute där jag hånglade med extremt mycket människor, antagligen det största antalet jag någonsin hånglat med på en kväll. En kille tog med mig in på toan och jag petade honom på snoppen, men sprang sen ut till de andra igen.
2oo1.) Jag bodde i Spanien och i juni började det bli riktigt varmt. Brydde mig inte riktigt om att gå till universitetet om dagarna, utan stannade hemma och låg på taket och solade naken eller åkte till stranden och badade i smutsigt vatten. Kom hem från Spanien med ett skitdåligt betyg och en närvarostatistik som var precis på gränsen för att CSN skulle klaga.
2oo2.) På en resa till Prag ville en klasskompis hångla och jag kom på att jag var kär i killen jag bodde med på den tiden - M. Ringde hem till honom, men han svarade inte för han var ute och festade och följde med en tjej hem den kvällen. När jag kom hem från Prag skrev jag en lapp till honom. Jag tror att jag är kär i dig. Sen kysstes vi och jag upptäkte att han inte var särskilt duktig på det, men höll ändå fast vid honom i några år. Den hösten åkte han till södra Afrika och reste runt i flera månader utan mig.
2oo3.) Jag och M hade flyttat ihop igen efter att han kommit hem från södra Afrika och jag gick arbetslös och hade min första och enda panikattack. Kunde inte andas och trodde att jag var på väg att dö. På riktigt. Nu dör jag! var typ det enda jag fick fram i skallen. Jag dog inte, utan hade en nykärsommar och cyklade runt med fräknar på näsan.
2oo4.) Jag var tvungen att flytta hem till mina föräldrar i Skåne och jobba, för att ha råd med sommaren. M bodde i Studentstaden och jobbade och vi sågs knappt. Jag trivdes inte alls med mitt liv, längtade efter M och bråkade med min mamma.
2oo5.) Jag flyttade med M till Stockholm över sommaren och en av de första dagarna i juni berättade han att han ville att vi skulle ha en paus. Vi stod i badrummet för att hans rumskompis inte skulle höra mig gråta. Sen skulle vi bo ihop hela sommaren. Den sista sommaren. Så i augusti klev jag på tåget med vetskapen om att det inte var vi längre. Jag vägrade prata med honom på telefon hela den hösten. På julafton ringde jag honom, hade tänkt på det samtalet hela hösten. På nyårsafton var jag otrogen, om man nu kan vara otrogen när man har paus.
2oo6.) I juni bodde jag med en kompis i en lägenhet i Stockholm, var världens lättaste samtidigt som jag var världens tyngsta. Jag var fri, men extremt, extremt deppad. Valde att lösa det hela genom att flytta till Mexico City, vilket visade sig vara ett smart drag. I juni sprang jag en halvmil om dagen för det kändes som om jag skulle sprängas annars.
2oo7.) Herre Gud var jag var nykär juni o7. Kunde inte tänka på något annat. Inte vara med någon annan. Stolte mannen var allt. Jobbade på midsommar och han ringde mig mitt i natten, när jag satt på jobbet och jag log så det gjorde ont i kinderna. Det här var en helt annan kärlek än den med M. Den här var större, världsstor, barnsligare, hade inga gränser, djupare, rödare. Det var som om varje liten del av mig var kär. Hade man tagit en bit hud från mitt ben eller en bit av min nagel och tittat på den med mikroskop hade den bultat rött av kärlek.
2oo8.) Dagen innan midsommar fick jag och Stolte mannen reda på att vi var gravida, efter att jag hade kissat på en sticka i hans vindsvåning på Götgatan. Jag lycklighetsgrät som snabbt övergick till olycklighetsgråt. Världens finaste ärta skulle kunna bli världens mest älskade unge, men det var liksom inte dags. Vi var fortfarande så där förbannat kära och inte klara med varandra än. Lilla ärtans mamma hade inte fått tillräckligt mycket ensamtid med lilla ärtans pappa då.
2oo9.) Tre dagar har gått och jag har fått reda på att jag har stressmage och är därför hemma för att vila upp mig. Stressmage, tänker jag, det har bara 42-åriga mammor som röker för mycket och inte är nöjda med livet. Ingen mer övertid för min del. Sommaren 2oo9 kommer att bli den bästa någonsin, för jag ska få BETALD SEMESTER första gången någonsin. Det är helt galet.
03 juni 2009
31 maj 2009
Den där om att hjärnan får bestämma barnfrågan så får hjärtat bestämma om jag ska äta bacon till frukost
Barn, barn, barn. Så djävla sugen hela helgen, för ute i skärgården rusar de runt på klippor, i parken cyklar de runt med hår i ögonen, på kvällen kommer kompisarna och berättar att de har en som simmar runt i magen.
Stolte mannen vänder sig mot mig och ler under lugg. Det kanske är dags nu? Men nej, smarthjärnan säger nej: inte rätt just nu. Måste vänta. Så vaknar jag och läser finaste, finaste Haren och hjärtat säger jo, kanske ändå?
Pojknamnen redan klara: Henry Helmer Hector. Om vi får tre. Alex Schulman har snott vårt tjejnamn Charlie som flicka nummer två skulle heta. Förstaflickan Betty.
Tänker tillbaka. Ärtan skulle idag varit cirka två månader. Och det gör inte ont, inte alls, för ärtan kommer att komma. Men inte nu, om hjärnan får bestämma.
Stolte mannen vänder sig mot mig och ler under lugg. Det kanske är dags nu? Men nej, smarthjärnan säger nej: inte rätt just nu. Måste vänta. Så vaknar jag och läser finaste, finaste Haren och hjärtat säger jo, kanske ändå?
Pojknamnen redan klara: Henry Helmer Hector. Om vi får tre. Alex Schulman har snott vårt tjejnamn Charlie som flicka nummer två skulle heta. Förstaflickan Betty.
Tänker tillbaka. Ärtan skulle idag varit cirka två månader. Och det gör inte ont, inte alls, för ärtan kommer att komma. Men inte nu, om hjärnan får bestämma.
26 maj 2009
Den där om att... hatar inte ni när det händer?
Står på stor-ICA och måste fisa, så jag görat, är ändå ensam i gången, Stolte mannen är i gången bredvid, med kundvagnen. Står och väljer pasta, kollar på tri colore, eller vad tusan den nu heter, när den smyger sig ut. Den är ute och bara "hmmm... jo, jag åt kött till lunch".
Då kommer de såklart runt hörnet, det där djävla frisksportsparet som såklart kommer att veta att det är jag som lagt ut.
Då kommer de såklart runt hörnet, det där djävla frisksportsparet som såklart kommer att veta att det är jag som lagt ut.
24 maj 2009
Den där om att ha likadant hår som Robert Wells
Jag har gått och irriterat mig på min frisyr, utan att riktigt veta vad det är som är fel. Den är liksom okej. Har börjat få en massa lockar som ser okej ut - inte lika mycket Ronja längre, utan mer Madicken. Idag kom jag på det. Jag liknar Robert Wells.
23 maj 2009
Den där om trettiofem saker om mig fast att det ska vara hunra, men det hinner jag inte just nu för jag ska äta våfflor
Ett.) Den där om att börjar skriva en lista om hundra saker om mig, men inte hinna, dessutom inte göra det top noch för att man snor med en gammal text från 2007:
Två.) En av mina största fasor är att min pojkvän ska bli alkoholist.
Tre.) En annan av mina största fasor är att min pappa ska trilla dit igen eller att min bror ska trilla dit som pappa gjorde.
Fyra.) Jag tror att om min lillebror hade varit lillasyster hade jag inte varit lika rädd.
Fem.) Jag är skiträdd för att min pojkvän ska lämna mig. Inte för att han kommer att älska alkoholen mer utan för att han kommer tro att han inte klarar sig utan den. Att han kommer att vilja spendera mer tid med den än med mig.
Sex.) Jag tror att denna rädsla beror på en uppväxt omringad, inringad av alkoholister.
Sju.) Alla vuxna män i min släkt, utom en, var alkoholister när jag växte upp.
Åtta.) Idag har en dött av sitt alkoholmissbruk.
Nio.) En är fortfarande alkoholist.
Tio.) Två är nyktra alkoholister.
Elva.) Min farfar dog ändå, av brustet hjärta.
Tolv.) Ända tills han dog av brustet hjärta hade han en Skåne i skafferiet som han drack ur när han fick ont i benet. Eller ryggen. Eller hjärtat.
Tretton.) Jag blir rädd när pappa säger att han vill ha en öl till maten.
Fjorton.) Men han klarar av det. Av någon djävla konstig anledning kan han idag dricka bara en öl.
Femton.) När jag var fem eller så förstod jag att det var något fel på de flesta männen i min släkt.
Sexton.) När jag var elva eller så förstod jag att vi kvinnor inte gillade alkohol.
Sjutton.) Från det att jag var sju eller så började vi samla tomma ölburkar och ägg på vår släktgård.
Arton.) För äggen fick vi en krona/styck.
Nitton.) För ölburkarna fick vi två.
Tjugo.) Detta var min fasters sätt att hålla koll på hur mycket min farbror drack.
Tjugoett.) När jag gick på mellanstadiet hatade mamma vår granne som var från Polen. Jag minns fortfarande hur mycket mamma skämdes när hon fick gå över till honom och hämta pappa för att han var så full att han inte kunde gå hem själv.
Tjugotvå.) Jag har sett min pappa gråta flera gånger. Några gånger har han gråtit på begravningar. Annars har han varit full när han har gjort det.
Tjugotre.) Anledningen till att han grät när han var full var oftast för att jag skällde på honom.
Tjugofyra.) Mamma säger att han slutade dricka på grund av mig.
Tjugofem.) Mamma brukade hota med att jag skulle komma hem och hälsa på när det var fredagskväll så att pappa inte skulle börja dricka.
Tjugosex.) Allra helst vill jag slå händerna för öronen och ignorera alkoholism.
Tjugosju.) Min mamma är jätterädd för att jag dricker för mycket.
Tjugoåtta.) När mina föräldrar var uppe i Stockholm i november och hälsade på drack jag tre öl under en middag och mamma frågade min bror om jag hade problem med spriten.
Tjugonio.) Förra helgen när mina föräldrar var uppe tittade jag min mamma i ögonen och sa att hon inte behövde vara orolig. Jag har en enorm respekt för sprit och skulle aldrig göra så mot främst min pappa, som slutat dricka dels för min skull.
Trettio.) Mamma är nu istället orolig för min bror, speciellt när hans flickvän sa att han hade druckit tjugosju öl förra fredagen.
Trettioett.) Jag lovar mig själv ofta att jag inte ska dricka mer.
Trettiotvå.) Eller i alla fall att jag ska sluta när jag blir äldre.
Trettiotre.) Jag tycker att jag dricker mycket, kanske för mycket, men vet inte riktigt vad det är.
Trettiofyra.) Jag får ont i magen av den här listan.
Trettiofem.) Anonyms kommentar på förra inlägget fick mig att gråta.
Gammal text från 2007:
Vi växte upp tillsammans, alla vi. Vi växte upp tillsammans som syskon och badade tillsammans i det väggfasta badkaret, även om det blev trångt som faen, slagsmål om duschslangen och små armar och armbågar som stacks in i närliggande revben. De som för tillfället var yngst skyddades till varje pris och vartannat år, eller så där, föddes det en ny, yngre, att skydda från tvål i ögonen och den nu näst yngsta flyttades ner på skyddaskalan. Jag var äldst. Den som beskyddade och bredde ut mina vingar över de andra, utan egentligen känna något större tålamod.
Nakna kroppar som gnuggades mot varandra och barnhänder som tvättade varandras hår med fast, vit tvål köpt i flerpack på ICA, så att håret senare, när det torkade, blev torrt och trassligt, som det gräs farfar brände upp på fälten.
En kväll hade han lagat mat åt oss. Vi satt, ett helt gäng, i kökssoffan och på stolar och jag vet inte var hon hade tagit vägen, men det var bara vi och han. Han hade bränt maten och redan som nioåring, eller så, kunde jag skilja på om han var full eller nykter. Det var något som låg i luften, en stämning, något att ta på, ett ständigt döljande av beteende, rörelser, språk. Han skärpte sig mer, rörelserna blev långsammare, mer koncentrerade, men ändå hafsiga, hetsiga. Språket blev tydligare, mer ansträngt. Han fick inte lov att supa när hon inte var hemma, det var regel nummer ett, uttalad i hetsiga diskussioner innan de kröp ner tillsammans om lördagskvällarna. Och han lovade självklart inte! Men ibland är självklart inte svårt att leva upp till och lyda och lite skadar väl inte, ingen? Han fick inte vara onykter när sju små barnansikten satt med Svintohår, sin kusins strumpor och någon annans mössa och tittade upp mot honom, uppfodrande, som hungriga fågelungar.
Den där kvällen tror jag att jag kan ha varit niotio. Han ställde fram fiskpinnarna, med den mest brända sidan neråt. Kokt potatis, så där kokt att den börjat bli potatismjölig längst ut och går sönder när man sätter en gaffel i den. Smält smör. Hans paradrätt. Hans enda rätt. Fredagarna alltid upplagda på samma sätt, som i alla familjer, som om någon stöpt dem ur samma, lika form. Samma sätt hos dem, hela somrarna, när solen alltid sken. Fiskpinnar och potatis. Ibland ärtor, odlade och snodda från grannens fält. Alltid smörsås, som om smällt smör skulle vara sås. Någon gång kunde han variera sig och steka de där större fiskpinnarna, de som känns lite lyxigare. Varför ändra på ett vinnande koncept?
Sen chips i små skålar, framför någon dålig tvunderhållning. Jag alltid på samma ställe, tog en soffkudde och lade mig på golvet, under bordet med någon av de mindre slumrandes i min armhåla. Under min vinge. De andra uppkrupna i soffor och halvsovandes huller om buller. Jag kan inte minnas att vi någonsin tittade på barnprogram eller barnfilmer, förutom Pippi på de sju haven, utan det var mest en massa cowboyfilmer där hororna blev våldtagna på höskullar och redan där och då fick vi vår sexualkunskapsutbildning: ligg aldrig med en cowboy.
Den där kvällen ramlade han till och några potatisar trillade ut på bordet. Han satte sig bredvid en av mellanbarnen och lutade huvudet i handen och somnade till efter att ha sett till att alla fått mat. Jag var bestämd och orädd och hade näsan i vädret redan då och jag dunkade ner min lilla nioellertioårshand i bordet så att porslinet skallrade och mjölken skvätte och skrek att nu får det vara nog! Han vaknade till och tittade storögt på mig och försökte fästa blicken, medan min lilla mun rabblade upp haranger av skällsord, utsprutande som gevärseld. Pom! Pom! Pom!
Han började gråta.
Stora, vuxna tårar trillade ner i maten, vätte potatisen. De andra, ganska vana vid bråk, inte lika vana vid tårar, satt med gapande munnar och tittade på honom. Små bitar av potatis, fisk och förvåning lyste ut ur deras munnar. Han gick från bordet och upp till deras säng. Jag började äta igen och de andra svalde det de hade i munnen. Små bitar av bränd fisk, det där panerade ytterhöljet, lämnades i hörn som inte fanns på de runda tallrikarna. Små händer sträckte sig efter chipspåsar, placerade högt upp i skåpen, på godishyllan. Små fingrar tryckte in en vhs med cowboysex. Små magar guppade av fniss när cowboyen hade sex med horan. Små ögon blinkade mer och mer ofta tills de behölls stängda.
Efter den kvällen dröjde det nio år innan jag såg honom gråta nästa gång. Det var dagen då hon dog.
Två.) En av mina största fasor är att min pojkvän ska bli alkoholist.
Tre.) En annan av mina största fasor är att min pappa ska trilla dit igen eller att min bror ska trilla dit som pappa gjorde.
Fyra.) Jag tror att om min lillebror hade varit lillasyster hade jag inte varit lika rädd.
Fem.) Jag är skiträdd för att min pojkvän ska lämna mig. Inte för att han kommer att älska alkoholen mer utan för att han kommer tro att han inte klarar sig utan den. Att han kommer att vilja spendera mer tid med den än med mig.
Sex.) Jag tror att denna rädsla beror på en uppväxt omringad, inringad av alkoholister.
Sju.) Alla vuxna män i min släkt, utom en, var alkoholister när jag växte upp.
Åtta.) Idag har en dött av sitt alkoholmissbruk.
Nio.) En är fortfarande alkoholist.
Tio.) Två är nyktra alkoholister.
Elva.) Min farfar dog ändå, av brustet hjärta.
Tolv.) Ända tills han dog av brustet hjärta hade han en Skåne i skafferiet som han drack ur när han fick ont i benet. Eller ryggen. Eller hjärtat.
Tretton.) Jag blir rädd när pappa säger att han vill ha en öl till maten.
Fjorton.) Men han klarar av det. Av någon djävla konstig anledning kan han idag dricka bara en öl.
Femton.) När jag var fem eller så förstod jag att det var något fel på de flesta männen i min släkt.
Sexton.) När jag var elva eller så förstod jag att vi kvinnor inte gillade alkohol.
Sjutton.) Från det att jag var sju eller så började vi samla tomma ölburkar och ägg på vår släktgård.
Arton.) För äggen fick vi en krona/styck.
Nitton.) För ölburkarna fick vi två.
Tjugo.) Detta var min fasters sätt att hålla koll på hur mycket min farbror drack.
Tjugoett.) När jag gick på mellanstadiet hatade mamma vår granne som var från Polen. Jag minns fortfarande hur mycket mamma skämdes när hon fick gå över till honom och hämta pappa för att han var så full att han inte kunde gå hem själv.
Tjugotvå.) Jag har sett min pappa gråta flera gånger. Några gånger har han gråtit på begravningar. Annars har han varit full när han har gjort det.
Tjugotre.) Anledningen till att han grät när han var full var oftast för att jag skällde på honom.
Tjugofyra.) Mamma säger att han slutade dricka på grund av mig.
Tjugofem.) Mamma brukade hota med att jag skulle komma hem och hälsa på när det var fredagskväll så att pappa inte skulle börja dricka.
Tjugosex.) Allra helst vill jag slå händerna för öronen och ignorera alkoholism.
Tjugosju.) Min mamma är jätterädd för att jag dricker för mycket.
Tjugoåtta.) När mina föräldrar var uppe i Stockholm i november och hälsade på drack jag tre öl under en middag och mamma frågade min bror om jag hade problem med spriten.
Tjugonio.) Förra helgen när mina föräldrar var uppe tittade jag min mamma i ögonen och sa att hon inte behövde vara orolig. Jag har en enorm respekt för sprit och skulle aldrig göra så mot främst min pappa, som slutat dricka dels för min skull.
Trettio.) Mamma är nu istället orolig för min bror, speciellt när hans flickvän sa att han hade druckit tjugosju öl förra fredagen.
Trettioett.) Jag lovar mig själv ofta att jag inte ska dricka mer.
Trettiotvå.) Eller i alla fall att jag ska sluta när jag blir äldre.
Trettiotre.) Jag tycker att jag dricker mycket, kanske för mycket, men vet inte riktigt vad det är.
Trettiofyra.) Jag får ont i magen av den här listan.
Trettiofem.) Anonyms kommentar på förra inlägget fick mig att gråta.
Gammal text från 2007:
Vi växte upp tillsammans, alla vi. Vi växte upp tillsammans som syskon och badade tillsammans i det väggfasta badkaret, även om det blev trångt som faen, slagsmål om duschslangen och små armar och armbågar som stacks in i närliggande revben. De som för tillfället var yngst skyddades till varje pris och vartannat år, eller så där, föddes det en ny, yngre, att skydda från tvål i ögonen och den nu näst yngsta flyttades ner på skyddaskalan. Jag var äldst. Den som beskyddade och bredde ut mina vingar över de andra, utan egentligen känna något större tålamod.
Nakna kroppar som gnuggades mot varandra och barnhänder som tvättade varandras hår med fast, vit tvål köpt i flerpack på ICA, så att håret senare, när det torkade, blev torrt och trassligt, som det gräs farfar brände upp på fälten.
En kväll hade han lagat mat åt oss. Vi satt, ett helt gäng, i kökssoffan och på stolar och jag vet inte var hon hade tagit vägen, men det var bara vi och han. Han hade bränt maten och redan som nioåring, eller så, kunde jag skilja på om han var full eller nykter. Det var något som låg i luften, en stämning, något att ta på, ett ständigt döljande av beteende, rörelser, språk. Han skärpte sig mer, rörelserna blev långsammare, mer koncentrerade, men ändå hafsiga, hetsiga. Språket blev tydligare, mer ansträngt. Han fick inte lov att supa när hon inte var hemma, det var regel nummer ett, uttalad i hetsiga diskussioner innan de kröp ner tillsammans om lördagskvällarna. Och han lovade självklart inte! Men ibland är självklart inte svårt att leva upp till och lyda och lite skadar väl inte, ingen? Han fick inte vara onykter när sju små barnansikten satt med Svintohår, sin kusins strumpor och någon annans mössa och tittade upp mot honom, uppfodrande, som hungriga fågelungar.
Den där kvällen tror jag att jag kan ha varit niotio. Han ställde fram fiskpinnarna, med den mest brända sidan neråt. Kokt potatis, så där kokt att den börjat bli potatismjölig längst ut och går sönder när man sätter en gaffel i den. Smält smör. Hans paradrätt. Hans enda rätt. Fredagarna alltid upplagda på samma sätt, som i alla familjer, som om någon stöpt dem ur samma, lika form. Samma sätt hos dem, hela somrarna, när solen alltid sken. Fiskpinnar och potatis. Ibland ärtor, odlade och snodda från grannens fält. Alltid smörsås, som om smällt smör skulle vara sås. Någon gång kunde han variera sig och steka de där större fiskpinnarna, de som känns lite lyxigare. Varför ändra på ett vinnande koncept?
Sen chips i små skålar, framför någon dålig tvunderhållning. Jag alltid på samma ställe, tog en soffkudde och lade mig på golvet, under bordet med någon av de mindre slumrandes i min armhåla. Under min vinge. De andra uppkrupna i soffor och halvsovandes huller om buller. Jag kan inte minnas att vi någonsin tittade på barnprogram eller barnfilmer, förutom Pippi på de sju haven, utan det var mest en massa cowboyfilmer där hororna blev våldtagna på höskullar och redan där och då fick vi vår sexualkunskapsutbildning: ligg aldrig med en cowboy.
Den där kvällen ramlade han till och några potatisar trillade ut på bordet. Han satte sig bredvid en av mellanbarnen och lutade huvudet i handen och somnade till efter att ha sett till att alla fått mat. Jag var bestämd och orädd och hade näsan i vädret redan då och jag dunkade ner min lilla nioellertioårshand i bordet så att porslinet skallrade och mjölken skvätte och skrek att nu får det vara nog! Han vaknade till och tittade storögt på mig och försökte fästa blicken, medan min lilla mun rabblade upp haranger av skällsord, utsprutande som gevärseld. Pom! Pom! Pom!
Han började gråta.
Stora, vuxna tårar trillade ner i maten, vätte potatisen. De andra, ganska vana vid bråk, inte lika vana vid tårar, satt med gapande munnar och tittade på honom. Små bitar av potatis, fisk och förvåning lyste ut ur deras munnar. Han gick från bordet och upp till deras säng. Jag började äta igen och de andra svalde det de hade i munnen. Små bitar av bränd fisk, det där panerade ytterhöljet, lämnades i hörn som inte fanns på de runda tallrikarna. Små händer sträckte sig efter chipspåsar, placerade högt upp i skåpen, på godishyllan. Små fingrar tryckte in en vhs med cowboysex. Små magar guppade av fniss när cowboyen hade sex med horan. Små ögon blinkade mer och mer ofta tills de behölls stängda.
Efter den kvällen dröjde det nio år innan jag såg honom gråta nästa gång. Det var dagen då hon dog.
21 maj 2009
Den där om min onsdagsnatt
Jag vaknar klockan tre och han är inte hemma. Jag är hemma och långsover, vill ha det så. Så jag somnar om. Klockan fyra vaknar jag till igen och nu är något fel. Han är fortfarande inte hemma, men det är inte det, det är något fel, jag får samma känsla som jag fick när jag var i Indien och han var hemma och bröt ihop.
Jag ringer honom, men han svarar inte. Sms. Ringer. Ringer. Det är något som ligger i min mage och växer och säger till mig att något inte är rätt, växer sig ut i mina armar och ben. Har han gått hem med någon annan? Ligger han skadad någonstans? Kan han inte komma hem? Varför svarar han inte? Har han blivit påkörd? Hamnat i slagsmål?
Klockan blir halv fem och jag kan inte sova. Går runt i en lejoncirkel på vardagsrumsgolvet. Går ut på balkongen. Det som växer i mig har växt ut i fingerspetsarna och gör dem tunga. Funderar på att ringa hans bästa kompis. Han har varit borta sent tidigare, men nu vet jag att något är fel, han liksom ropar på mig, inuti mig.
Det börjar ljusna ute. Har han gått hem med någon annan? Ligger han skadad någonstans? Kan han inte komma hem? Varför svarar han inte? Har han blivit påkörd? Hamnat i slagsmål? Har han gått hem med någon annan? Ligger han skadad någonstans? Kan han inte komma hem? Varför svarar han inte? Har han blivit påkörd? Hamnat i slagsmål? Har han gått hem med någon annan?Ligger han skadad någonstans?Kan han inte komma hem?Varför svarar han inte?Har han blivit påkörd?Hamnat i slagsmål?
Jag lägger mig på sängen. Känner mig som en gnuhona som ser ett lejon äta upp sitt barn.
Klockan kvart i sex kommer han hem. Jag hoppar upp från sängen. Hela hans ansikte är blodigt. Han yrar och är full. Jag leder ut honom i badrummet, tårarna rinner ner från mitt ansikte och jag viskar att jag visste det! Hans skägg är rött och ansiktet strimmigt och han mumlar något om en batong. Jag frågar vad som hänt, men han vet inte.
Han sitter och darrar i badkaret och jag tvättar honom. Flera stora sår i pannan som är smutsiga och som det rinner blod från. I skägget är blodet blandat med något annat rött och jag frågar om han har ätit kebab. Han plirar upp mot mig och ler.
Jag är så djävla sur. Som rinner av mig skitsnabbt, ner med hans blod i avloppet. Kvar är bara det rädda. Han kramar om mig naken och huttrar. Han minns inte vad som har hänt. Lägger honom i sängen och ligger bredvid och gråter när han somnar bredvid mig.
Jag ringer honom, men han svarar inte. Sms. Ringer. Ringer. Det är något som ligger i min mage och växer och säger till mig att något inte är rätt, växer sig ut i mina armar och ben. Har han gått hem med någon annan? Ligger han skadad någonstans? Kan han inte komma hem? Varför svarar han inte? Har han blivit påkörd? Hamnat i slagsmål?
Klockan blir halv fem och jag kan inte sova. Går runt i en lejoncirkel på vardagsrumsgolvet. Går ut på balkongen. Det som växer i mig har växt ut i fingerspetsarna och gör dem tunga. Funderar på att ringa hans bästa kompis. Han har varit borta sent tidigare, men nu vet jag att något är fel, han liksom ropar på mig, inuti mig.
Det börjar ljusna ute. Har han gått hem med någon annan? Ligger han skadad någonstans? Kan han inte komma hem? Varför svarar han inte? Har han blivit påkörd? Hamnat i slagsmål? Har han gått hem med någon annan? Ligger han skadad någonstans? Kan han inte komma hem? Varför svarar han inte? Har han blivit påkörd? Hamnat i slagsmål? Har han gått hem med någon annan?Ligger han skadad någonstans?Kan han inte komma hem?Varför svarar han inte?Har han blivit påkörd?Hamnat i slagsmål?
Jag lägger mig på sängen. Känner mig som en gnuhona som ser ett lejon äta upp sitt barn.
Klockan kvart i sex kommer han hem. Jag hoppar upp från sängen. Hela hans ansikte är blodigt. Han yrar och är full. Jag leder ut honom i badrummet, tårarna rinner ner från mitt ansikte och jag viskar att jag visste det! Hans skägg är rött och ansiktet strimmigt och han mumlar något om en batong. Jag frågar vad som hänt, men han vet inte.
Han sitter och darrar i badkaret och jag tvättar honom. Flera stora sår i pannan som är smutsiga och som det rinner blod från. I skägget är blodet blandat med något annat rött och jag frågar om han har ätit kebab. Han plirar upp mot mig och ler.
Jag är så djävla sur. Som rinner av mig skitsnabbt, ner med hans blod i avloppet. Kvar är bara det rädda. Han kramar om mig naken och huttrar. Han minns inte vad som har hänt. Lägger honom i sängen och ligger bredvid och gråter när han somnar bredvid mig.
20 maj 2009
Den där om att vara chef
När jag var liten så drömde jag om att bli Vuxen och Chef. Jag skulle åka till jobbet i dräkt, ha portfölj, sitta och knappa på datorn tills sent på kvällen, då jag skulle skynda hem till man, barn och färdig mat på bordet. Jag skulle sitta i viktiga samtal och dubbelkolla saker samtidigt som jag slängde i mig kaffe. Gå på affärslunch med kostymgubbar och charma hela bunten. Jag skulle vara skitbra på det.
Så blev jag Vuxen och Chef. Det går skitkasst. Jag är aptrött hela tiden. Jobbar 50-60 timmar, cyklar till tåget, hinner inte fixa håret eller naglarna. Har jeans. Undrar hur faen folk kan kombinera det här med barn. Lagar aldrig mat, för det gör Stolte mannen, och undrar hur folk hinner med det med.
Folk påpekar hur trött jag ser ut. Jag sitter på jobbet till nio, har jobbat tretton timmar och undrar hur tusan förra chefen hann med. Hon var höggravid. Folk står på kö vid mitt skrivbord med frågor och jag svär åt att det inte finns färdiga rutiner för det de ska göra. Hamnar mitt i en konflikt, där de anställda vill ha min hjälp och min chef anser att det inte är mitt jobb, utan hennes, men de anställda har inget förtroende för henne.
Så jag säger nu går jag hem! fast att klockan bara är ett. Så går jag hem och sover och sover och sover, duschar och blir människa. I fyra dagar. På måndag ska jag ha fixat hår och faen vara utvilad.
Så blev jag Vuxen och Chef. Det går skitkasst. Jag är aptrött hela tiden. Jobbar 50-60 timmar, cyklar till tåget, hinner inte fixa håret eller naglarna. Har jeans. Undrar hur faen folk kan kombinera det här med barn. Lagar aldrig mat, för det gör Stolte mannen, och undrar hur folk hinner med det med.
Folk påpekar hur trött jag ser ut. Jag sitter på jobbet till nio, har jobbat tretton timmar och undrar hur tusan förra chefen hann med. Hon var höggravid. Folk står på kö vid mitt skrivbord med frågor och jag svär åt att det inte finns färdiga rutiner för det de ska göra. Hamnar mitt i en konflikt, där de anställda vill ha min hjälp och min chef anser att det inte är mitt jobb, utan hennes, men de anställda har inget förtroende för henne.
Så jag säger nu går jag hem! fast att klockan bara är ett. Så går jag hem och sover och sover och sover, duschar och blir människa. I fyra dagar. På måndag ska jag ha fixat hår och faen vara utvilad.
17 maj 2009
Den där om att leva på 3.5oo
Jag är skitrik. För första gången i mitt liv har jag egna pengar och mycket av dem. Och det är obehagligt, det är som om de inte är mina, jag vet inte vad jag ska göra av dem. Har lyxshoppat, betalt allt jag behövt betala, har sparat och har ändå över 1o.ooo kvar. Jag har varit fattig student så länge att jag inte vet hur det fungerar, nervösfingrar på mitt visakort och minns 2oo5.
Våren 2oo5 hade jag precis flyttat ihop med en av mina bästa kompisar som också var min pojkväns tvillingsyster. Vi bodde i en billig andra handstvåa i Årsta och stövlade genom snö som blev tö som blev sommar och hela den tiden levde vi på mitt csnlån, då hennes brunnit inne för att hon inte hade klarat alla sina kurser föregående år. 7ooo:- på två pers i månaden.
Vi gick och vände varor och köpte en gul lök som vi gjorde soppa på och cyklade ut till Ikea och tog gratis blyertspennor som vi använde på våra föreläsningar. Gick överallt, dit vi skulle. Återanvände tepåsarna och pratade om mat som vi längtade efter.
I juni det året fick hon hela terminens csn retroaktivt. Hon gick till Bolaget och köpte ett vin för 1oo:- som vi drack upp den kvällen tillsammans med mörk choklad från Ghana. Sen låg vi på hennes säng och salongsfnittrade till tonerna av Nina Simone.
Dagens musikklipp ogillar min pojkvän, jag älskar att de tar i så in åt helvete, utan att skämmas.
Våren 2oo5 hade jag precis flyttat ihop med en av mina bästa kompisar som också var min pojkväns tvillingsyster. Vi bodde i en billig andra handstvåa i Årsta och stövlade genom snö som blev tö som blev sommar och hela den tiden levde vi på mitt csnlån, då hennes brunnit inne för att hon inte hade klarat alla sina kurser föregående år. 7ooo:- på två pers i månaden.
Vi gick och vände varor och köpte en gul lök som vi gjorde soppa på och cyklade ut till Ikea och tog gratis blyertspennor som vi använde på våra föreläsningar. Gick överallt, dit vi skulle. Återanvände tepåsarna och pratade om mat som vi längtade efter.
I juni det året fick hon hela terminens csn retroaktivt. Hon gick till Bolaget och köpte ett vin för 1oo:- som vi drack upp den kvällen tillsammans med mörk choklad från Ghana. Sen låg vi på hennes säng och salongsfnittrade till tonerna av Nina Simone.
Dagens musikklipp ogillar min pojkvän, jag älskar att de tar i så in åt helvete, utan att skämmas.
15 maj 2009
14 maj 2009
Den där om att ha en femtiotalsmamma
Jag gick och släpade fötterna efter ömsom stampade hårt framåt, det där som blivit min signaturgång nu senare: bakom mamma. Armarna korsade blå gummistövlar sticktröja med häst på rött hårband. Kli på myggbettsarm, fem år. Sur. Mamma skulle alltid gå tillbaka till ICA när det blev fel på kvittot. Pinsammast i stan, drog henne i handen; armen mamma kan vi inte bara gå heeeeeem?!? Men mamma ville aldrig gå hem. Det var åttiotal, då gick man tillbaka till ICA om man hade betalat fem kronor extra för tomaterna.
Mammor födda på femtiotalet. Världens krutpaket. Ingen man sätter sig på. Eller gärna bredvid. Eller rör upp. Vi gick till ICA: snabbtsnabbt. Hem från ICA: långsamt, mamma gick med en påse i handen, med den andra höll hon upp kvittot och läste genom medan vi gick längs Centrumvägen. Jag stampandes bredvid. Ville ändå alltid följa med, vi fick ju smaka på osten, även om vi ändå alltid köpte samma.
Mammor födda på femtiotalet. Världens krutpaket. Ingen man sätter sig på. Eller gärna bredvid. Eller rör upp. Vi gick till ICA: snabbtsnabbt. Hem från ICA: långsamt, mamma gick med en påse i handen, med den andra höll hon upp kvittot och läste genom medan vi gick längs Centrumvägen. Jag stampandes bredvid. Ville ändå alltid följa med, vi fick ju smaka på osten, även om vi ändå alltid köpte samma.
Den där om att det gick vägen ändå
Jomensåatt! Med utropstecken! Jag fick en alternativ tjänst ändå, lite som att jag blir experten och hon andra, som fick tjänsten, blir den som sätter schema och skit. Har redan hamnat mitt i en konflikt mellan anställda och chef. Hello, mellanchef!
Detta gör att jag får en ännu längre arbetsvecka (mer än de 50 timmar jag jobbar/vecka idag). Det gör även att jag inte hinner läsa alla 1324 nya poster i min bloggfeed. Men jag hann se att finaste Haren har blivit på smällen. Nästa vecka är jag långledig, då ska jag sträckläsa och kommentera.
Annars kan jag ju säga att vi varken har tv eller dator hemma, så jag läser sjukt många böcker. Att tro på Mr Pip är nu historia. Nu ska jag åka hem från jobbet och hångla med min pojkvän.
Detta gör att jag får en ännu längre arbetsvecka (mer än de 50 timmar jag jobbar/vecka idag). Det gör även att jag inte hinner läsa alla 1324 nya poster i min bloggfeed. Men jag hann se att finaste Haren har blivit på smällen. Nästa vecka är jag långledig, då ska jag sträckläsa och kommentera.
Annars kan jag ju säga att vi varken har tv eller dator hemma, så jag läser sjukt många böcker. Att tro på Mr Pip är nu historia. Nu ska jag åka hem från jobbet och hångla med min pojkvän.
10 maj 2009
Den där om att låten inte alls har med texten att göra
Stolte mannen står på balkongen och röker när jag sätter mig i soffan bredvid två bekanta. Öl i handen, säger ni har varit i Sydafrika va?
Vår 60-årsresa har stigit mig åt huvudet (vi åker till Egypten över nyår istället). Nu har vi bestämt oss för rutten Kapstaden - Windhoek och jag tar varje chans jag får. Det pratas hyrbil, körbil, lejon, hajar, berg och vin. En speciell grej har kommit fram när man börjar prata Sydafrika med folk som varit där, det liksom lockar fram det vildaste i dem, som om man skulle ha pratat förlossning. Alla berättar att det är det bästa landet de varit i. Och alla har en skräckhistoria att dela med sig.
Så medan Stolte mannen står på balkongen och röker får jag höra om en hajdykning där vågorna var så höga att båten välte och slog runt så att alla människor ombord hamnade i ett vithajsstim som ditlockats av att de de tidigare slängt i blodiga köttbitar.
Vår 60-årsresa har stigit mig åt huvudet (vi åker till Egypten över nyår istället). Nu har vi bestämt oss för rutten Kapstaden - Windhoek och jag tar varje chans jag får. Det pratas hyrbil, körbil, lejon, hajar, berg och vin. En speciell grej har kommit fram när man börjar prata Sydafrika med folk som varit där, det liksom lockar fram det vildaste i dem, som om man skulle ha pratat förlossning. Alla berättar att det är det bästa landet de varit i. Och alla har en skräckhistoria att dela med sig.
Så medan Stolte mannen står på balkongen och röker får jag höra om en hajdykning där vågorna var så höga att båten välte och slog runt så att alla människor ombord hamnade i ett vithajsstim som ditlockats av att de de tidigare slängt i blodiga köttbitar.
07 maj 2009
Den där om att det kanske bara är jag som inte gillar finlir och förstå sig påkultur
Och ja just det: vem faen var det som sa till mig att Haruki Murakami är bra? Spöstraff! Den tog ju aldrig, aldrig slut, sen sa en tjej på jobbet till mig att det inte skulle hända något i hela boken, så då läste jag inte mer. Det här är typ den enda boken jag någonsin läst som jag inte avslutat. Och då har jag ändå läst Broarna över Madison County.
Den där om att jag tar det där glada inlägget någon annan dag
Håhåjaja, sitter på lånat nät för det har vi inte hunnit med i nya lägenheten ännu. Mina dagar är så djävla tråkiga:
går upp aptidigt för att jobba under, som vi säger lite käckt på jobbe när vi jobbar över fast innan jobbe dårå, jobbar och jobbar över som vi säger lite käckt på jobbe när vi jobbar över (är på jobbet ca 7-20 nånting). Kommer hem och somnar nästan med en gång, hinner oftast öppna en bok och somna efter två sidor.
Fick inte den djävla helvetestjänsten som jag inte vågat jinxberätta om här heller. Gick på fyra intervjuer sen kom de på att jag hade för lite erfarenhet av att leda, så den tjänsten gick till nån djävla tant utan utbildning men som har "stor arbetslivserfarenhet", även om hon aldrig tidigare har jobbat med det vi håller på med och har noll koll på de lagar vi jobbar med.
Jo, sa jag att jag är bitter med?
Nu ska jag gå och välja om jag ska somna av En halv gul sol eller What I loved, eftersom jag läste ut Ängeln i Groznyj tidigare idag (Seierstads bok var jo, okej, men vill ni läsa en bra vinklad bok så läs hellre Ahlsen).
går upp aptidigt för att jobba under, som vi säger lite käckt på jobbe när vi jobbar över fast innan jobbe dårå, jobbar och jobbar över som vi säger lite käckt på jobbe när vi jobbar över (är på jobbet ca 7-20 nånting). Kommer hem och somnar nästan med en gång, hinner oftast öppna en bok och somna efter två sidor.
Fick inte den djävla helvetestjänsten som jag inte vågat jinxberätta om här heller. Gick på fyra intervjuer sen kom de på att jag hade för lite erfarenhet av att leda, så den tjänsten gick till nån djävla tant utan utbildning men som har "stor arbetslivserfarenhet", även om hon aldrig tidigare har jobbat med det vi håller på med och har noll koll på de lagar vi jobbar med.
Jo, sa jag att jag är bitter med?
Nu ska jag gå och välja om jag ska somna av En halv gul sol eller What I loved, eftersom jag läste ut Ängeln i Groznyj tidigare idag (Seierstads bok var jo, okej, men vill ni läsa en bra vinklad bok så läs hellre Ahlsen).
04 maj 2009
Den där om att min pojkvän har ungefär samma påverkar på växthuseffekten som ett mindre land i Asien
Min pojkvän har pratat om någon djävla brittisk slaktare som han skulle besöka med två arbetskompisar från USA i flera veckor. Idag var dagen. Precis kom han hem, efter att ha storhandlat. Jag fick inte komma in i köket förrän han hade lagt upp allt fint, sen hade vi genomgång av korvar, pajer, insprängt kött och bästa ompackning av detta.Jag älskar få människor lika mycket som min pojkvän.
Den där om wigga-wiggasängen
Två saker som är sämre med att ha flyttat:
ett.) när jag skulle cykla till tåget idag så visste jag inte vägen utan följde bara efter alla andra cyklar. De andra cyklarna skulle tydligen inte till tåget.
två.) vi har bytt ben på vår säng, den andra sänggaveln var tydligen inte snygg enligt Stolte mannen. Nu låter det wigga-wigga-wigga när vi har sex och vi börjar asgarva båda två. Wigga-wigga-wigga-ahhhhhh! Sluta! Wigga-wigga-wigga! Skärp dig! Vi måste koncentrera oss! Wigga-wigga-wigga!!!
ett.) när jag skulle cykla till tåget idag så visste jag inte vägen utan följde bara efter alla andra cyklar. De andra cyklarna skulle tydligen inte till tåget.
två.) vi har bytt ben på vår säng, den andra sänggaveln var tydligen inte snygg enligt Stolte mannen. Nu låter det wigga-wigga-wigga när vi har sex och vi börjar asgarva båda två. Wigga-wigga-wigga-ahhhhhh! Sluta! Wigga-wigga-wigga! Skärp dig! Vi måste koncentrera oss! Wigga-wigga-wigga!!!
30 april 2009
Den där om att han egentligen heter Daniel
Store Björn är pestsmittad. Ingen vill gå nära, stora osynliga skyltar hänger nerför hans kropp ropar varning!.
Store Björn har utfört det största brottet av dem alla: han har varit otrogen med en yngre kvinna, blivit lämnad av sin fru och får nu bara träffa barnen på helgerna: skjutsa till träningen. Inte bli inbjuden på valborgsfest för han är ju pestsmittad. Bakom gardinerna sitter fruarna, de som tagit hennes sida och spottar på honom. Han får skylla sig själv, det var han som lämnade, han som var otrogen.
Han ringer med falsk stolthet i rösten och frågar om han kan få sova på vårt golv. Jag tvekar. Han kanske smittar, Stolte mannen kanske blir smittad? Han står nu utanför samhället, har fått sälla sig till de andra otrogna, de som inte förlåts, de som inte får komma på valborgsfest.
Store Björn har utfört det största brottet av dem alla: han har varit otrogen med en yngre kvinna, blivit lämnad av sin fru och får nu bara träffa barnen på helgerna: skjutsa till träningen. Inte bli inbjuden på valborgsfest för han är ju pestsmittad. Bakom gardinerna sitter fruarna, de som tagit hennes sida och spottar på honom. Han får skylla sig själv, det var han som lämnade, han som var otrogen.
Han ringer med falsk stolthet i rösten och frågar om han kan få sova på vårt golv. Jag tvekar. Han kanske smittar, Stolte mannen kanske blir smittad? Han står nu utanför samhället, har fått sälla sig till de andra otrogna, de som inte förlåts, de som inte får komma på valborgsfest.
27 april 2009
Den där om att jag vill veta om de blir hängda på slutet, fast att jag redan vet att de kommer bli det
Nämenokej, jag ljög. Har inte läst ut Capote, har typ 50 sidor kvar. Och nu ligger den längst ner i en av alla ouppackade lådor, jag går runt och muttrar, packar upp en låda till hälften, häller ut grejor, muttrar lite mer och stampar med foten.
Försöker börja på en ny bok, men det funkar inte. Var är min bok?
Försöker börja på en ny bok, men det funkar inte. Var är min bok?
25 april 2009
Den där om att få som man vill
Kör klassikern att vakna klockan sex även på helgen, men lyckas somna om och sova till nio, sen är jag pigg!. Ligger i sängen och gnider mig lite mot pojkvän, som jag inte sett på hela veckan för att vi jobbat om varandra och båda övertid. Han sover med öppen mun och jag petar in ett oönskat finger.
En timme senare har jag läst ut Capotes blodbok och satt på Gotye så högt att han vaknat. Tvingar in honom i duschen och vill att han stoppar in den i mig. Är extremt sugen och knullar vi inte idag så har det gått en vecka. Han vänder på mig och jag sätter på hårdstrålen mot fittan medan han gäspar och gnider in mina bröst med tvål, hans stånd mot mitt ryggslut. Trycker upp mig mot väggen och jag måste ta stöd med en hand. Kommer tyst, som om någon stod och tjuvlyssnade utanför dörren.
En timme senare har jag läst ut Capotes blodbok och satt på Gotye så högt att han vaknat. Tvingar in honom i duschen och vill att han stoppar in den i mig. Är extremt sugen och knullar vi inte idag så har det gått en vecka. Han vänder på mig och jag sätter på hårdstrålen mot fittan medan han gäspar och gnider in mina bröst med tvål, hans stånd mot mitt ryggslut. Trycker upp mig mot väggen och jag måste ta stöd med en hand. Kommer tyst, som om någon stod och tjuvlyssnade utanför dörren.
20 april 2009
Den där om att vara så full att man inte vet om man ljuger eller pratar sanning
I lördags när jag var skitfull började jag och några av mina kolleger prata om att jag varit gift. Jag hade nästan glömt bort att jag varit det och de var så förvånade över att jag varit det att jag fick för mig att jag ljög. Var tvungen att gå in på dattan när jag kom hem vid fyrafem och kolla i bloggen om det verkligen hänt.
Det hade det.
(Därav fylleblogginlägget.)
Det hade det.
(Därav fylleblogginlägget.)
Den där om att lämna det som blivit hemma
Jag går runt och är butter för att jag ska flytta från mitt Södermalm. Södermalm med allt jag vill ha runt hörnet, eller inte ens runt hörnet: trilla ut genom fönstret och du mosar någon med uppvikta beigea chinos från Weekday och en hatt från Lisa Larssons. Jag bodde i förorternas förort och drömde mig in på Bondegatan. Tänkte att en dag ska det vara jag som bor där. Jag som kan gå hem med skorna i handen klockan sex på morgonen, medan solen går upp. Jag som träffar vännerna på brunch på svindyra Kvarnen.
Så blev det så:
Tjärhovsgatan
blev
Götgatan
blev
Ploggatan.
Bor granne med Maggio och ser Lapidus hasta ut genom porten mitt emot (som senare visat sig vara någon helt annan än Lapidus). Står bakom Levengood när han köper mjölk på ICA och råkar armbåga Fares på näsan.
Snubbla genom löv i mina blåa gummistövlar på Katarina bakgata. Lyssna på Jöbacks Stockholmslåt, tycka att det är pinsamt att lyssna på den, men ändå Facebooks tumma upp den. Den där skittråkiga affären som säljer billiga saker på Götgatan, den som ligger nästan bredvid Hemtex - den kommer jag att sakna. Och det är ju inte så att det försvinner och jag aldrig kommer se det igen, det kommer bara inte att vara på trillavstånd. Äta köttbullar på Snotty en söndagskväll när det blåser ute, dricka för många öl på Nada och sen tvinga pojkvännen att köra hem mig i en kundvagn, säga jag kommer snart, jag ska bara tvätta håret! så kommer man snart.
Södermalm gör mig lite ansvarslös. Lite jag kan vara ung för evigt! Jag kan gå ut och komma hem klockan sex på morgonen och är förlåten. I södernärförorten måste man vara mer vuxen. Dit flyttar man när man skaffar barn.
Det blir nog bra det här med. Klart det blir bra, försöker jag intala mig. Jag och pojkvännen, som är lika söderkåt. Och blir det inte bra så får vi väl flytta tillbaka.
19 april 2009
dewn där om venm farn brrryaer sig om den där om?
Hoho. Fylleblogg, känn som ett tag sedan - var tvungen att passwoda typ fyra gånger innan jag kom på rätt.
Ocj tiitta under sängern : dörren var inte låst, pojkvän har supit bort sina nyckar, så jag typ asrädd värje gång jag kommer hem.
Ikväll var vi på bnerns och Ricjehe, oj, vad jag sravde fel där. Och alla var blonda och hde bröst och vi vbara hör möter vi det här ? med en melodi? så vi gick och nynade herla kvällen. jag har aldtrig stavat så mkt fel i hela mitt liv och imrogingen ska jag göra ett cheftest (hogsan) tjogohho!
Ocj tiitta under sängern : dörren var inte låst, pojkvän har supit bort sina nyckar, så jag typ asrädd värje gång jag kommer hem.
Ikväll var vi på bnerns och Ricjehe, oj, vad jag sravde fel där. Och alla var blonda och hde bröst och vi vbara hör möter vi det här ? med en melodi? så vi gick och nynade herla kvällen. jag har aldtrig stavat så mkt fel i hela mitt liv och imrogingen ska jag göra ett cheftest (hogsan) tjogohho!
15 april 2009
Den där om hur mycket vardag jag är:
jag är så mycket vardag att mitt största problem ikväll har varit att pojkvän glömt alla matlådorna på jobb så att jag har varit tvungen att slå in min pasta till imorgon i plastfolie för att plastpåsarna var slut och jag inte har råd med utelunch!
14 april 2009
Den där om påskhelvetet
Vi sitter på vår innergård och dricker rosé när hon ringer och skriker på min pojkvän. Jag drar filten närmare kroppen, skuggan har börjat falla över oss och jag fryser konstant. Jag tittar frågande på honom, höjer ögonbrynen medan han försöker forma tysta ord som jag inte kan tyda.
Efter en stund förstår jag. Påsken nollnio är nog inte den roligaste i världen, kommer antagligen för alltid vara tiden då hon fick veta. För hon vet nu, äntligen äntligen äntligen äntligen äntligen äntligenäntligenäntligenäntligenäntligenäntligenäntligenäntligen äntligenäntligenäntligenäntligen
äntligenäntligenäntligenäntligen äntligenäntligenäntligenäntligenäntligen.
Han kom hem efter att ha lämnat barnen hos sina föräldrar, stängt av telefonen hela helgen och sa som det var till sin fru: han har blivit kär. I en annan. Vill du ha en kram? frågar jag Stolte mannen. Det vill han och så står vi medan innergården bli kallare och kallare.
Efter en stund förstår jag. Påsken nollnio är nog inte den roligaste i världen, kommer antagligen för alltid vara tiden då hon fick veta. För hon vet nu, äntligen äntligen äntligen äntligen äntligen äntligenäntligenäntligenäntligenäntligenäntligenäntligenäntligen äntligenäntligenäntligenäntligen
äntligenäntligenäntligenäntligen äntligenäntligenäntligenäntligenäntligen.
Han kom hem efter att ha lämnat barnen hos sina föräldrar, stängt av telefonen hela helgen och sa som det var till sin fru: han har blivit kär. I en annan. Vill du ha en kram? frågar jag Stolte mannen. Det vill han och så står vi medan innergården bli kallare och kallare.
13 april 2009
Den där om att det fortfarande handlar om att vinna ibland
Kontrasten mot igår: bakfull när jag vaknar. Idag måste vi städa och packa, flyttar om mindre än en vecka. Han så fort han vaknar jag tänker inte städa idag! Jag blir skittjurig när han går ut i halvsolen; lyssnar på musik som han inte gillar, martyrdiskar, lämnar alla hans kläder kvar på golvet där han lämnat dem, plockar bara upp mina egna. Onanerar i duschen. Ilskentårar bakom ögonlock.
Jag vinner en timme senare: han ringer först.
Jag vinner en timme senare: han ringer först.
Den där om att gå över bergen för att komma hem
På väg hem från avskedsmiddagen för någon annan, med arton andra, tar jag av mig de röda med klackar och tassar fram med strumpfot. Hans jeansjacka över axlarna, över min kavaj. Han säger akta dina fötter, finaste baby!, tar av sina skor.
Så vi går där hand i hand, över vita bergen, han med mina skor i handen, i strumpfot, jag i för stora hansskor.
Så vi går där hand i hand, över vita bergen, han med mina skor i handen, i strumpfot, jag i för stora hansskor.
12 april 2009
Den där om äckligast 2009
Ligger med huvudet i Stolte mannens knä, dricker ale och äter kex när något kliar på halsen. Kliar tillbaka och får en del av något djur under nageln. Tittar in i kexpaketet och där kryper det omkring en massa (vad vi senare googlar fram) plattbaggar.
Går och kollar i vårt skåp och där lever de rövar i mjöl, socker, bland sirap och knäckebröd. Sanering hela dagen, oj så kul! Har aldrig varit så glad över att vi ska flytta som nu.
Går och kollar i vårt skåp och där lever de rövar i mjöl, socker, bland sirap och knäckebröd. Sanering hela dagen, oj så kul! Har aldrig varit så glad över att vi ska flytta som nu.
11 april 2009
Den där om påskparadiset
Vi står i Stolte mannens föräldrars kök ute på landet och blandar till Caipirinoshka som blir alldeles för starka, Stolte mannens pappa kommer in och häller på en skvätt mer vodka! som blir mer än en skvätt och i solen, på verandan, blir jag full redan före middagen.
Stolte mannens mamma och hans farbror högdiskuterar fri vilja och kommer in på om sex alltid är på lika villkor och om det alltid handlar om fria viljor och senare drar mamman in mig i köket, röker under fläkten och förklarar varför hon blir så högljudd när hon diskuterar det där och jag iverskakar på huvudet: förstår, utan att avslöja för mycket så jobbar Stolte mannens mamma mycket med en som var med i bordellhärvan på 7o-talet aka Geijeraffären.
Dagen efter kattjäser vi i solen, löser melodikrysset, äter persikor. Stolte mannens pappa och hans farbror skryter om historier från andra världskriget, även om de aldrig var med, diskuterar vilket jaktplan som varit bäst. Jag somnar i stolen, solen mot kinden. Vaknar av att Stolte mannens faster säger det här, det här är paradiset!
Stolte mannens mamma och hans farbror högdiskuterar fri vilja och kommer in på om sex alltid är på lika villkor och om det alltid handlar om fria viljor och senare drar mamman in mig i köket, röker under fläkten och förklarar varför hon blir så högljudd när hon diskuterar det där och jag iverskakar på huvudet: förstår, utan att avslöja för mycket så jobbar Stolte mannens mamma mycket med en som var med i bordellhärvan på 7o-talet aka Geijeraffären.
Dagen efter kattjäser vi i solen, löser melodikrysset, äter persikor. Stolte mannens pappa och hans farbror skryter om historier från andra världskriget, även om de aldrig var med, diskuterar vilket jaktplan som varit bäst. Jag somnar i stolen, solen mot kinden. Vaknar av att Stolte mannens faster säger det här, det här är paradiset!
10 april 2009
Den där om att listan kommer att bli längre och längre
Åh, mitt hjärta far åt så många olika håll. Jag och Stolte mannen har sparat pengar ett tag nu (med ett tag menar jag typ två månader) för att kunna resa någonstans en månad när vi fyller trettio. På nyår blir vi bjudna av mamma till Kapstaden, annars hade det varit ett hett alternativ. Just nu gör jag inget annat än att googla Argentina, Uruguay, Vietnam, Australien, USA:s östkust, Iran. Det finns för många alternativ.
Argentina har jag velat åka till åh, så länge, men nu börjar Uruguay växa på mig som ett alternativ till det. Vietnam har vi pratat om ett tag, men jag tycker att det är liiiite tråkigt. Australien vill jag åka till och hälsa på vänner och jag tror att jag gillar det. USA:s östkust är för kallt i februari, men Maine - Virginia? Ja, tack! Iran: landet jag allra helst vill åka till, är mest nyfiken över, men vågar man?
Det är som ett enda stort smörgåsbord och jag vill åka till alla länderna, men vad väljer man först?
Argentina har jag velat åka till åh, så länge, men nu börjar Uruguay växa på mig som ett alternativ till det. Vietnam har vi pratat om ett tag, men jag tycker att det är liiiite tråkigt. Australien vill jag åka till och hälsa på vänner och jag tror att jag gillar det. USA:s östkust är för kallt i februari, men Maine - Virginia? Ja, tack! Iran: landet jag allra helst vill åka till, är mest nyfiken över, men vågar man?
Det är som ett enda stort smörgåsbord och jag vill åka till alla länderna, men vad väljer man först?
07 april 2009
Den där om att blazer är en enkel- eller dubbelknäppt mörkt blå udda kavaj med blanka knappar
Det är tillrättalagt och liksom så himla medelklass när vi slår oss ner på fel platser på Cirkus Djurgården för att titta på Nina och A Camp. Jag knackar en kille på axeln och viskar att ni har tagit våra platser och han surtittar på mig och men kom i tid då! och jag ursäkta?!? för herre Gud, det är ju bara förbandet och vi har druckit öl i solnedgång.
Det är kavaj och blazer utan att jag riktigt vet vad blazer är, och måste googla det. Det är stå i kö för att köpa öl medan alla andra i kön bara äh, det är ju måndag, jag tar en Loka och en påse Gott och Blandat, fast att de kommer lämna all sötlakrits för den är inte god.
Det är det finns inte en enda av annan färg än Vasa stanvit här inne! och Per Gessle fyra rader bort och placeras in i några konstiga mallar som jag inte känner igen när vi igår var på konsert. Allt var liksom tillfixat så fint och ordnat. Det var ingen oreda någonstans, utan det var måndagskväll och folk köpte en påse Gott och Blandat för att gå på sittkonsert med sin dotter som irriterade mig genom att hela tiden uppdatera vad Nina gjorde på scenen på Facebook.
Det var inte ett dugg smutsigt någonstans, det var så djävla Svensson det kunde bli att jag och pojkvän var tvugna att dricka oss semifulla för att inte somna och vaggas in i en känsla om att allting är bra, att det är så där man ska vara. Och jag tror inte att det var Ninas fel: hon bad folk att ställa sig upp och folket ställde sig upp. Bara så. Upp. Sen stod de där. Inget hände, förrutom att en tjocktant bakom mig busvisslade så att jag idag har pip i höger öra. Det var bekvämt, ni vet. Och jag vet inte om bekvämt är ett bra betyg.
Det är kavaj och blazer utan att jag riktigt vet vad blazer är, och måste googla det. Det är stå i kö för att köpa öl medan alla andra i kön bara äh, det är ju måndag, jag tar en Loka och en påse Gott och Blandat, fast att de kommer lämna all sötlakrits för den är inte god.
Det är det finns inte en enda av annan färg än Vasa stanvit här inne! och Per Gessle fyra rader bort och placeras in i några konstiga mallar som jag inte känner igen när vi igår var på konsert. Allt var liksom tillfixat så fint och ordnat. Det var ingen oreda någonstans, utan det var måndagskväll och folk köpte en påse Gott och Blandat för att gå på sittkonsert med sin dotter som irriterade mig genom att hela tiden uppdatera vad Nina gjorde på scenen på Facebook.
Det var inte ett dugg smutsigt någonstans, det var så djävla Svensson det kunde bli att jag och pojkvän var tvugna att dricka oss semifulla för att inte somna och vaggas in i en känsla om att allting är bra, att det är så där man ska vara. Och jag tror inte att det var Ninas fel: hon bad folk att ställa sig upp och folket ställde sig upp. Bara så. Upp. Sen stod de där. Inget hände, förrutom att en tjocktant bakom mig busvisslade så att jag idag har pip i höger öra. Det var bekvämt, ni vet. Och jag vet inte om bekvämt är ett bra betyg.
02 april 2009
Den där om Things I would fuck if they var männskor, del sex
Sista. Vår flickkanna. Den hittade vi på världens bästa loppmarknad i Moheda (Småland, man kan hitta mycket i Småland) och den kostade typ en tia. Vi använder den aldrig, för den ser lite läbbig ut inuti, men den är så himla fin. Man kan låtsas att vi dricker mjölk ur den, eller serverar mjölk ur den på kakkalas. Det var det. Nu ska min pojkväns händer ge mig mat.
Den där om Things I would fuck if they var männskor, del fem
Inte chilin, för får man chili i fittan gör det så djävla ont! Men min pojkväns händer och armar. Fast de knullar redan mig då och då, så det kanske inte räknas? Min pojkväns händer är så djävla bra:de gör mat till mig
de håller mitt hår när jag kräks
de lägger mina glasögon på bänken när vi ska sova och jag ligger längst in
de hämtar öl till mig.
De är mycket, mycket praktiska!
Den där om Things I would fuck if they var männskor, del fyra
Mina böcker. <-- Hjärta!Just nu har jag 131 böcker som står i kö till mina ögon. 131! Vissa har stått där sedan 2005, det är lång kötid.
Den där om Things I would fuck if they var männskor, del tre
Här skäms vi inte för oss. Vi dammar aldrig heller. Del tre: konstiga djävla djur som jag och pojkvän gett varandra. Som nästförsta present fick min pojkvän den där bruna, fula saken längst fram, med tungan ute. Då hade vi varit tillsammans i ungefär en månad.På vår ettårsdag fick jag igelkotten och råddjuret. Jag minns inte riktigt varför. Dessa djur står i hyllan som vi hämtade på västkusten förra sommaren, när jag var gravid och spydde vid vägkanten och hyllan kostade typ 2oo:- och jag budade på den på Tradera utan att pojkvän visste om, sen vann jag den och tvingade pojkvän att löra halva Sverige runt. Det var kul.
Den där om Things I would fuck if they var männskor, del två
Ja, alltså ni får ursäkta bildkvalitén på bilderna, jag säger att det är en skitkamera och att min lyxkamera är hos Lillebror. Stolte mannen säger att jag har fel inställning. Och Lillebror säger att lyxkameran är hans.Anyhow: del två av saker jag skulle rädda om det brann: mina reseböcker. Och mina pjamasbyxor (hur stavar man till pyjamas egentligen?!?). Har en hel samling böcker efter resor jag varit på som är fyllda med kartor och lappar som tipsar om stans bästa hostel. Och varje jul eller födelsedag brukar jag få en Lonely Planet, för vi planerar alltid en resa någonstans och när jag får den är jag som ett barn på julafton, på julafton (<--obs! skämt!).
Den där om Things I would fuck if they var männskor, del ett
Åh, jag har sett sådana där typ listor på folks bloggar om deras favoritsaker i hemmet. Nu kommer min. Skippar möbler och storgrejer, för min säng är det bästa jag vet (även om min pojkvän vill avveckla den tills vi flyttar, för att den är för stor, men jag kämpar för storsängens rätt att vara)! Thärför, jag ger er bildserien: Things I would fuck if they var männskor.
Ett: min ikonsamling, från Indien, Italien, Småland, you name it. Plus mina iittilaljusstakar som jag fick av pojkväns pappa när jag fyllde år. Han hade valt ut dem själv, för sådana hade de på Kvällsöppet (man vet att man är värd något när man får likadana ljusstakar som de har på Kvällsöppet), fast i en annan grön färg som var "rätt just nu". Farmor får också vara med, hon står och hänger lite med Maria i femton olika variationer. De skulle nog inte ha jättemycket att prata om, men de kanske kan dricka lite öl.
28 mars 2009
Den där om att vara vitast i stan
Second hand i förorten rockar (pennkjol, mockaväst, 8o-tals tröja, tantkavaj, gul skjorta för 3oo;. tackar!). Något som inte rockar är att känna sig vitast i världen.Har ju bott där ute, när jag först flyttade till Stockholm. Var tjena! med hela Vårberg, halva Skärholmen, men nu känns allt fel och jag känner mig så djävla vit Södermaaaaaalmsobekväm. Står med kurder och ska beställa mat och blir blyg i munnen när jag inte vet hur man uttalar matnamnen och blir lycklig i själen när det jag vill ha är "dagens lunch" så att jag kan säga det istället.
Brukade handla frukten på torget och stå kvar och prata med vem det nu var som stod där. Cykla ikapp med kidsen på vägen hem. Nu smygler jag åt en chilensk man som köper begagnade porslinskycklingar på Myrorna och håller pojkvänshand hårt.
Hur faen kunde jag bli det här? Den här? Inbillar mig att alla inne på fantastiska Myrorna Skärholmen ser att jag inte hör hemma, att de tycker att jag tränger mig på. Måste dra mig själv till det osvenskaste matstället inne på köpcentrat för att jag faktiskt tycker att libanesiskt är bland det godaste jag vet, istället för att mesa och ta sushi eller låtsaswook som de andra vilsensvenskarna.
Åker tillbaka hem och tunnelbanevagnen går från att vara EtiopienIranBolivia till SverigeSverigeSverige ju närmare Södermalm vi kommer och jag kommer in i tryggheten igen.
24 mars 2009
Den där om en av alla trehundratusen saker jag... låt oss säga ogillar:
Att gå hela vägen ner till tvättstugan så är det sex minuter kvar. För liten tid för att gå upp igen, för lång för att vika den torra tvätten, pilla på tvättmedelpaketen, dagdrömma, se hur länge man kan stå på ett ben.
22 mars 2009
Den där om att det ju gick ganska bra ändå, i nya lägenheten liksom. Fick ligga en del å så...
Jag måste ju bara berätta en av alla de där gångerna jag känt mig som mest förnedrad, för sånt är ju kul.
M hade precis flyttat från mig, typ dragit mitt i natten, med sitt pick och sin pick till Stockholm för ett toppjobb, medan jag stannade kvar i Studentstaden och försökte vara Kvinna, stark och ensam (de där två passar sällan ihop) med min drömutbildning. Han lämnade mig med lägenheten och alla möbler och försäljningen av den (eller okej, det var en hyres, jag skulle bara lämna över nycklarna till nya ägarna). Kände mig ensamast i världen och cyklade mellan gamla stora lägenheten och min nya, mindre som låg på campus.
Så kom de nya ägarna och jag hatade dem intensivt. De var sådana där runt tjugiåringar, första lägenheten, de hade varit ihop typ tre veckor, kommer att vara ihop hela livet, medan han knullar någon vid sidan om på fabriken och hon tröstäter sig fet medan de köper en träningscykel som hon aldrig kommer att använda. Han med kepsen bakfram, hon med en nyköpt hundvalp i famnen, som man vet att de inte kommmer kunna fostra upp, kommer skälla hela natten när den är ensam medan de är ute och dricker ök ur plåtburkar alternativt bacardi lemon. Ja, unga vuxna helt enkelt, sådan som finns i mindre städer, som blir vuxna när de är tjugi och därför skaffar rubbet: hus, hund, barn för att sedan sitta med det hela livet.
I alla fall. Jag stod där med gråten i halsen, för det här var min och Ms drömlägenhet, den vi inrett själva och målat om i och drömt om, men sen blev det fel i alla fall och han var tvungen att flytta innan vi hunnit bo i den i ett år. Tjejen med hundens pappa var med och han kisade mot fönstren och sa att de är inte riktigt tvättade va? och jag var tjugifem och visste inte riktigt hur man tvättade fönster bäst och hade gjort ett halvbra jobb.
Så medan de flyttade in sitt glasbord och sin bruna skinnsoffa och sitt tv-spel och sina Ikeahyllor så stod jag och tvättade om fönstren, medan tjejen med hundens pappa stod ute på balkongen och rökte och tittade på. Pekade där jag behövde putsa mer. Jag lånade en pall av dem för att nå upp, men nådde ändå inte riktigt.
När jag cyklade från det som varit vår lägenhet grät jag så mycket att jag cyklade rakt ut i skogen och ramlade.
M hade precis flyttat från mig, typ dragit mitt i natten, med sitt pick och sin pick till Stockholm för ett toppjobb, medan jag stannade kvar i Studentstaden och försökte vara Kvinna, stark och ensam (de där två passar sällan ihop) med min drömutbildning. Han lämnade mig med lägenheten och alla möbler och försäljningen av den (eller okej, det var en hyres, jag skulle bara lämna över nycklarna till nya ägarna). Kände mig ensamast i världen och cyklade mellan gamla stora lägenheten och min nya, mindre som låg på campus.
Så kom de nya ägarna och jag hatade dem intensivt. De var sådana där runt tjugiåringar, första lägenheten, de hade varit ihop typ tre veckor, kommer att vara ihop hela livet, medan han knullar någon vid sidan om på fabriken och hon tröstäter sig fet medan de köper en träningscykel som hon aldrig kommer att använda. Han med kepsen bakfram, hon med en nyköpt hundvalp i famnen, som man vet att de inte kommmer kunna fostra upp, kommer skälla hela natten när den är ensam medan de är ute och dricker ök ur plåtburkar alternativt bacardi lemon. Ja, unga vuxna helt enkelt, sådan som finns i mindre städer, som blir vuxna när de är tjugi och därför skaffar rubbet: hus, hund, barn för att sedan sitta med det hela livet.
I alla fall. Jag stod där med gråten i halsen, för det här var min och Ms drömlägenhet, den vi inrett själva och målat om i och drömt om, men sen blev det fel i alla fall och han var tvungen att flytta innan vi hunnit bo i den i ett år. Tjejen med hundens pappa var med och han kisade mot fönstren och sa att de är inte riktigt tvättade va? och jag var tjugifem och visste inte riktigt hur man tvättade fönster bäst och hade gjort ett halvbra jobb.
Så medan de flyttade in sitt glasbord och sin bruna skinnsoffa och sitt tv-spel och sina Ikeahyllor så stod jag och tvättade om fönstren, medan tjejen med hundens pappa stod ute på balkongen och rökte och tittade på. Pekade där jag behövde putsa mer. Jag lånade en pall av dem för att nå upp, men nådde ändå inte riktigt.
När jag cyklade från det som varit vår lägenhet grät jag så mycket att jag cyklade rakt ut i skogen och ramlade.
21 mars 2009
Den där om att spara pengar
Jomentjena.
Jag har ju hypat Jonathan Johansson ända sedan oktober. Så kom dagen D, dagen då han skulle spela i en lokal nära. Tog pojkvän i handen, ölen i magen och glansen på läppen och gick dit. Kom dit, såg kön som var lika lång som vid en Idoluttagning, grät en smula inombords och gick hem igen.
Jag har ju hypat Jonathan Johansson ända sedan oktober. Så kom dagen D, dagen då han skulle spela i en lokal nära. Tog pojkvän i handen, ölen i magen och glansen på läppen och gick dit. Kom dit, såg kön som var lika lång som vid en Idoluttagning, grät en smula inombords och gick hem igen.
19 mars 2009
Den där om att arbeta på den svenskaste arbetsplatsen någonsin:
Vår fina städerska får inte stanna i Sverige, utan blir utkickad i månadsskiftet. Det gick ut ett internmail om att det var ihopsamling, tjugi kronor var, så att vi kunde köpa blommor till henne.
18 mars 2009
Den där om fullkorn
Och Fever Rays cd har vi ju alla längtat till sen vi var fem. Därför tog jag en Metro imorse för att kolla recensionen (läser den aldrig annars). Och fann den sämst skrivna recensionen någonsin!
Den där om att det var väldigt färdig replik när hon sa "I lost my self in us!"
Sitter och kollar på the Hills mellan hostattackerna (det "går hosta" på vårt jobb, känns som ett jekla dagis) och hon, tjejen väljer jobbet framför killen och jag sitter i soffan och
tjoho!
äntligen en tjej som väljer karriären framför nån killfaen som precis pajat deras hjärta. Sen. Kommer jag på att jag lämnat kärleken för min drömutbildning och alltid sagt till mig själv att aldrig göra det igen. För det gör så djävla ont. Hur rätt det än är med heder och samvete och hjärna så är det aldrig de där sakerna som styr kroppen, det är hjärtat. Och med hjärtat brustet, för att man var tvungen att ta chansen att åka till typ USA för att ta tjänsten som mellanchef på stort bolag är chansen liten att hjärtat hänger med, följer med, stannar hellre kvar i en enrummare i Växjö och undrar var man tog vägen.
Och med det: inte sagt att jag inte skulle göra det igen. Igen skulle jag stått där och valt mellan att förverkliga Mig Själv och satsa på Oss, frågat mig själv vad jag skulle ångrat mest, valt jobbet och sen stått där med ett hjärta i Växjö.
tjoho!
äntligen en tjej som väljer karriären framför nån killfaen som precis pajat deras hjärta. Sen. Kommer jag på att jag lämnat kärleken för min drömutbildning och alltid sagt till mig själv att aldrig göra det igen. För det gör så djävla ont. Hur rätt det än är med heder och samvete och hjärna så är det aldrig de där sakerna som styr kroppen, det är hjärtat. Och med hjärtat brustet, för att man var tvungen att ta chansen att åka till typ USA för att ta tjänsten som mellanchef på stort bolag är chansen liten att hjärtat hänger med, följer med, stannar hellre kvar i en enrummare i Växjö och undrar var man tog vägen.
Och med det: inte sagt att jag inte skulle göra det igen. Igen skulle jag stått där och valt mellan att förverkliga Mig Själv och satsa på Oss, frågat mig själv vad jag skulle ångrat mest, valt jobbet och sen stått där med ett hjärta i Växjö.
14 mars 2009
Den där om dygnet runt på "stereon":
Och för alla musiknördar (om ni är det på riktigt borde ni redan känna till):
Loney, Dear
Loney, Dear
Den där om att vinflaskan var tom när jag kom ner
Oh no! Jan vill bli vän med mig på Facebook! Jan har blivit flintskallig! Utropstecken!
Jan och jag träffades och hängde en del i högstadiet, ungefär då när Babylon Zoo hade en jättehit med Spaceman. Jag var kär i hans kompis Klas och antagligen var det därför jag hängde med dem, även om min bästis var tillsammans med Klas och en natt klättrade upp på hans balkong, genom att snubbla uppför ett stuprör. Väl på balkongen öppnade Klas pappa balkongdörren och undrade vad hon sysslade med.
I alla fall. En kväll var vi på hemmafest och de spelade den djävla Spacemanlåten och jag drack antagligen vin direkt ur flaskan och hade på mig något för kort, antagligen den där kjolen där man såg min rumpa när jag böjde mig fram och antagligen böjde jag mig fram en del. Jan tog tag i min handled, eller om det var min arm och vi började hångla.
Mitt värsta hångel någonsin (förrutom Martin på mellanstadiet, när vi hånglade i ett tält och behövde vända på kudden efter en timme, för att han dreglade så mycket) ledde till det sämsta sexet någonsin. Vi låg i hans pojksäng i hans pojkrum och det var rycka på axlarnasex, och han kom på min mage medan jag tittade på hans julstjärna och funderade på var jag ställt min vinflaska. Sen ville han mysa och kramas och jag svarade glöm det! och gick ner till de andra.
Allt det här hade jag glömt fram tills idag. Tack för det Jan. Och nej, jag vill inte vara vän med dig.
Jan och jag träffades och hängde en del i högstadiet, ungefär då när Babylon Zoo hade en jättehit med Spaceman. Jag var kär i hans kompis Klas och antagligen var det därför jag hängde med dem, även om min bästis var tillsammans med Klas och en natt klättrade upp på hans balkong, genom att snubbla uppför ett stuprör. Väl på balkongen öppnade Klas pappa balkongdörren och undrade vad hon sysslade med.
I alla fall. En kväll var vi på hemmafest och de spelade den djävla Spacemanlåten och jag drack antagligen vin direkt ur flaskan och hade på mig något för kort, antagligen den där kjolen där man såg min rumpa när jag böjde mig fram och antagligen böjde jag mig fram en del. Jan tog tag i min handled, eller om det var min arm och vi började hångla.
Mitt värsta hångel någonsin (förrutom Martin på mellanstadiet, när vi hånglade i ett tält och behövde vända på kudden efter en timme, för att han dreglade så mycket) ledde till det sämsta sexet någonsin. Vi låg i hans pojksäng i hans pojkrum och det var rycka på axlarnasex, och han kom på min mage medan jag tittade på hans julstjärna och funderade på var jag ställt min vinflaska. Sen ville han mysa och kramas och jag svarade glöm det! och gick ner till de andra.
Allt det här hade jag glömt fram tills idag. Tack för det Jan. Och nej, jag vill inte vara vän med dig.
11 mars 2009
Den där om att allt är för dyyyyyyrt!
Saker som jag tänkte köpa åt min pojkvän, som fyller år på fredag, men som jag inte hittade:
en cykel
den där klockan han vill ha, på Granpa
en jättestor prydnadsleopard (som kostar liiite mindre än 27somethingsomething)
en sån där herrbetjänt, från typ 50-talet
en superbra och fin present.
Djävla helvete, vad de saker jag hittat är tråkiga och tanken räknas inte alls när det är bajssaker.
en cykel
den där klockan han vill ha, på Granpa
en jättestor prydnadsleopard (som kostar liiite mindre än 27somethingsomething)
en sån där herrbetjänt, från typ 50-talet
en superbra och fin present.
Djävla helvete, vad de saker jag hittat är tråkiga och tanken räknas inte alls när det är bajssaker.
10 mars 2009
Den där om apropå Stolte mannen
Så låg vi i sängen tidigare och pratade om min anställningsintervju idag och hans löneförhandling (har begärde 3o.ooo:- i månadslön, före ob och bonusar. Det kommer jag aldrig, aldrig att kunna tjäna!). Helt plötsligt tar han upp but lick.
Har du slickat någon i rumpan?
och jag vet liksom att det här inte är ett vanligt samtal, utan att det här är på väg någonstans dit jag inte vet om jag vill att det ska leda. I huvudet snurrar vill han vara givare eller tagare? och helvete, jag vill inte få eller ta.
Alla har vi väl slickat varandra i rumpan när vi varit nyduschade, kåta och djävligt fulla, men jag tänder inte på det. Och jag vill inte slicka hårig rumpa. Men för honom gör jag vad som.
Jag kan slicka hans rumphål om han vill, för så mycket älskar jag honom.
Sen snubblade vi bort i diskussionen och gick till ICA för att köra lök. Jag är den som kysser och berättar, händer det kommer ni att få veta.
Har du slickat någon i rumpan?
och jag vet liksom att det här inte är ett vanligt samtal, utan att det här är på väg någonstans dit jag inte vet om jag vill att det ska leda. I huvudet snurrar vill han vara givare eller tagare? och helvete, jag vill inte få eller ta.
Alla har vi väl slickat varandra i rumpan när vi varit nyduschade, kåta och djävligt fulla, men jag tänder inte på det. Och jag vill inte slicka hårig rumpa. Men för honom gör jag vad som.
Jag kan slicka hans rumphål om han vill, för så mycket älskar jag honom.
Sen snubblade vi bort i diskussionen och gick till ICA för att köra lök. Jag är den som kysser och berättar, händer det kommer ni att få veta.
Den där om att radera och ta bort
Tänk om jag inte hade träffat Stolte mannen. Eller tänk om jag träffat honom (vi gick ändå i samma klass i ganska många år), men aldrig skickat det där sms:et. Aldrig blivit så full att jag spydde i min dusch. Aldrig fingrat på tangenterna, lagt in pengar på telefonen (hej jenny, 1997 ringde och ville ha tillbaka sitt skitdyra kontantkort från Telia!) och adrig skrivit
det här kanske är ett långskott, men du vill inte göra något en dag?
Aldrig vaknat dagen efter med ett smssvar på telefonen. Aldrig ha gått hem med honom för ungefär två år sedan. Aldrig hånglat ner honom i sängen. Aldrig sagt någon gång i maj 2oo7 att det var min tur att få orgasm.
Aldrig vetat hur det kändes att vakna först och trycka in näsan i hans nacke. Tillbakaspola tiden och radera alla hans halsdukar och sjalar från hatthyllan. Ta bort alls hans skitgubbmusik från den gemmensamma datorn. Ta bort datorn. Ta bort soffan jag sitter i, som vi var och hämtade i en förort till Stockholm.
Det suger till i magen av alla aldrig och allt raderande. Kittlar till liksom bakom ögonen, i näsan, där tårkanalen sitter.
Bort med alla multipla orgasmer som jag får, som ingen innan honom tyckt att det var lika viktigt att jag får. Bort med att han precis gav mig vin. Bort med alla leende. Bort med fuldansen han dansar nu. Bort med alla låtar kan bli partylåtar!.
Bort, bort, bort.
I stället träffade jag Stolte mannen. Sicken djävla tur.
det här kanske är ett långskott, men du vill inte göra något en dag?
Aldrig vaknat dagen efter med ett smssvar på telefonen. Aldrig ha gått hem med honom för ungefär två år sedan. Aldrig hånglat ner honom i sängen. Aldrig sagt någon gång i maj 2oo7 att det var min tur att få orgasm.
Aldrig vetat hur det kändes att vakna först och trycka in näsan i hans nacke. Tillbakaspola tiden och radera alla hans halsdukar och sjalar från hatthyllan. Ta bort alls hans skitgubbmusik från den gemmensamma datorn. Ta bort datorn. Ta bort soffan jag sitter i, som vi var och hämtade i en förort till Stockholm.
Det suger till i magen av alla aldrig och allt raderande. Kittlar till liksom bakom ögonen, i näsan, där tårkanalen sitter.
Bort med alla multipla orgasmer som jag får, som ingen innan honom tyckt att det var lika viktigt att jag får. Bort med att han precis gav mig vin. Bort med alla leende. Bort med fuldansen han dansar nu. Bort med alla låtar kan bli partylåtar!.
Bort, bort, bort.
I stället träffade jag Stolte mannen. Sicken djävla tur.
05 mars 2009
Den där om att lämna den framtid man trodde att man hade
Jomenungefärsåhär:
ett.) folks häromkring pratar konstigheter på gym. Det måste ligga ett hem för utvecklingshandikappade bredvid mitt. På både spinningen och coren var det konstigheter kombinerade med människor. Spinning: tjej som skrek rakt ut. Högt. Jag satt bredvid och var rädd för att folk skulle tro att det var jag. På coren låg en tjej och ålade framför spegeln och gjorde inte alls sit ups, som hon skulle.
två.) han, Store björn, står framför mig, har bytt frisyr till någonslags Stureplansvåg, skon skrapar i grusen, tittar upp på mig och ler. När ni flyttar ur lägenheten... tror du att jag kan flytta in då? jag tittar på honom. Skojar du:ar, men nej, han skojar inte. Han ska lämna sin fru nu.
tre.) ja visst ja, jag och Stolte mannen ska flytta igen. Till större och billigare. Lämna Södermalm. Och kompisarna gnuggar öronen och kan inte tro det: vi som alltidalltid skulle bo kvar här.
ett.) folks häromkring pratar konstigheter på gym. Det måste ligga ett hem för utvecklingshandikappade bredvid mitt. På både spinningen och coren var det konstigheter kombinerade med människor. Spinning: tjej som skrek rakt ut. Högt. Jag satt bredvid och var rädd för att folk skulle tro att det var jag. På coren låg en tjej och ålade framför spegeln och gjorde inte alls sit ups, som hon skulle.
två.) han, Store björn, står framför mig, har bytt frisyr till någonslags Stureplansvåg, skon skrapar i grusen, tittar upp på mig och ler. När ni flyttar ur lägenheten... tror du att jag kan flytta in då? jag tittar på honom. Skojar du:ar, men nej, han skojar inte. Han ska lämna sin fru nu.
tre.) ja visst ja, jag och Stolte mannen ska flytta igen. Till större och billigare. Lämna Södermalm. Och kompisarna gnuggar öronen och kan inte tro det: vi som alltidalltid skulle bo kvar här.
28 februari 2009
Den där om dubbelbröllop
Jag och min pojkvän ska gifta oss nästa sommar. Det har jag och några kolleger bestämt, så han vet inte om det än. Vi ska görat samma dag som Vickan och Danne, sen ska vi åka typ femtio meter efter dem i deras parad genom stan i en trampbil, vinka åt folket och låtsas att de är där för vår skull.
Min kollega trodde att det var okej med femtio meter efter Vickan och Danne - inte för nära för att vakterna ska spöa en, men ändå tillräckligt nära för att folk inte ska ha hunnit gå än, ni vet antiklimaxet som kommer när man står och väntar i nån timme på något, sen åker det förbi och man hinner hejaheja! två gånger, det är över, men man vill inte riktigt gå och äta en kanelsnäcka än? det kommer vi att utnyttja.
Bara de inte snor vår kyrka, tror att jag ska ringa och boka redan nu.
Min kollega trodde att det var okej med femtio meter efter Vickan och Danne - inte för nära för att vakterna ska spöa en, men ändå tillräckligt nära för att folk inte ska ha hunnit gå än, ni vet antiklimaxet som kommer när man står och väntar i nån timme på något, sen åker det förbi och man hinner hejaheja! två gånger, det är över, men man vill inte riktigt gå och äta en kanelsnäcka än? det kommer vi att utnyttja.
Bara de inte snor vår kyrka, tror att jag ska ringa och boka redan nu.
Den där om min liggalista
Här är mina frikort för dagen. Observera för dagen. Imorgon är det söndag och då känner jag nog inte så mycket för rocknrollsex, då tar vi nog någon mjukare:
Anders Wendin/Moneybrother
Thandie Newton, fast bara under ER-tiden.
Meg White från the White Stripes
Katie White från the Ting Tings. Fast hon måste faen lära sig att stänga munnen nån gång, det måste man kunna, även om man har stora tänder.
Ryan Gosling
Anders Wendin/Moneybrother
Thandie Newton, fast bara under ER-tiden.
Meg White från the White Stripes
Katie White från the Ting Tings. Fast hon måste faen lära sig att stänga munnen nån gång, det måste man kunna, även om man har stora tänder.
Ryan Gosling
27 februari 2009
Den där om att varje dag är som en fredag
Jag småspringer fram bredvid hans sida: nytränad lite fuktig vid tinningarna av duschen vita sneakers för vem orkar ha på klackar? och Stockholm snöar/det snöar på Stockholm och hans hand letar sig in i min vante, drar lite i mig skynda dig baby!
Där inne står vi längst bak, vid baren och dricker en två tre öl och jag lutar mig mot baren, lägger hakan på armen och hans hand i nacken medan Prinsess är klart bäst på scen och jag sjunger med i
Trudging slowly over wet sand
Back to the bench where your clothes were stolen
This is the coastal town
That they forgot to close down
Armageddon - come armageddon!
Come, armageddon! come!
Och när det är slut står Romeo bredvid oss i baren och en blond tjej äter upp honom med sina armar, och Stolte mannen är gladögon och viskar ska jag prata med honom? och jag hoppar upp och ner och piper du måste du måste! Så han går fram och säger great show, man! och jag blir pipglad och ivrar vad svarade han? vad svarade han? kändiskåt som jag är, men oftast inte låtsas om.
Vi leker vi tetris med våra magar. Han vinner för han är längst tills jag hittar en ölback som jag hoppar upp på.
Senare sitter jag på en stol och oroar mig över hur djävla trött jag kommer att vara imorgon, klockan gryning när jag ska gå upp och min pojkvän dansar runt på dansgolvet med världens vackraste fylleleende på läpparna. Han är mitt bland alla och snurrar och är vackrast i världen och en kille kommer fram till mig, men jag bara gladskakar på huvudet, för där, mitt på golvet, snurrar han och hans rödrutiga skjorta lyser ikapp med hans leende och på vägen hem luktar han mig i nacken och
jag
är
världens
lyckligaste.
Där inne står vi längst bak, vid baren och dricker en två tre öl och jag lutar mig mot baren, lägger hakan på armen och hans hand i nacken medan Prinsess är klart bäst på scen och jag sjunger med i
Trudging slowly over wet sand
Back to the bench where your clothes were stolen
This is the coastal town
That they forgot to close down
Armageddon - come armageddon!
Come, armageddon! come!
Och när det är slut står Romeo bredvid oss i baren och en blond tjej äter upp honom med sina armar, och Stolte mannen är gladögon och viskar ska jag prata med honom? och jag hoppar upp och ner och piper du måste du måste! Så han går fram och säger great show, man! och jag blir pipglad och ivrar vad svarade han? vad svarade han? kändiskåt som jag är, men oftast inte låtsas om.
Vi leker vi tetris med våra magar. Han vinner för han är längst tills jag hittar en ölback som jag hoppar upp på.
Senare sitter jag på en stol och oroar mig över hur djävla trött jag kommer att vara imorgon, klockan gryning när jag ska gå upp och min pojkvän dansar runt på dansgolvet med världens vackraste fylleleende på läpparna. Han är mitt bland alla och snurrar och är vackrast i världen och en kille kommer fram till mig, men jag bara gladskakar på huvudet, för där, mitt på golvet, snurrar han och hans rödrutiga skjorta lyser ikapp med hans leende och på vägen hem luktar han mig i nacken och
jag
är
världens
lyckligaste.
25 februari 2009
Den där om att inte kunna vilja vara ett gult plastförkläde
Ungefär samtidigt som jag läser Inte skyldig nån nåts inlägg om att nöja sig eller icke landar det ett mail i min inkorg, sen ligger det där och vrider sig i ångestplågor.
Jag läser det och magen liksom växer utåt, blir svart av allt ledsamt, för
Du är en helt ny person och jag känner jag inte så mycket för den här nya personen, men jag tror att den gamla personen finns kvar där inne och jag hade hoppats att den fick komma fram i alla fall någon gång.
För vad svarar man på något sådant? Hur förklarar man med rena, raka linjer att man inte längre kan vara den personen som man var när man växte upp, för... vem är det egentligen? Likadan hela livet? Och hur förklarar jag att samtidigt som jag föräldrats jättemycket är jag fortfarande precis samma?
För hon, den där gamla, underbara, verkar tro att jag förnekar min uppväxt, hatar den och stället jag kommer från, när det är den och det som gjort mig till den jag är. Jag skulle aldrig, aldrig vilja flytta tillbaka. Det är inte längre jag, jag skulle inte längre utvecklas. Men det betyder inte att jag inte längre älskar det som var.
Skulle jag flytta tillbaka skulle jag hämma mig själv, bli en morgontoffel, en ikeasoffa, ett gult platsförkläde. Och det är inte det att jag tror att de lever ett sämre liv eller är mer olyckliga än vad jag är, de lever bara en vardag som är helt olik min.
De förstår inte det där. Mig. Hur jag kan leva så långt ifrån mina föräldrar (ångestposten nummer ett: att mina föräldrar inte kommer att vardagshänga med mina barn, hämta dagis, äta kanelsnäcka, se mjölkmustasch), i en så stor stad. Hur jag kan vara lycklig här, att jag inte ska flytta hem igen. Hem. Hem?
Men hur tusan förklarar jag det?
Jag läser det och magen liksom växer utåt, blir svart av allt ledsamt, för
Du är en helt ny person och jag känner jag inte så mycket för den här nya personen, men jag tror att den gamla personen finns kvar där inne och jag hade hoppats att den fick komma fram i alla fall någon gång.
För vad svarar man på något sådant? Hur förklarar man med rena, raka linjer att man inte längre kan vara den personen som man var när man växte upp, för... vem är det egentligen? Likadan hela livet? Och hur förklarar jag att samtidigt som jag föräldrats jättemycket är jag fortfarande precis samma?
För hon, den där gamla, underbara, verkar tro att jag förnekar min uppväxt, hatar den och stället jag kommer från, när det är den och det som gjort mig till den jag är. Jag skulle aldrig, aldrig vilja flytta tillbaka. Det är inte längre jag, jag skulle inte längre utvecklas. Men det betyder inte att jag inte längre älskar det som var.
Skulle jag flytta tillbaka skulle jag hämma mig själv, bli en morgontoffel, en ikeasoffa, ett gult platsförkläde. Och det är inte det att jag tror att de lever ett sämre liv eller är mer olyckliga än vad jag är, de lever bara en vardag som är helt olik min.
De förstår inte det där. Mig. Hur jag kan leva så långt ifrån mina föräldrar (ångestposten nummer ett: att mina föräldrar inte kommer att vardagshänga med mina barn, hämta dagis, äta kanelsnäcka, se mjölkmustasch), i en så stor stad. Hur jag kan vara lycklig här, att jag inte ska flytta hem igen. Hem. Hem?
Men hur tusan förklarar jag det?
Den där om änglar i Groznyj och halva gula solar
Men helvete!Jag har typ ett nyårslöfte det här året (har egentligen skitmånga, men har glömt bort alla) och det är att jag inte får köpa fler böcker innan jag läst de jag har i bokhyllan. Jag har skitmånga i bokhyllan och jag vet att jag kommer att gilla dem.
Men helvete, vad ska man göra om man går på Götgatan och ser att det är bokrea på Pocketshop? Jo, man ska bara gå och titta lite. Så jag gick och tittade lite. Sen la jag ner påsen med de nya böckerna i min väska med träningskläderna, så att jag inte skulle se dem. Skämsböckerna.
Och när jag kom hem la jag dem bakom mina andra böcker. Då räknas de inte.
24 februari 2009
Den där om en bonusbild på när jag har bundit fast min pojkvän vid spisen
Observera! Han har tillräcklig replängd för att kunna nå till att diska! (Bara ett tips liksom). Han undrade efter detta hur han skulle komma loss, jag sa att han lika gärna kunde ta av sig byxorna, för nu var det dags för honom att bli påsatt.
Den där om att min mamma älskar mig mest av alla barnen i sandlådan
När min mamma fick ett foto av mig där jag har mina nya glasögon på skrattade hon så att hon grät sen ringde hon upp mig och berättade att jag var lika ful som henne när hon gifte sig i sina sjuttitalsbrillor.
22 februari 2009
Den där om att hata Jenny Schecter
Få personer irriterar mig så mycket som Jenny i L-word gör. Jag har givna hatkaraktärer i olika tv-program: Spencer Pratt från the Hills och Donna från Bevery Hills. Jag märker här att jag tittar väldigt lite på tv, kommer inte på särskilt många och när jag försöker hitta exempel på nätet så stöter jag på fler som ogillar Jenny.
Vad är det som gör att vi ogilla Jenny så mycket? Hon gör allt politiskt rätt: ger sig på de starka, hjälper de svaga. Sitter inte tyst, knullar runt ganska spontant, förlåter Max när han är otrogen, hjälper till när han vill göra sitt könsbyte, flummar ut sådär lagom härligt som författare gör. Är lite knäpp vilket förklaras med hennes barndom. Skär sig och visar sig svag. Skämtar på rätt ställe utan att ta över scenen. Är snäll och en vän, utan att vara irriterande för folk omkring henne. Gör något hon verkligen tror på. Står upp för sig själv och sin bok. Klär sig skitsnyggt.
Vad är det som gör att jag stör mig något så fruktansvärt och får mig att vilja snabbspola förbi avsnitt där Jenny Schecter är med? Är det något fel på mig? Har Mia Kirshner misslyckats med sin rolltolkning eller är det meningen att man ska hata henne?
Jag letar inom mig själv och försöker förstå vad det är som gör att jag inte klarar av henne. Jag kan gå utanför hatet och se objektivt på kvinnor jag inte klarar av, se hur smarta och fantastiskt framgångsrika de varit/är, främst inom politiken: Thatcher, Condoleezza Rice, Angela Merkel, Maud Olofsson, Nyamko Sabuni. De är inga personer jag skulle vilja gifta bort min enda son med, men jag blir imponerad. Likså borta Jenny vara, men nej. Jag hatar henne bara.
Vad är det som gör att vi ogilla Jenny så mycket? Hon gör allt politiskt rätt: ger sig på de starka, hjälper de svaga. Sitter inte tyst, knullar runt ganska spontant, förlåter Max när han är otrogen, hjälper till när han vill göra sitt könsbyte, flummar ut sådär lagom härligt som författare gör. Är lite knäpp vilket förklaras med hennes barndom. Skär sig och visar sig svag. Skämtar på rätt ställe utan att ta över scenen. Är snäll och en vän, utan att vara irriterande för folk omkring henne. Gör något hon verkligen tror på. Står upp för sig själv och sin bok. Klär sig skitsnyggt.
Vad är det som gör att jag stör mig något så fruktansvärt och får mig att vilja snabbspola förbi avsnitt där Jenny Schecter är med? Är det något fel på mig? Har Mia Kirshner misslyckats med sin rolltolkning eller är det meningen att man ska hata henne?
Jag letar inom mig själv och försöker förstå vad det är som gör att jag inte klarar av henne. Jag kan gå utanför hatet och se objektivt på kvinnor jag inte klarar av, se hur smarta och fantastiskt framgångsrika de varit/är, främst inom politiken: Thatcher, Condoleezza Rice, Angela Merkel, Maud Olofsson, Nyamko Sabuni. De är inga personer jag skulle vilja gifta bort min enda son med, men jag blir imponerad. Likså borta Jenny vara, men nej. Jag hatar henne bara.
Den där om söndag och jag
Tjena söndag.
Du är skön. Du är sitta hemma själv, dricka te, äta choklaglass och kolla på L-word och gråta i fethår för att Dana precis har dött och Alice sitter utanför och gråter med en djävla sjungande platsblomma och har också fett hår.
Ska vi gå och träna dubbelpass sen, söndag? eller ska vi bara stanna inne, för att det är för kallt ute? kanske ladda ner säsong fyra och sträckkolla? Fast egentligen vill vi inte kolla längre än så här, eller hur? för vi har ju hört att Shane och Carmen kommer att göra slut och djävla Jenny kommer flippa ut ännu mer och nästa säsong ska bli sämre och sen blir det ännu sämre.
Hörru söndag, vad säger du?
Du är skön. Du är sitta hemma själv, dricka te, äta choklaglass och kolla på L-word och gråta i fethår för att Dana precis har dött och Alice sitter utanför och gråter med en djävla sjungande platsblomma och har också fett hår.
Ska vi gå och träna dubbelpass sen, söndag? eller ska vi bara stanna inne, för att det är för kallt ute? kanske ladda ner säsong fyra och sträckkolla? Fast egentligen vill vi inte kolla längre än så här, eller hur? för vi har ju hört att Shane och Carmen kommer att göra slut och djävla Jenny kommer flippa ut ännu mer och nästa säsong ska bli sämre och sen blir det ännu sämre.
Hörru söndag, vad säger du?
21 februari 2009
Den där om att gubba byxorna
Det finns inte så många skillnader mellan att vara tjuåtta och tjunie kan jag berätta för er som inte upplevt det än, då jag nått den höga åldern av tjunieåtvådar. En klar skillnad finns dock och det är att jag nu kan replikera att jag är gammal nu, när pojkvännen klagar på att jag har mina pyjammasbyxor för högt upp. Han säger måste du gubba byxorna?
och jag svarar ja, jag är gammal nu!
Skitgött.
19 februari 2009
Den där om att tjunie inte är någon ålder att tala om. I alla fall inget vi talar om
Tjoho utan utropstecken,
idag fyller jag år och i år är första året jag inte är ledig det här datumet (sportlov, you know). Har inte peppat min födelsedag alls, knappt någon som vet om den. Är det så här det känns att fylla vuxen? Tänker vara ledig nästa år när jag fyller 3fucking0. Då ska jag äta praliner på sängkanten och faen inte vara i Sverige.
idag fyller jag år och i år är första året jag inte är ledig det här datumet (sportlov, you know). Har inte peppat min födelsedag alls, knappt någon som vet om den. Är det så här det känns att fylla vuxen? Tänker vara ledig nästa år när jag fyller 3fucking0. Då ska jag äta praliner på sängkanten och faen inte vara i Sverige.
15 februari 2009
Den där om att storken var på väg men vände innan den kom fram
Vi sitter på Kvarnen och äter brunch. Bredvid oss sätter sig ett par med trötta ögon. I en korg ligger deras bebis och sover och Stolte mannen tittar på mig, viskar det skulle ha varit ungefär nu, va? och jag vet direkt vad han menar, räknar till nio på båda händernas fingrar och nickar.
Ungefär precis nu.
Ungefär precis nu.
13 februari 2009
Den där om att nu har vi det här i en liten djävla ask!
Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahaha!
Älskar att vi har nyexade jurister på mitt arbete som behandlas lika dåligt som jag och bara jag läste genom LAS på lunchrasten, nu har vi en grund att stå på!
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha
hahahahahahahahahahahahahahahaha!
Älskar att vi har nyexade jurister på mitt arbete som behandlas lika dåligt som jag och bara jag läste genom LAS på lunchrasten, nu har vi en grund att stå på!
12 februari 2009
Den där om "kort"
Saker som har hänt idag:
¤ gick omkring halva dagen med kjolen ovanför rumpan, vid midjan ungefär. Det var för att min kofta var längre än kjolen, så att den liksom lyfte upp den. Till slut orkade jag inte dra ner den mer, så det fick vara där uppe.
¤ jag sålde mitt Friskiskort till en liten man med röd mössa som hette Jan-Ove och var nervös, trampade på stället och inte förstod vad jag sa på skånska.
¤ en jobbkompis trodde att jag sa kåt hela dagen och inte kort. Hon förstod inte vad jag sa på skånska.
¤ jag köpte två semlor på vägen hem, för jag vågade inte köpa en, det betyder att man är singel och glupskfet och ska hem och äta den sen gråta. Stolte mannen gillar inte semlor så jag får nog äta två.
¤ jag orkade inte laga min jacka och sydit två knappar som ploppade ur när jag handlade lunch. Stolte mannen erbjöd sig att sy fast dem igen om jag gav honom en avsugning.
¤ jag skriver det här och inser att jag ett) har sålt mitt träningskort två) ska äta två semlor tre) ploppar knappar. Jag låter som världens fetto.
¤ gick omkring halva dagen med kjolen ovanför rumpan, vid midjan ungefär. Det var för att min kofta var längre än kjolen, så att den liksom lyfte upp den. Till slut orkade jag inte dra ner den mer, så det fick vara där uppe.
¤ jag sålde mitt Friskiskort till en liten man med röd mössa som hette Jan-Ove och var nervös, trampade på stället och inte förstod vad jag sa på skånska.
¤ en jobbkompis trodde att jag sa kåt hela dagen och inte kort. Hon förstod inte vad jag sa på skånska.
¤ jag köpte två semlor på vägen hem, för jag vågade inte köpa en, det betyder att man är singel och glupskfet och ska hem och äta den sen gråta. Stolte mannen gillar inte semlor så jag får nog äta två.
¤ jag orkade inte laga min jacka och sydit två knappar som ploppade ur när jag handlade lunch. Stolte mannen erbjöd sig att sy fast dem igen om jag gav honom en avsugning.
¤ jag skriver det här och inser att jag ett) har sålt mitt träningskort två) ska äta två semlor tre) ploppar knappar. Jag låter som världens fetto.
11 februari 2009
Den där om att det är viktigare att kunna förföra din man med ett renstädat hus än med en vettig konversation
Och ja, inte för att jag trodde att ni skulle få för er, men: Magdalena Graafs bok Det ska bli ett sant nöje att döda dig (fem stjärnor av fem möjliga på Adlibris) hade åkt i väggen om det varit en bok och inte en ljudbok. Läste kapitel ett och kom inte mycket längre för i kapitel två blir hon sur över alla feminister som protesterade över att det fanns en hemmafrulinje på gymnasiet. Magdalena tycker att detta var det sämsta som hänt någonsin för där fick man lära sig viktigare saker än de fick lära sig på ekonomilinjen, som till exempel att laga mat och stryka.
Den där om att vardaga
På bussen hem står en liten tant: rosa basker rynkhand. Hon kan inte låta bli att smygtitta ner i en barnvagn på lillpyre, fråga mamman om det är en han slash en hon och sen och så vidarear hon frågor, vinglig på skakbuss. Vid Slussen byter de chaufför och nychauffören vinkar bak folket gå in där bak! men de svenskväntar utanför framdörren.
Kommer hem till vardagssoffa och söker nya, bättre jobb: scb? EKN? Tabell och form? Kommunen? Andra kommunen? Utredare? Projektsamordnare? Projektstödjare jämställdhet? För idag pratade jag med en tjej som verkade så liten i telefonen och hon började gråta och mina inälvor började sno sig om varandra för jag kan tyvärr inte göra mer för dig, jag måste följa lagar... och när vi lagt på så önskade jag att jag hade valt ett teknikyrke istället, ett där man hade kunnat tjäna skitmycket pengar och kunna lägga känslorna på hatthyllan hemma och ta på dem igen när man kom hem.
Kommer hem till vardagssoffa och söker nya, bättre jobb: scb? EKN? Tabell och form? Kommunen? Andra kommunen? Utredare? Projektsamordnare? Projektstödjare jämställdhet? För idag pratade jag med en tjej som verkade så liten i telefonen och hon började gråta och mina inälvor började sno sig om varandra för jag kan tyvärr inte göra mer för dig, jag måste följa lagar... och när vi lagt på så önskade jag att jag hade valt ett teknikyrke istället, ett där man hade kunnat tjäna skitmycket pengar och kunna lägga känslorna på hatthyllan hemma och ta på dem igen när man kom hem.
09 februari 2009
Den där om barn, barn, barn
I helgen var jag nere i Studentstaden och träffade mina gamla studentvänner. Och blev smittad. Alla var gravida (okej, två av nio) och det var en massa stormagar, småkläder, barnvagnsprat och känn på magen!ar. När jag kom hem igen levde munnen ett eget liv om småstrumpor, overalluvor och bästa godnattvisorna.
Sen hörde jag mig själv liksom utifrån och slutade.
Tills jag började igen. Bilderböcker, bästa namnen, vilken tid på året som är bäst att föda, kan de så kan jag, gul vs grön i genusfärg, vem ska stanna hemma?.
Jag måste bli avsmittad. Måste se lite på Unga mödrar på femman. Måste åka tåg längelänge med en småbarnsfamilj. Måste ringa upp kompisen med kolikdottern.
Sen hörde jag mig själv liksom utifrån och slutade.
Tills jag började igen. Bilderböcker, bästa namnen, vilken tid på året som är bäst att föda, kan de så kan jag, gul vs grön i genusfärg, vem ska stanna hemma?.
Jag måste bli avsmittad. Måste se lite på Unga mödrar på femman. Måste åka tåg längelänge med en småbarnsfamilj. Måste ringa upp kompisen med kolikdottern.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
