Den där om att det var väldigt färdig replik när hon sa "I lost my self in us!"

Sitter och kollar på the Hills mellan hostattackerna (det "går hosta" på vårt jobb, känns som ett jekla dagis) och hon, tjejen väljer jobbet framför killen och jag sitter i soffan och

tjoho!

äntligen en tjej som väljer karriären framför nån killfaen som precis pajat deras hjärta. Sen. Kommer jag på att jag lämnat kärleken för min drömutbildning och alltid sagt till mig själv att aldrig göra det igen. För det gör så djävla ont. Hur rätt det än är med heder och samvete och hjärna så är det aldrig de där sakerna som styr kroppen, det är hjärtat. Och med hjärtat brustet, för att man var tvungen att ta chansen att åka till typ USA för att ta tjänsten som mellanchef på stort bolag är chansen liten att hjärtat hänger med, följer med, stannar hellre kvar i en enrummare i Växjö och undrar var man tog vägen.

Och med det: inte sagt att jag inte skulle göra det igen. Igen skulle jag stått där och valt mellan att förverkliga Mig Själv och satsa på Oss, frågat mig själv vad jag skulle ångrat mest, valt jobbet och sen stått där med ett hjärta i Växjö.