Den där om killarna

Alltså - det finns så djävla mycket stört folk där ute. Och en del av dem har jag dejtat. Därav en finfin lista på de fem största stördheterna jag legat eller funderat på att knulla med:

Fem) Den här killen dejtade jag lite kort när jag bodde i London. Han var från norra England och jag kan väl inte precis påstå att jag höll särskilt länge på det att ge bort det där fina som vi flickor har. Det vita var i och för sig vid den här tiden redan ganska besudlat.

Typ andra gången han besudlade mig (vi hade för övrigt skitdålig sex, jag kände knappt när han var inne, var mest med honom för att han kände folk som kände folk...) frågade han om han fick kissa i mig när han kom. Jag trodde att jag hört fel, han pratade lite konstig dialekt, men svarade för säkerhets skull nej.

Typ femte gången vi hade sex (jag veeeet, men han kände fortfarande folk som kände folk som släppte före mig i köer så att jag kunde få hänga med engelska storheter som Craig David (skjut mig nu!)) frågade han mig igen och efter det så kindpussade jag mig fram i köer själv.

Fyra) En kompis till mig hade en annan kompis som jag absolut var tvungen att blinddejta när jag flyttade till Stockholm 2006. För vi var så lika. Killen var fastighetsjurist och kom direkt från jobb en fredag vi skulle träffas och äta. Han berättade att han var stressad och helst ville äta hemma hos sig, gick det bra? Nej, sa jag. För hallå, sånt ska man inte göra första gången, då blir man dödad. Han tittade på klockan och muttrade att Simpson började snart (sann historia!).

Vi valde ett ställe att äta på, sen började han trava. Skitsnabbt. Och prata. Skitsnabbt. Mest om hur kasst Konsum är. Efter ett tag orkade jag inte hänga med hans takt i mina klackar, så jag saktade av. Han hann gå ungefär hundra meter innan han märkte att jag inte längre hängde med, vände om och frågade vad jag sysslade med. Jag sa att det nog inte skulle funka och gick hem.

Tre) Psykologen. Psykolog med inriktning på spindelfobi (!). Han förekom faktiskt i den här bloggen sommaren 2006. Och han får den här platsen för att han faktiskt sårade mitt pepparkakshjärta en del. Psykologen tjatade om att vi skulle gå ut i några veckor innan jag faktiskt gav med mig. Jag visste att vi inte alls var samma typ. Han var snygg på ett sånt där segelbåts och klockreklamssätt, medan jag mer är för skinnjacka och cigarett. Och han gick ibland i shorts.

I alla fall så började vi hänga ganska frekvent och jag sov hos honom en massa nätter, för han hade lägenhet inne i stan, det hade inte jag. En helg skulle vi ut och äta med mina kompisar, men plötsligt fick han förhinder och skulle ut till landet med sin bröder. Den kvällen gick jag ut till stället vi träffats första gången, med kompisarna. Det gjorde även psykologen. Med en ny tjej. Han låtsades inte se mig och jag var för chockad för att göra något.

Dagen efter skickade jag ett sms där jag skrev något om att somliga var rädda för spindlar, andra för att få sina hjärtan krossade.

Två) En av alla mina Johan. Hälften av alla jag dejtat har hetat Johan. Vi träffades en sommar i Skåne, och jag blev så där blixtförälskad som man blir ibland. Han var dock tillsammans med en tjej redan, som var lite ostabil, när vi träffades så ringde hon och hotade att ta sitt liv och sa att hon kräktes och fick feber för att han inte var med henne. Jag bröt med honom och sa att jag inte tänkte träffa honom förrän han dumpat henne. Så ringde han en vecka senare och sa att han dumpat henne och han och jag började träffas. Han flyttade i princip in hos mig och vi planerade att flytta till Malmö tillsammans och båda började kolla på utbildningar.

En kväll började han samla ihop alla sina saker och sa att han behövde tänka. Jag var helt förtvivlad och sprang efter honom och grät. Han åkte hem till sin mamma och vi hördes inte av förrän en månad senare, när jag gråtit ungefär varje dag och jag fått reda på att jag kunde ha smittat honom med hepatit C (helt annan historia). Och sen fick jag ett vykort från Tokyo, dit han åkt på semester.

Sen tyst. Och jag flyttade ihop med en killkompis, som senare visade sig vara M och min pojkvän i en massa år.

Och jo, typ två år senare fick jag ett mail av psykotjejen som berättade att de två hade varit tillsammans hela tiden vi varit det.


Ett) Guldstjärnan, det största psykot jag träffat är även den enda människan som jag polisanmält. Han var knepig redan från början. Han ljög om sin ålder, sa att han var tjugifem och inte trettiotvå. Betalade bussbiljett till mig från Sverige till Berlin, när han flyttade dit. Ville att jag skulle flytta med till Berlin. Visade upp mig på stan. Tog kort på mig som han visade sitt ex.

En helg sov mitt ex över hos mig, när han var och hälsade på från Uppsala. Guldstjärnan ringde från Berlin och blev helt tokig. Jag var väl inte jätteintresserad av honom utan knullade lite med min gamla kärlek.

Några dagar efter det började helvetet. Han ringde och hotade mig och ute var det sån där typsik skräckfilmsmiljö: regn och mörkt. Han sa att han stod utanför mitt fönster och är det någon gång jag varit riktigt, riktigt rädd så var det då. Fick polisbesök och polisbeskydd och jisses. Det där puckot är verkligen värd plats ett!