När jag var lite mindre kanske elva, fast elva med ett frågetecken, ni vet grejen: fräknig, fast ganska blek. Läste bok efter bok efter bok efter bok: hade precis gått från barn- till vuxenavdelningen på biblioteket och hela världen hade öppnats framför mig. Barnögonfransarna kvar och även de ihopväxta ögonbrynen.
Petra hade precis fått Bryan Adams lp-singel Everything I do - I'll do it for you i present. Hon septemberfyller år, så antagligen rödlöv utanför andra våningsfönster, utan eller med vant?väder. Vi stod i hennes rum och Sandra var med. Sandra var alltid med. Vi var tre och vi dansade om och om igen till Bryan. Den som blev över fick dansa med Petras stora nalle. Jag hade att dansa med den där nallen, ville hellre dansa tjejdans med Petra eller Sandra.
Ikväll har jag dansat tryckare till Bryan i vardagsrummet med Stolte mannen. Han ville ha sina armar övers. Det ville jag med. Han fick halva låten, sen blev det jag. Det är bra att den där låten är så lång. Tänk om jag hade vetat det när jag var elva år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vem har inte dansat med tjejkompisen till den låten, om och om igen, tills man "kunde" dansa tryckaren och vågade bjuda upp på discot...?
Skicka en kommentar