20 november 2009

Den där om tröttfredag

Håller på att somna på tunnelbanan vägen hem. Trötttrötttrött. Läser Hannas krönika i DN och är trött. Köper hämtpizza fast att jag inte gillar hämtpizza och cola i butiken bredvid. En sån där liten butik, ni vet, med världens trevligaste gubbe bakom, som även är nya posten, filmuthyrning, smågodisbutik, lill-ICA öppet till elva och lokalhäng.

Småbarnspappan framför svettas under tyngden av en tvååring. Han har köpt två lättöl, en liten snus som om en liten snus skulle vara bättre än en stor snus, och Barbie firar ju-hyrfilm. Hans femåring springer runt och vill ha det här pappa! Snälla! Och när kortet inte fungerar för honom flackar ögonen och jag ser framför mig hur hemmakaoset bryter ut när Barbie inte får fira jul. Hur mycket blir det? tröttfrågar jag och hivar fram mitt kort. Det blir nitti. Men jag får absolut inte betala och stresspappan lovar att komma tillbaka snart, snart.

Nöjd över min egen generositet vågar jag gå hem genom våldtäcktsparken. Ingen kan ge mig dålig karma nu.

4 kommentarer:

Underlandet sa...

Karma!

Vad fin du är!

Maggan sa...

Wow!
Läser du förresten Malin Persson Giolitos blogg? Tror du också hade gillat den!
Kram!

Den där Jenny sa...

Äh, nitti spänn är en och en halv öl jag kan vara utan.

Ska kolla in Malin!

Haren sa...

Det var fint gjort. Ångesten i att ha två ungar och inga nitti på kontot. Inte så ovanligt kanske.