Jag sitter med finaste Elin mot en vägg på Nytorget. Tittar på de vi kallar "kidsen". Frågar oss själva om vi någonsin var så där tuffa när vi gick på gymnasiet. Antagligen inte. Solen. Solen! Och glass. Jag väljer en av de nya, de där man inte ska välja för de blir aldrig bättre än de som redan finns. Köper en stor vatten också, bakfyllan ligger som Saturnus ring runt min skalle.
Elin ber mig följa med in på Stadsmissionen och där hänger ju min kappa! Vårkappan jag letat efter i mas o menos en månad. Den är röd, den finaste av färger. Jag köper den på stående fot. Jag klappar den över knapparna. Vi ska umgås mycket i solen, jag och min nya röda kappa. Hon heter Alice.
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
3 kommentarer:
Låter som ett helt underbart fynd!
Det var det!
Härligt! Hälsa Alice :)
Skicka en kommentar