Den där om 2013

2012. Ett sånt jävla år. Politiskt var det ett jävla skitår. Privat var det ganska kämpigt. Jag har ingen aning om vad som hände inom musikvärlden, på klubbscenen, var det har varit tufft att gå ut, vilken restaurang som är too die for. Jag har rest en del. Inte skaffat så mycket nya vänner, men kommit närmare de jag har och tappat bort tre som var väldigt nära. Jag och Stolte mannen har nog aldrig kämpat så mycket med vår relation tidigare, men jag förväntade mig inte heller något annat. Det mesta handlade om Fimpen. 

I början av 2012 ville jag att följande skulle hända. Det som är fetstilat är det som faktiskt hände:

Duscha och klä på mig även om jag är mammaledig, inte slappa runt i svettkläder. Gå ut varje dag (med undantag vid sjukdom/snöstorm). Stressa mindre. Sova hellre än städa. Sola och inte tänka att det är säkert sol imorgon också! Sluta baka för att man nog borde, eftersom jag tycker det är svintråkigt och ingen i familjen äter kakor. Springa en mil. SPRINGA EN MIL! Resa med mitt barn och inte vara mesförälder. Laga min cykel. Skaffa Skype som fungerar. Hänga mer på stan. Ta vara på min "ledighet". Kicka arsle på jobbet när jag kommer tillbaka. Köpa snygga sommarskor. Säga till din man att du älskar honom, men inte så det blir en vardagsgrej, utan när det verkligen behövs. Göra knipövningar. Hitta ett bra brunchställe i Stockholm. Låta mina föräldrar komma och hälsa på ofta fast att det kanske ibland känns som för ofta. Älska mig själv lite mer än jag gjorde 2011.

2013, så här vill jag att du ska bli:

Börja heja på ett lag i damallsvenskan i fotboll. Gå på finalen i fotbolls-EM i sommar. Träffa Lisa. Inte byta jobb. Ta ut min examen. Springa en mil. Åka till Argentina och Edinburgh. Sluta vara sur på hur Downton Abbey slutade den här säsongen. Inte spontanköpa ett hus. Fortsätta kämpa för jämställdhet och jämlikhet. Inte automatiskt vara den som går ner i arbetstid och/eller vabbar. Inte städa om inte min man inte gör det. Umgås mer med mina vänner. Inte jobba så mycket övertid. Ha tålamod med min son. Klia min man på ryggen mer. Fixa klart/ringa hantverkaren som fixar klart badrummet. Inte ha trasiga strumpbyxor på mig. Inte enbart skriva statusuppdateringar på Facebook som handlar om mitt hat mot SD. Klippa håret oftare. Läsa mycket mer. Festa mer. Dricka mer alkohol. Sockerdetoxa. Anmäla mig till Tjejmilen. Springa Tjejmilen. Inte slarva med tandtråden. Inte snåla när vi köper julgran, så att alla barren trillar av efter en dag. Klippa page. Heter det page? Vill jag ha page? Inte klippa min lugg, utan låta den växa ut. Testa Glossybox. Inte lyssna på någon podcast av fåniga män eller kvinnor, bara för att alla andra gör det, utan lyssna på det jag faktiskt vill lyssna på.  Sluta tjata om hur grabbiga Fredrik och Filip är och bara acceptera att det finns sådana fenomen och att folk faktiskt verkar gilla dem. Fatta hur jag lägger in en ljudbok i min telefon utan att den spelas upp på random.  Fortsätta tycka att hen är ett vettigt ord (det är som ordet förälder. Du är fortfarande mamma även om du är förälder, precis som du är hon även om du också är en hen, ordet är bara till för att förenkla). Kanske till och med slå till med att ta körkort.