Det är väldigt ensamt utan er. Det känns som om vi har gjort slut och bestämt att vi inte ska höras på ett tag, alternativt aldrig mer. Hur avslutas en relation som gillats?
Det finns så mycket jag vill berätta för er. Om vår julgran och gubben som sålde den. Om att en av mina bästa vänner är gravid och en annan nyförlovad och att det gör mig så himla glad. Om att vi fått förskoleplats men att den ligger så himla långt bort och har 131 barn som går där redan. Om att en av mina kunder på jobbet en dag bröt ihop fullständigt och grät framför mig medan jag klappade henne på axeln och fick tvinga mig själv att själv inte börja gråta. Om en annan kund som ingen tagit tag i någonsin trots att han i nian hade 75% frånvaro och att jag nu kopplat in psykolog som tror att han har Aspergers syndrom och att det skrämmer mig lite för jag tycker att vissa av hans personlighetsdrag stämmer överens med mina.
Jag vill berätta om när jag hörde om den där skolskjutningen ni vet. Om att en av lärarna, en ung, gömde alla sina barn i garderober och sen gick för att möta killen som sköt. Att jag började panikgråta när jag läste det och att det kändes som om jag i mitt huvud tog över hennes tankar. Vad hon tänkte. Dödsångesten. Hon måste ha vetat att hon skulle dö. Att gömma små barn för att sedan gå och skydda dem genom att dö själv.
Jag vill berätta om min höst där jag har hoppat in i jobbet utan att andas och ibland kommer upp till ytan och mår så jävla dåligt över det jag ser dagligen att jag inte vet hur jag ska klara av det och samtidigt som jag tänker det så tar jag ett djupt andetag och dyker ner igen. Om kvällar när jag kommer hem till min lilla familj och de blir mitt allt och jag får lukta i pojknackar och blir smekt av manshänder. Dragen i håret av barnhänder. Klappad i nacken av en trött Stolte mannenshand som sträckt sig från andra sidan soffan.
Jag skulle vilja säga att jag känner mig fånig som klagade på få kommentarer och sen fick enorm respons. Om hur ni rör berör förför mig. Hur jag inte vet hur jag skulle klara mig utan er. Det känns som om det gått tre veckor. Det har gått fem dagar.
Om det skulle jag vilja berätta.
27 kommentarer:
Och jag skulle vilja berätta att jag tycker så himla himla mycket om dig. Kram! <3
Jag missade ju att hylla dig i förra inlägget -så jag gör det nu.
Jag skiter i om du skriver en gång i timmen, en gång om dagen eller en gång i veckan. Dina ord är som balsam för min själ och även om jag inte alltid lämnar en kommentar så är du grym.
Med andra ord. Snälla försvinn inte.
Puss!
fint!
Meh, snacka om att beröra. Jag gråter ju nu
Det känns som tre veckor för mig också! Sedan du skrev sist. saknar dig!
Yhuhuu! Tack för att du delar dina ord igen. Du skriver så det känns och känns igen. Du skriver om jobb jobb jobb och jag önskar att det blir lättare för dig, men jag vet ju att det inte är så, jag vet ju det. Jag vet ju att de inte anställer en massa extra personal plötsligt eller att livet blir lätt att leva. Men så fint att veta att det finns sådana som du. Sådana som du med mycket empati, som orkar att känna av andra, och kanske just därför känner du igen dig, för att du orkar att förstå att de inte är så annorlunda än alla oss andra, dem med stora sociala problem. Att det finns lite av dem i alla oss, att gränsen är tunn och att vi behöver varandra för att lära oss att balansera. /Hanna
Jaa! Känns som en evighet! Kan vi inte ha en lugn särborelation, om det känns för intensivt att gifta sig och dela allt?
och jag vill berätta att när du skriver så känns det inombords för mig och jag vill tacka dig för det och för att du inte slutat.
Det är så mycket av allt, men du beskriver det så bra och berör med bara några få ord. Jag tänkte också på den läraren, som dog, som skyddade sina barn. Och situationen på jobbet låter som att det är överjävligt ibland, men tänk på då att det är så bra att det finns sådana som du där, att du jobbar med det och kan göra det lite bättre!
KÄRLEK!
Om du vill försonas, börja om! så har jag fortfarande inte kunnat släppa dig! Trots fem dagar!
Julefrid, julefrid.
Berätta när du har ork, berätta när viljan finns. Jag tror det är många som läser när det väl kommer något.
Hoppas du får en fin julhelg med fina familjen!
Och jag vill berätta att det känns som att jag spanat in här tusen gånger de senaste dagarna för att se om du skrivit något nytt, och att hjärtat tog ett litet skutt när jag såg att du hade gjort det!
Jag har också tittat in många gånger för att se om du ångrat dig!
/Maggan (mobilen skickade mitt i)
Berätta så fort du får feeling, låt blir när det känns som ett krav. På så sätt behöver inte bloggen dö. Ska vi göra så? JA!
Å, jag hade velat läsa allt du velat berätta. Grät också när jag läste om läraren och T har också fått förskoleplats 40 min bort på en förskola med sjukt dåligt resultat i brukarundersökningen. Man blir så trött...
Jag vill berätta att jag inte kommenterade ditt förra inlägg. Att jag är dålig på att kommentera öht. Vill berätta att jag blev att läsa nytt inlägg - tänkte då . kom tillbaka . allt är förlåtet.
Kram anna
Vad alla de andra sa!! Ett litet pirr i magen när ögonen såg andra ord nya ord, du skriver så fint, så intensivt, så bra.
Jag vill också att du fortsätter skriva. Kramar och God Jul!
/Dr Lisa
God Jul och kram!
With these 2 major objectives for all of the merchandise the North Experience creates, they've [URL=http://www.thenorthfaceoutletstores.net/#968]north face clearance[/URL] one of many top opportunities in many hiking associated varieties. Besides backpacks, they generate leading notch tents, clothing, footwear, in addition to a great deal far more. Whenever you question the standard of their goods, all you need to do is look at a look at the amount of [URL=http://www.thenorthfaceoutletstores.net/#700]north face sale clearance[/URL] for you to intense locations that use N . Facial area items.
Ditt jobb, jag blir så nyfiken på det. Fast jag förstår att det inte går att dela. Fint att du ser människorna.
Jag skulle vilja berätta att det alltid är lite extra fint när det är din blogg som dyker upp med ett oläst inlägg i readern.
Ni är så fina, varenda en av er!
Skicka en kommentar