Den där om den stora otåligheten

Han sitter vid bordet med en massa andra utbytesstudenter och jag böjer mig ner och pussar honom pa kinden. Han ler. Han ber mig räcka fram mitt pekfinger och trär pa en grön ring som är alldeles för stor. Jag säger det till honom - din ring är alldeles för stor och han ler sa där som han ler och säger att det kanske är jag som är för liten, pa hans lillfinger passade den perfekt. Och han bryter. Bryter pa perfekt franska.

Jag sätter mig ner och tänder en cigarett. Ar uppe i min femte för dagen. Han tar den ifran mig, släcker den och säger att jag inte borde röka. Jag ber honom halla käften, han är fransman, fransmän röker. Vi är i Mexiko, i Mexiko röker man. Han svarar att jag är svenska med för vackra lungor, jag borde inte röka.

Jag tar upp nästa cigarett och tänder den. Han suckar och säger att jag ar för envis for mitt eget bästa. Jag rycker pa axlarna och blaser rök i ansiktet pa honom. Han lägger handen pa mitt lar och ber mig sluta hoppa med benet. Jag har inte ens märkt att jag gjort det.

Den stora rastlosheten har kommit tillbaka.

Det susar i kroppen, fotterna vill inte vara stilla, händerna är ständigt i rörelse, tankarna snubblar över varandra i iver över att komma ut och jag vet att jag ar farligt nära kanten. Det pickar under huden, känslorna aker bilbana och den där otaligheten som jag bara brukar känna i Sverige brusar sa att jag knappt hör nagot annat.

Fransmannen (och jag borde kanske vid det har laget ha presenterat honom. Thibaud. 189 centimeter lang. Världens vildaste och vackraste har. Vi är som stormar utan varandra. Som en orkan tillsammans. Och jisses, vad vi hanglar med andra.) fragar varför jag alltid maste ga till ytterligheter. Antingen sitter jag tyst och ar onabar och ser ut som om jag ar svarast i varlden eller sa är jag jordens medelpunkt. Han undrar hur mycket jag rökte pa i helgen och jag svarar att han var där, han vet. Och som alltid när det bara finns jag, jag, jag och min otalighet maste jag bli hög pa nagot. Fart. Pojkar. Gräs.

Och jag svarar att han ska lata mig vara. Jag pillar pa ringen och väljer det hälsosammaste alternativet när jag är som jag är som jag är när känslorna hoppar och jag inte kan fa ro, jag gar och tränar i tva timmar och det hälsosammaste alternativet ar inte är särskilt hälsosamt när jag är som jag är som jag är just nu.