Den där om att jag ibland överträffar mig själv och hela verkligheten

Jo serrni för i år har jag gjort en presentadventskalender åt Stolte mannen. Och eftersom jag inte kunde sluta köpa klappar så öppnade han den först igår (starksås) och den andra idag. Den andra har redan fått sig ett hem i vår stinghylla, next to en bok om Treblinka. Passar sådär.

Jag är så djävla snäll alltså. Fast i svaga stunder så tror jag att jag gillar den här kalendern mer än Stolte mannen.

Den där om att äta lite middag med några döda kändisar

Blir det strömavbrott på jobbe och man inte kan jobba på tre timmar så kan man roa sig med att leka Go kväll och berätta vilka fem personer man skulle bjuda in på middag om man fick välja helt fritt. Min lista blev efter två timmar tänkande (och nu leker vi att alla kan föra sig vid bordet, pratar samma språk och inte börjar bråka med varandra eller mig):

Tina Modotti (som för övrigt är den mest fascinerande kvinna jag någonsin läst om), Judas, Marcus Antonius (skulle eventuellt kunna byta honom mot Kleopatra), Albert Speer, Bobby Kennedy och Selma Lagerlöf.

Vem skulle ni ha valt?

Den där om saker jag önskar att jag visste när jag var sjutton

Idag lärde jag mig en ny grej. Att tandkräm med sånt där vitt i sliter på tänderna. Det finns så djävla mycket som jag inte vet, som jag borde veta. Vetat. Så jag tänkte att jag skriver det här, alltid är det någon som lär sig och slipper tänka när de är tjunie att fan, varför visste jag inte det där?

Bubbelvatten sliter också på tänderna och kan göra att man tappar dem.

Att ge bort sina vantar till killen som säljer Situation Stockholm och har köldröda händer känns så djävla bra.

Om man har sex med kondom kan man ändå bli gravid om man rakar muttan, för om det växt ut lite, lite så kan det sticka små, små hål på kondomen.

Man skulle inte kunna tro det och alla säger emot med du kan köpa dig till lycka. Speciellt om du köper en röd klänning i det mörkaste november.

Spiller du vin på din matta så ta bort det med en gång, fast att du är för full och tycker att det är festligt. Det är inte lika festligt på söndag klockan två, när du vaknar.

Att göra julklappar är mycket roligare än att köpa en tröja.

Allt som är vitt och går att äta är av ondo.

Ligg med honom! Varför skulle du inte?

Den där om att ja, jag läser tre böcker samtidigt

Taget från jag vet inte var:

1) Vad heter boken du läser just nu?
Vikas Swarups Slumdog Millionaire
Harper Lees To kill a mockingbird
Jeffrey Eugenides Middlesex

2) Hur långt har du kommit?
Sida 79/301.
Vet inte, det är ljudbok, men jag skulle gissa på kapitel fem, eller så.
Sida 346/636

3) Beskriv boken med tre ord.
Underhållande, olik filmen.
Låtersomradiotearter, påett brasätt.
Så djävla bra!

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
3 1/2
4 1/2
5

Den där om vad som sliter mitt hjärta i tusentals bitar

ett.) fortfarande: att flyktingar i P3:s dokumentär gjorde smörgåstårta i Irans flaggas mönster på öppet hus, men ingen kom och ville äta.

två.) i sista avsnittet av ER så sitter en man och väntar på att hans fru ska dö. Han berättar att de känt varandra sen de gick i sexan, att han varit kär i henne i sjuttitvå år och han har hår i öronen och hon ligger och hostar och det gör så djävla ont i mitt hjärta.

tre.) Lennart har dött och Erik är ensam kvar. Vilket får mig att gråta en tår på jobbet, fast inte lika mycket som när jag läste artikeln om dem.

fyra.) alla dödsannonser jag läser på söndagarna. Förra söndagen var det en kille som var född typ -85 som hade dött och i dödsannonsen var en hälsning från hans systerbarn om att AIK hade tagit hem allsvenskan, fast det fick han inte vara med om.

Man skulle nästan kunna tro att jag är AIK:are.

Den där om att vi förfestar till en kompismiddag. För det kan man. Och vi festar till de här

Den där om tröttfredag

Håller på att somna på tunnelbanan vägen hem. Trötttrötttrött. Läser Hannas krönika i DN och är trött. Köper hämtpizza fast att jag inte gillar hämtpizza och cola i butiken bredvid. En sån där liten butik, ni vet, med världens trevligaste gubbe bakom, som även är nya posten, filmuthyrning, smågodisbutik, lill-ICA öppet till elva och lokalhäng.

Småbarnspappan framför svettas under tyngden av en tvååring. Han har köpt två lättöl, en liten snus som om en liten snus skulle vara bättre än en stor snus, och Barbie firar ju-hyrfilm. Hans femåring springer runt och vill ha det här pappa! Snälla! Och när kortet inte fungerar för honom flackar ögonen och jag ser framför mig hur hemmakaoset bryter ut när Barbie inte får fira jul. Hur mycket blir det? tröttfrågar jag och hivar fram mitt kort. Det blir nitti. Men jag får absolut inte betala och stresspappan lovar att komma tillbaka snart, snart.

Nöjd över min egen generositet vågar jag gå hem genom våldtäcktsparken. Ingen kan ge mig dålig karma nu.

Den där om att jag inte märkte av den där twisten i slutet som alla pratar om

Tyckte väl att min ljudbok slutade lite konstigt igår.

Jag hade visst inte laddat hem hela.

Den där om att (inte) ta den i trean

Någonstans i fyllan i lördags hoppade ändå frågan om I'd Do Anything For Love (But I Won't Do That): "vilket hål vägrar Jenny att ta den i?" in i leken. Svaret är trean. Trejan. Eller röva, för er som räknar och räknar, men bara hittar två hål.

Vi hade nyss träffats, Stolte mannen och jag. Börjat "stoppa in den". Då började vi experimentera med trean, använde olika oljor och skit (matolja, olivolja, majsolja). Hela sängen blev kladdig, man var väl inte direkt nykter och oljorna landade väl inte direkt där de skulle alltid. En kväll fick vi till det, han fick in den.

Jag tror att det var samma kväll som jag trillade ner från ett träd och bröt revbenet, för dagen efter hade jag ont både i revbenet och i rumpan. Hade ont i revbenet i cirka ett halvår. Och i rumpan inte lika länge, men vad faen ska han in där och greja, när jag har två andra fullt fungerade hål?

I won't do that.

Den där om att mensen var pinsam när jag var tretton, idag är det jag skriver här pinsamt

Jomensåatte... hade ju förlovningsferre i lördags. Hon med köttkrokarna kom. Som jag ska bli bästis med.

Hon hade läst min blogg.

Det var ju inte pinsamt. Eller så.

Hon hänger inte i köttkrokar längre.

Den där om mensen

Sommaren mellan sexan och sjuan var min pinsammaste tid någonsin. Jag fick mens. Första gången satt jag i bikini på ett badlakan hemma hos min bästis Petra och plötsligt kom det blod på det. På min vita handduk. Gick med papper i trosan hela året ut innan jag började sno bindor av mamma, som fyllde på förrådet utan att säga något. Och jag tvättade mina trosor för hand med hårdtvålen samtidigt som jag duschade.

Så man tycker ju att man borde ha lärt sig nu. Tolv månader gånger sexton år blir 192 gånger som jag har haft mens. Men ändå idag bara… djävligt ont i magen, undrar varför, måste nog gå hem. Synd att jag inte gick hem innan jag kom på vad det var. Nu sitter jag här och lär sitta här ett tag till (övertid i mitt hjärta). Är så trött på övertid att jag och en kollega pratade om att bli gravida bara för att få "vila".

Den där om festen

På lördag ska vi ha förlovningsfest kombinerat med inflyttningsfest (förlovade oss i juni, flyttade in i typ april, så ja, vi är sena!). Vi sitter och gör powerballadsfrågetävling blandat med quiz om oss. Egentligen hatar jag sådana här tävlingar, men nu handlar det om mig, då är det okej. Hittils har Stolte mannen tvingat mig att ta bort dessa frågor:

- Efter Kate Bushs running up that hill: "hur trimmar Jenny sin buske?" och
- Efter Meat loafs I'd Do Anything For Love (But I Won't Do That)*: "vilket hål vägrar Jenny att ta den i?"

Han har prydliga vänner.

En av de där prydliga vännerna ska ta med sin nya tjej som inte verkar jätteprydlig. Hon har typ hängt i krokar från knäna (ni vet när de kör in köttkrokar i huden?), är tatuerad i ansiktet och vild i sängen. Jag kommer att älska henne och är redan nu nervös över vad jag ska ha på mig för att hon ska gilla mig.

* I do anything... är en av våra skojlåtar till vigseln. Aen annan skojlåtar är I still havent found what I'm looking for med U2. Jag har lite tvångstankar om att vi måste ha dessa. Folk skulle ha blivit så förvånade.

Den där om dagens jobbigaste beslut

Tacka nej till den där andra tjänsten som lät som ett drömjobb.

Den där om vad som gör mig ledsnast i hela världen idag (inte hela för mina kompisar fick en dotter inatt, som vägde tre kilo, av det blev jag glad)

Min finaste, finaste kompis åkte hem till sin hemby långt från Stockholm för att gå på sin lillasysters födelsekalas. Hela släkten var där och hon var lite nervös och hon hade sin flickvän i handen, flickvännen som alla inte hade träffat.

Och de vågade inte pussas på hela kvällen men de slängde långa kärleksblickar och när flickvännen pratade med farbror så var hon artig och fin och hälsade med handslag fast och ögonkontakt och leende. Och när de tog för sig av tårtan tog de inte för mycket utan kanske bara en gång och kanske två, för att visa att den var god. Och där var kusinerna som hon växt upp med och där var fastrarna som sett henne naken som treåring.

Och som de tittade. Och viskade. För den där flickvännen var ingen pojkvän, utan en flickvän. Och när de precis skulle gå så kom finaste, finaste kompisens farmor fram och sa att det trodde jag aldrig om det, jag trodde aldrig att du skulle bli en sån där! Och när min finaste, finaste kompis sa det till mig så blödde mitt hjärta sen sa jag att

vet du? Jag tror att det fanns en tolvårig tjej på den där festen som såg er och tyckte att ni var det finaste hon någonsin sett. Och hon tänkte aha! och hon tänkte jag är inte konstig eller annorlunda eller ensam ändå!

Så tror jag.

PS: När Stolte mannen föddes vägde han fem kilo. Fem mjölk. Jag vägrar föda ut hans gener.

Den där om att jag vill ha mitt gamla jobb. Eller det där nya jobbet. Eller kanske mitt gamla? Men det nya verkar också bra!

Nämenäreokejomjagdöravbeslutsångesthärenlitenstund?

Fick mail av chefen på det eventuella nya jobbet. Hon har gått emot hela styrelsen, som vill anställa någon med ryska kunskaper, för hon vill ha mig.

På gamla jobbet pratar de om att höja min lön och befordra mig. Igen.

Nästa vecka får jag veta.

Den där om en framtid i en småstad

Så står vi där, på Trädgårdsgatan mitt i lilla staden där Stolte mannen har växt upp. Vanthand i vanthand och så mycket löv på asfalt att jag redan halkat tre gånger trots brist på högklack. Det är söndagssol och så kallt att tvåpuls biter stora tuggor av både kind och näsa. Och

jag går med dig överallt.

Helt plötsligt pratar vi småstadsframtid. Enkelheten att cykla överallt. Att ligga söndagar framför teven, lördagar med vin, tacos och vuxenmys. Om hej! och inte hej? på Konsum. Om kaffe och kaka. Om Svensson. Om en svart stereo i hörnet. Om dagis-förskola-skola-smygröka utanför kiosken, den nere vid stationen.

På väg mot Stockholm tittar jag på honom och blir plötsligt rädd. Det där är ju inte vad jag velat tidigare, är helt motsatt, flytt från svart stereo i hörnet i hela mitt liv. Han stryker mig över kind, säger att det är långt in i framtiden.

Jag går med dig överallt.