12 oktober 2008

Den där om vad som verkligen hände

Jag vaknar med hans hand på ryggslutet, där den bor på morgonen, adressändrar senare om till mig kind, smeker mjukt; sommarboende på mina bröst, rör fingrar tipptapp över bröstvårta styv och smeker mig. Så där smek och lungt. Så där hårt och hettsigt. Så där: där!

På kvällen, fotboll och öl, tänker drick långsamt, drick inte för mycket, men handen lyder inte och det är så spännande och herre Gud, när spelade Sverige så där bra senast? Han sitter bredvid mig och har handen där på ryggslutet. Blåser mig i nacken lite och helt plötsligt har jag druckit fem öl. Förbannar mig själv och undrar hur det alltid går sådär, ölmotorväg ner till maggen.

Vännen ringer och nysingelfnittrar i mitt öra, lockar mer öl? och jag okej!ar, medan pojkvän ensamhemgår. Ute lyser bankernas skyltfönster om banklån de inte vill ge en, i tider de inte vill ha, under förhållanden man inte har råd med. Jag svänger i hörnet Renstiernas/Folkunga och springer in i armarna på vännen. Lika vacker som vanligt, inte vacker som en vanlig. Jag har fylleklätt mig när vi gick ut från fotbollsbaren och har jackan utanpå väskan: snurrar till det så alltid ibland.

Vi sätter oss vid ett bord, vad har hänt sedan sist?ar och varför träffar jag inte mina vänner oftare? Måste sluta toffla, måste komma ut. Singelfnittret berättar om singellivet och varje gång hon säger något så blåser håret vid hennes öra till, leker i hennes andedräkt. Det mest spännande jag har att berätta är om mitt nyjobb och min nya klocka, som pratar med mig när jag trycker på den. Klockan blir one piem och jag har sammanfört singelfnisset med en Martinkille, fyllejaget har svamlat något om att jag ser små tomtar som syr band mellan dem, att de hör samman. För jag kan se det på något konstigt sätt, små tomtar som kilar upp och ner längs deras kroppar som sitter tätt, tätt, och syr små stygn hårt, för att det inte ska gå upp.

Så jag smiter ifrån dem. Jag pussar henne på kinden och tar hans nummer, så att de kan träffas i framtiden: i telefonboken får han heta Charmig Martin (ja, hon följde honom hem, bara sova!), sen går jag hemåt och på vägen hem hittar jag sånt där plastband som polisen har. Jag rycker av en bit och går och skrattar för mig själv. Bestämmer mig för att knyta fast en bit i en bil och knyter resten runt min midja, svans efter mig: svansföring tio poäng av tio!

Kryper ner bredvid min framtid, snusar honom i nacken och blundar. Somnar med en enda tanke i huvudet: fan, vad det snurrar!

2 kommentarer:

Miss Baglady sa...

Låter som en lyckad utekväll:) Och så ska det ju vara lite snurrigt efter x öl. :)

It´s all about me sa...

Du beskriver alltid er kärlek så FINT! "Kyper ned bredvid min framtid"...Så vackert.