Men hallå, när gick jag från att läsa singel-vi-ska-ta-stan-bloggar till att läsa barn-mest-hela-dan-bloggar? Växte vi upp eller ändrade jag läsning utan att märka det?
Video
1 dag sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Samma. Tänk vad tydligt det faktiskt blir hur livet ändrats när man går tillbaka och läser riktigt gamla inlägg, både av folk som jag fortfarande läser och mig själv. Hur jag undrade om det skulle bli jag och J, hur jag passade på att hångla med andra ifall ifall vi ändå inte skulle bli ihop, hur helgen gick ut på drinkar och dans. Och helt plötsligt kan jag inte stå emot att skriva om min unge. Snart börjar jag väl lägga upp recept också. Hur du var sjömansfull, gifte dig med mexaren, tappade bort ringen, erövrade Stolte mannen och nu ska du bli hans fru(!). Nu blev jag helt nostalgisk och skrev allt för långt.
Jag har läst din blogg då och då i smyg i evigheter. Och eftersom jag just blivit dumpad och känner mig misslyckad och halvt galen så gillar jag inte alltid att du är så jävla lyckad nuförtiden. Men iallafall. Jag läser och måste nog erkänna att trots lyckan, så gillar jag. Du är grym!
(Obs! Insåg att det där lät mer bittert än vad som var menat! Jag ville egentligen bara säga att jag gillar din blogg och så.. Ja.)
Jag fick tipset om din blogg av dotter och följer dig regelbundet. Jag tycker så mycket om ditt sätt att skriva. Det är så befriande.
Sen, ett råd: kom ihåg att äta och dricka den dag du gifter dig. Jag har sett så många blåhungriga brudpar, som nästan svimmat under vigseln.
All the best!
Skicka en kommentar