Så upptäcker de att Fimpen kanske inte mår så bra och vi får avbryta vårt barnmorskebesök, mitt i en sammanfattning om hur vi vill ha vår förlossning och åka in akut till sjukhuset. På en brits kopplas jag upp till tre olika maskiner och handhållen av Stolte mannen förklarar sjuksköterskan hur maskinerna fungerar. En läkare kommer in och berättar om havandeskapsförgiftning och eventuellt akut kejsarsnitt. Stolte mannen sitter blek och tyst bredvid mig och jag ligger och försöker skoja med honom för han har alltid varit den som oroar sig medan jag är den glada, ooroade.
Han sitter och tittar på skärmen och säger att din puls ligger på sextiofem. Sammandragningarna ligger på femtiofem. Fimpens hjärtljud på hundratrettio!, eftersom jag inte kan se skärmen själv. Jag djupandas för att se om min puls går ner. Han trycker mig i handen. Säger sluta! med rädsla i rösten. Fimpens hjärtljud går ner. Han räknar ner. Hundra. Nittiosex. Åttio. Vad gör du Jen? Den ska inte ligga så här lågt! Han slutar räkna vid sjuttio.
In rusar en sjuksköterska och en läkare. Upp och hoppa! ropar sjuksköterskan, nervös under det glada. Senare visar en överläkare hur kurvan gick ner snabbt från normala hundrasextio ner på femtiofem, där det är signalrött på kurvan, och att skärmen inne i kontrollrummet började tjuta. Stolte mannen berättar att han medvetet slutade räkna högt vid sjuttio.
Men Fimpen mår bra ändå, tydligen. Efter dubbelkontroll med överläkare får vi åka hem med stränga förmaningar om att ringa förlossningen med en gång om jag får huvudvärk eller om det flimrar för ögonen.
Han sitter och tittar på skärmen och säger att din puls ligger på sextiofem. Sammandragningarna ligger på femtiofem. Fimpens hjärtljud på hundratrettio!, eftersom jag inte kan se skärmen själv. Jag djupandas för att se om min puls går ner. Han trycker mig i handen. Säger sluta! med rädsla i rösten. Fimpens hjärtljud går ner. Han räknar ner. Hundra. Nittiosex. Åttio. Vad gör du Jen? Den ska inte ligga så här lågt! Han slutar räkna vid sjuttio.
In rusar en sjuksköterska och en läkare. Upp och hoppa! ropar sjuksköterskan, nervös under det glada. Senare visar en överläkare hur kurvan gick ner snabbt från normala hundrasextio ner på femtiofem, där det är signalrött på kurvan, och att skärmen inne i kontrollrummet började tjuta. Stolte mannen berättar att han medvetet slutade räkna högt vid sjuttio.
Men Fimpen mår bra ändå, tydligen. Efter dubbelkontroll med överläkare får vi åka hem med stränga förmaningar om att ringa förlossningen med en gång om jag får huvudvärk eller om det flimrar för ögonen.
Litet ps: vi mår bra. När man som gravid ligger på rygg kan man ibland trycka till en stor pulsåder i ryggen så att bebis och mamma inte får syre. Det var tydligen det som hände. Fimpen fick inget syre, det var därför jag skulle upp och hoppa!
15 kommentarer:
Men fy vad obehagligt! Håller tummarna för att ni får en lugn och skön jul och att fimpen fortsätter må bra nu! Kram
usch vad läskigt. tänker på er. ta det lugnt i jul!
Oj. Hoppas fimpen mårbättre nu. Kram!
Oh. Jag får ont i magen, jag har liknande erfarenheter, men för oss gick det inte bra. Jag vill inte skrämmas så klart, vill bara försäkra mig om att det vi råkade utför inte händer någon annan. Lyssnade de med tratt? Gjorde de något ultraljud?
kramar och lycka till!
Oj hjälp. inget mer ligga på rygg helt enkelt. Hoppas ni mår bra nu.
Men skräcken! Vad läskigt och vad skönt att ni mår bra.
Stor kram
Huuu vilken rysare!
Å fy sjutton vad läskigt! Ta hand om er, hoppas ni får en lugn och skön jul.
Lilla bebis, inte skrämmas så! Har själv fått erfara hur vena cava känns vid ett TUL under min första gravditet: illmående, yr och sen försvann synen och allt blev svart. Hur ofarligt det än är så är det jäkligt ofarligt. Om det händer igen (och du inte orkar "Upp och hoppa!") så ska du lägga dig på VÄNSTER sida, då kläms inte kroppspulsådern åt längre!
Usch så läskigt! Stor kram till er
Men fy! Det är nästan så att jag vill att du ska vara uppe och hoppa hela natten!
Hoppas ni får en vilsam jul nu.
Så galet hur mycket knäppt som kan försiggå därinne.
Oj vad rädd jag blev nu! Jag har några vänner som råkade ut för havandeskapsförgiftning, för den lilla familjen gick det inte bra.
SKÖT OM DIG & FIMPEN! Ta det lugnt!
Kram & god fortsättning!
Hade svår havandeskapsförgiftning när jag väntade mina första barn. Fick det nog ungefär samtidigt som du. Det gick alldeles utmärkt! Mina ongar mådde jättebra, fast det var jag som mådde sämre (lever och njurar). Men lite svinn får man ju räkna med!
Stor kram på dig, snart är du vid målsnöret!
Skicka en kommentar