Tjomentjena.
JAG ÄR PIGG!
Har precis kommit hem från spa, vilat otroligt mycket, varit så nyttig (de hade fruktfat som man kunde gå och ta av) att jag nu är sugen på fett, har inte jobbat sex dagar i veckan, som jag gjort de senaste veckorna (hallå arbetslivet!) och har fått MASSAGE (fast hon petade mest på mig).
Imorgon åker Stolte mannen från mig och ska vara borta i tre dagar. Vi har inte varit från varandra sen jag var i Indien 2008. Efter det kom vi på att det var mesigt med ensamhet och blev som Linda och Paul McCartney, de var inte från varandra hela livet. Förutom när Paul satt i fängelse för att han hade gjort något med KNARK! Folk tror att det är hälsosamt att vara från varandra lite då och då. Det skiter jag faktiskt i, jag mår hellre bra hela tiden och är med honom än försöker nå inre lugn och hitta mig själv som en egen individ och mår kasst på vägen.
"Sir Paul McCartney still wakes up every morning feeling a "tingle of sadness" at the death of his first wife Linda. I don't wake up every day with a hole in my heart, but there's a tinge of sadness. I mean, how do you cope with losing those close to you?"
Nu ska jag fortsätta googla Glasvegas texter och gråta. Har länge hört att de är sorgliga men har faen inte fattat vad de sjunger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Gud vad härligt med spa, det förtjänar du!
Och att vara ifrån varandra eller inte beror nog på hur man är, själv tycker jag det är ganska skönt att vara själv, me jag hade nog lika gärna kunnat vara med honom nästan dygnet runt ändå. Man är ju ändå mest ifrån varann så mycket när man jobbar osv. För min del är nog grejjen att vara ifrån varandra en övning på att ha "ett annat liv" om jag inte skulle få ha honom i mitt liv sen, eftersom jag är pessimist nr1 och tror att alla kommer dö ifrån mig.
Jag är med dig om det där att dö ifrån, man har så mycket på spel, liksom. Fast därför borde man ju spendera mer tid tillsammans? Vi är ganska mycket från varandra på vardagarna, när jag jobbar, han jobbar (eftersom han jobbar på ett internationellt företag måste han ibland jobba natt och kvällar, för då är de vakna i USA) och jag tränar och umgås med vänner och jadajada, ibland går det veckor då vi nästan inte träffas, när han kommer hem efter att jag har gått och ibland sover jag när han kommer hem och tvärt om. Men resa från varandra har vi inte gjort på ett tag.
Daddy's gone - grintexten nummer ett. It's my own cheating heart that makes me cry - fantastisk text. Älskar, älskar älskar Glasvegas. Hoppas du står ut med varaifrån. Du kan se fram emot sweet reunion-sex i alla fall, alltid nåt!
Men hallå här har jag gått runt och jättelyssnat på Glasvegas och ska till och med se dem på Debaser i mars men har inte alls tänkt att de är sorgliga. Vilket dåligt fan jag är.
Knödel: Oh, där sa du något!
Emma: hur tusan fick du tag i biljetter? De tog ju slut på typ fem minuter?!?
Jag fick tag i biljetter för att popkillen är världsbäst och hann paxa några åt oss, woho!
Jag tänkte på det också, att vad skriver jag egentligen? Det jag skriver skulle lika gärna kunna leda till ett hallå! man dör, är det inte bäst att spendera varje sekund med varandra?! Jag håller också med om att man ju är ifrån varandra så mycket ändå; största delen av dagen jobbar man eller är i skolan, sen är det träning fyra gånger i veckan varav en tillsammans (badminton fredagar, tjohej!) och så vips är det helg ihen och fester hit och dit, hinna fika och tvätta, och när hinner man? Förvisso har vi båda kontorstider och ses egentligen ganska mycket, men ändå. Jag gillar att vara ensam ett par kvällar i veckan, bara sitta och läsa igenom bloggar, lyssna på musik i hörlurar och sova snett i sängen. Jag vet inte, egentligen. Jag kanske bara anpassar mig, oavsett.
Skicka en kommentar