15 februari 2009

Den där om att storken var på väg men vände innan den kom fram

Vi sitter på Kvarnen och äter brunch. Bredvid oss sätter sig ett par med trötta ögon. I en korg ligger deras bebis och sover och Stolte mannen tittar på mig, viskar det skulle ha varit ungefär nu, va? och jag vet direkt vad han menar, räknar till nio på båda händernas fingrar och nickar.

Ungefär precis nu.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Mmmm... mitt datum är 25 januari.

Känns det jobbigt eller är det okej?

Haren sa...

Hoppas det ar okej!

egoistiska egon sa...

Ja, hoppas allt ändå känns okej. kram!

Miss Baglady sa...

Oj, mycket personligt, mycket modigt.

Jenny sa...

Det är okej. Det är mer än okej, även om det kanske kan låta konstigt, för... jag kan få barn. I framtiden.

Anonym sa...

Det later inte konstigt. Jag tänkte likadant, mitt i allt det jobbiga var det ända en lättnad pa nagot sätt. Ok, jag kan i alla fall.

Anonym sa...

Hjärta och kram. Var dag har nog med sina egna bekymmer. Du är duktig och bäst. Hurra!
Dr L