Den där om hur det gick med min bröllopsdiet fredagen den trettionde juli tjuhundratie

Innan klockan åtta på kvällen dårå:
två glas vin
ett glas mojito
vitt bröd med SMÖR på.

Dessutom lyssnar vi på sån där house, Stolte mannen har dansat sig genom huset lägenheten, vi låtsas att vi är i San Remo (jag vet inte ens riktigt var det ligger) och att vi visst har sommarsemester. Dessutom gör han middag och jag har sett att han har packat ner grädde i den.

Den där om vitast i världen

Jag sitter i optikerstolen och har satt mig bekvämt, som hon sa. Rutinkontroll. Mina ögonvitor är vitast i världen och mina ögon är normalögon, reagerar normalt, ser normala ut, men mina ögonvitor är vitast i världen. Hon vill plocka ur mina ögonvitor och mata dem till optikerstudenter, som pannkakor, för de är så fina. Så lät det sist.

Nu är det andra bullar. Eller i alla fall andra ögonvitor. Eller i alla fall andra ögonlock. Hon ser bekymrad ut. Knappar lite på datorn. Frågar om jag känt kli i ögonen. Kallar på en kollega. Jag sitter inte alls bekvämt i den där optikerstolen. Plötsligt har den blivit obekväm.

Jag har blåsor inuti mina ögonlock och fläckar på mina ögonvitor. Och fast att det säkert är Svenssonvanligt och inget farligt vill jag ta bort det. Det är äckligt. Jag vill plocka ut mina ögon och lägga dem i kylskåpet, som på tecknad film, och sedan stoppa in dem igen när de är hela och rena och vitast i världen igen.

Den där om kalven Bosse

Igår frågade min bror mig vad mitt drömjobb var, om jag hade mitt drömjobb nu. Efter att ha ehhh nä!at och ryst av obehag kom jag fram till att mitt drömjobb är att vara lyxbonde. Lyxbonde innebär att man inte behöver gå upp klockan fyra på morgonen och att man inte behöver ha ihjäl sina djur. Jag tänker mig att jag kan lulla omkring i förklä och göra fårost. Sen ska jag ha jättemånga katter, som alla får sova i sängen, men de får inte ha löss.

Samt frigående höns, precis som min farmor och farfar (fast back in the day fick vi två kronor om vi hittade spritflaskor och en krona om vi hittade de frigående hönsens ägg. Det dracks lite för mycket på gårn, så att säga).

Stolte mannen gillade ideen, men sa att vi skulle ha kalvar också så att vi kunde få kalvstek. Han fattade inte alls det där med att inte ha ihjäl djuren. Han sa att vi skulle ha så många kalvar i hagen att jag inte skulle märka om en försvann, sen skulle han ljuga och säga att maten kom från ICA.

Jag sa att nä, för kalvarna skulle få leva och alla skulle heta Bosse. Drömma, det är fint det!

Den där om åren

Jag läser Harens kommentar i inlägget nedan och blir lite tårögd (inte supergråtig, jag är ändå på jobbe, men ni vet – ååååhhhh!ig. För en del av er har varit med mig så himla, himla länge. Ni är mina kompisar. Ni vet antagligen mer om mig än många andra gör. Jag gillar er. Mycket.

Och den här bloggen – oj, vad mycket fint den gett mig. Jag kan nu kolla tillbaka och se att juli 2006 var jag singel, bodde i Stockholm, skulle flytta till Mexiko, var ute och festade jämt, jämt och jobbade bakis och stod på randen av att läsa
Blonde av Oates.

De galnas hus av Fossum.

Hantering av odöda av Ajvide Lindqvist.

Älskade barn av Fredriksson.

Tillsammans är man mindre ensam av Gavalda.

I juli 2007 flyttade min bästis till Stockholm, jag näckade inför min rumskompis som jag inte kände samt för ett fyllt Debban, jag blev igenkänd på stan, jag har precis börjat träffa Stolte mannen, men vi är inte ett par ännu och jag skiljer mig.

Juli 2008. Jag söker jobb, gör abort, jag har en bloggfest, jag går på jobbintervju superbakis och får inte jobbet.

Juli 2009. Jag planerar bröllop, blir skiträdd när jag kollar True Blood, jag kommer på att jag aldrig mer kommer få ligga med en tjej och jag byter tjänst inom samma företag.

Jag har skrivit här så himla, himla länge. Jag vet inte om jag är samma person nu som när jag startade det här. Jag vet inte ens om jag är samma person som för ett år sedan. Och jag vet inte ens om det är viktigt att veta. Jag vet bara att jag älskar att det finns och att ni finns.

Den där om när hände detta och varför märkte jag inget?

Men hallå, när gick jag från att läsa singel-vi-ska-ta-stan-bloggar till att läsa barn-mest-hela-dan-bloggar? Växte vi upp eller ändrade jag läsning utan att märka det?

Den där om inlägg

Hallå om man ska ha sånt där inlägg i skorna så det inte gör ont s framfoten när man har hög klack ska man ha sådana där sketna plastinlägg från Scorett då eller finns det bättre med typ silikon/moln/vad vet jag? //brud_2010

Den där om Mountain Man

Den där om... äh jag vet inte, är för trött för att hitta på rubrik.

Tror ni att någon märker om man rullar ihop sig i ett hörn på kontoret och sover en stund? Så trött och skiter i att jag får skylla mig själv för igår var jag på Trägårn och beställde en vin till, tack och var lite, lite star stucked för vi käkade middag med typ kändisar. Fast jag visste att jag skulle vara på jobbfan klockan kvart över sju idag. Jag är så trött att jag sluddrade innan. Så trött är jag. Resten av dagen ska jag inbilla mig själv att det var värt det.

Den där om när svetten lackar

Vi ligger i högar, eller egentligen bara en. Hans arm under min nacke: svetten åker linbana. Min hand under hans rygg: svetten åker rutschkana. Han blåser mig på magen frågar vill du ha chirre med dipp? jag svarar vi borde inte han ler jo, när det är så här varmt måste man ha salt! jag okejnickar.

Mitt i chirre med dipp kommer vi på att vi skulle ligga idag. Inte för att det är inplanerat liksom, men för att jag lovade igår, när jag somnade ifrån och det är ju så himla längesen. Ibland räknar vi dagarna båda två tyst för oss själva och sen ska vi? och det är klart vi ska, vi båda vet om det, tända med blicken han tänder mig med bara blicken och jag fnissar, blir blyg, ni vet? han tar på mig med heta händer, svetten lackar.

Så han bortplockar chirre med dipp, lägger heta händer på min kropp, kommer in innan jag är redo det gör inget så blir det ibland och det är hetthetthett. Svetten åker nu bergdalbana. Snabbt. Snabbt. Sakta, sakta - långsamt älskling.

Den där om 34 öre

Sommaren 2010. Sommaren då jag betalade ett körkort, sparade till bröllop och smekmånad. Sommaren då jag bara hade råd att köpa den minsta linsvätskan och hade 34 öre kvar på kontot.

Ja, och sommaren då pappa tyckte att mitt gula nagellack var lite märkligt och mamma frågade om jag brukar ha ett så där rött läppstift.

Den där om lån

Tog ett ångestlån på banken igår. Jag inbillar mig att jag är extremt mot lån och avbetalningar, men ska vi ro det här bröllopet i land så verkar det som om vi måste låna oss till det. Men det kändes ända ner till tårna och jag vet inte om vi gör rätt. En avbetalning på tre år. Tre år, för att gifta sig? Det kommer att komma barn och jag kommer kanske inte kunna ge barnet det bästa, bästa. Det är en jobbig tanke.

Ännu jobbigare tanke är att om cirka ett år måste vi ta bostadslån om inget händer på vägen. Vi orkar inte flytta en gång om året längre. Tre miljonerslån. Det är lite mer än bröllopslån.

Den där om heja verkligheten!

För övrigt är det här det bästa jag sett på väldigt, väldigt länge: Jag ger dig min morgon-projektet.

Den där om att det faktiskt finns ett övning i övningsköra

Guuuuuu vad jag blev besviken när jag började övningsköra igen efter sisådär fem-sex år (minns inte ens om det var fem eller sex år sedan) och jag körde skitkasst. Jag trodde att jag kanske skulle behöva putsa lite, sen vara redo igen. Totally not true. Jag har fått börja om från början. Jag iiiiihhhhhh!:ar när jag ska svänga vänster. Och jag vill gråta när jag inte klarar att starta i uppförsbacke.

Men! Igår blev jag lycklig. Och nu när jag tänker på det lyckliga: oj, vad jag sänkt mina krav, mina tankar om var jag ligger i bilkörningen: igår fick jag köra på en stor väg. Med stor väg menas en med 50-skylt. Snart där, folk. Snart där!

Den där om djävla skitsemester!

Jag blir gallen av att alla går på semester och räknar ner sin semester och pratar om sin semester och bara nu är det tre dagar kvar till semestern och det här ska jag göra på min semester. För jag nu har jag typ elva veckor kvar till min egen. Det är som om man skulle haft sommarsemester och det varit början av maj nu. Och nä, jag kan inte njuta av att det är sommar på kvällarna, för det skiter jag i, jag vill ha min djävla semester. Höstsemester: sämsta beslutet någonsin!

Den där om Magnus vs smal

Just nu är min fråga såhär: får man fira att man övningskört (min ångestpost nummer fucking ett) med en Magnum, eller tar det udden av att man ska ut och springa och bli smal inför bröllopet när man kommer hem?

(Viktiga frågor, semester på jobbe, ingen här, jag dubbeljobbar, datorn hemma har dörr värmedöden.)

Den där om skräcken

Våra kompisar fick i natt en unge som vägde närmare fem kilo. När Stolte mannen födde vägde han strax över fem kilo. Min kropp kommer inte att klara av det. Jag är knappt enåsextio lång och inte så bendy. Snälla, snälla, be gentle!

Den där om att svettas som en tjockgubbe

Sitter och fryser på jobbe och det är en väldigt underlig känsla, det har jag inte gjort på en månad.

Den här värmen alltså. Man måste älska den. Och även om man inte älskar den så måste man låtsas att man älskar den och säga minns ni inte vintern? och alla som inte älskade den eller låtsas att de älskar den måste vid det här laget hålla med om att plus tretti är bättre än minus tjugi.

Jag älskar den. Jag behöver inte ens låtsas. Det är sommaren nittifyra all over igen, jag är fjorton, kär i Gabbe och hänger på sandstranden varje dag, utom en dag i juli när det regnar, bara det att nu är jag tretti, kär i Stolte mannen och badar från några hårda stenar vid Årstaviken istället. Jag älskar svetten, det extrema (precis som jag älskade tjugi minus, för att det var extremt), jag älskar att pendeltågen inte öppnar dörrarna automatiskt utan att man måste trycka på knappen för att inte släppa ut ac:en (eller om det är in varmluften). Jag älskar Aftonbladets domedagsrubriker och Expressens tips för att bli svettfri. Jag älskar, jag älskar!

Jag älskar inte att när jag var på spinning igår så fungerade inte fläkten/ac:en. Det var som bikramyoga fast med spinning. En tjej gick efter tio minuter. Det vågade inte jag. Jag gick säkert ner två kilo under det passet.

Den där om det som göms i snö...

Extremt bakfull på jobbe idag. Och jag ångrar det inte en sekund (okej, kanske en sekund).

Den där om talet till min man

Jag ska hålla tal till Stolte mannen på vår bröllopsfest (ej sånt där smörigt i kyrkan) för han älskar tal.

Jag har funderat på vad jag ska säga i ett år, tre veckor och fyra dagar.

Detta är vad jag kommit fram till:

"Min pojkvän man skuttar. När han vill mig något, när jag är upptagen och han inte vill störa, skuttar han fram till mig."

Det är ingen dum början. Jag har haft en miljon olika början, men den här känns bäst. En mening på ett år, tre veckor och fyra dagar.

Den där om att ibland händer det!

I morse, två veckor (fjorton dagar) efter att den nya tvålen kommit upp upptäckte Stolte mannen att vi hade en gammal tvål på handfatet.

Lyckan. Lyckan, folk, den var total.

Den där om världens tuffaste!

"IMPORTANT INFORMATIONT: today is the day that Marty McFly arrived in the future after hitting 88mph in his Delorean back in 1985."

Den där om drömmar

Han får mig att drömma. Jag sitter på jobbet och gnider mina händer och smsar Argentina då? Vi måste åka till Argentina! Nästa långresa, då blir det så. Med vårt lilla barn. Om två år. Och jag fnissar när han svarar så klart, med ett uppropstecken.

Han mailar en länk till mig och en rad: nästa sommar? Och jag vill så gärna vara där nu, inte här på jobbet som är så långtråkigt att det känns fysiskt torrt. Som om jag tar på pappren framför mig och fingrarna krymper ihop av torka. Skrynklar sig.

Jag är där. Det är juli och högsommar. Han ligger i badkaret naken och läser en inhemsk tidning, det är det enda vi fått tag på och han förstår inget, men läser ändå högt för mig på italienska. Nedersta kanten på tidningen har blivit blöt och upplukrad. Jag är sju månader gravid och svetten rinner ner mellan brösten på mig. Jag ber honom maka på sig och glider osmidigt ner bredvid honom.

Vattnet blir varmt och vi tappar ut det och tappar i nytt, kallt. Han tvättar mitt hår. Dricker ett glas vin medan jag får nöja mig med att gnaga på en kant bröd som vi köpt inne på torget i byn. Han klappar mig på magen, frågar hur jag tror att han där inne mår. Jag tror att han mår bra.

Den där om lägesrapport. Det har tillkommit en pomada, inget har tagits bort. Vi är inne på dag elva.

Den där om brösten

Håhå! Är fortfarande (tänkte skriva barnsligt, men det hade varit läbbigt) förtjust över att ha storlek sjutti-d i bh. Man bara seglar in i tantbutiken, så tar lilla tanten fram en med rysh-pysh, man tittar på lappen och fnittrar, för d, det har ju porrskådisar, va? Eller så är det bara jag som är fasligt ute.

Den där om ifall jag varit dj hade jag spelat den här. Nu är jag inte dj utan måste sitta framför lagboken på jobbe och sittdansa istället.