I söndags hittade jag min drömstol, min drömstol, mitt Nirvana. Jag ringde Stolte mannen som inte svarade, så jag talade in på hans telefonsvarare, skickade sms, skickade mms, pep och gick på. Ville peka för alla som gick förbi att titta! där står min stol! Min, min, min, bara min stol! Rycka en farbror i farbrorrocken och säga hörru, jag har hittat min drömstol!, Aja baja! lilla damen som slängde blickar åt dess håll. Den är min, bara min! Så stängde butiken och jag fick inte längre stanna kvar eller paxa min drömstol, min drömstol, mitt Nirvara. Jag blev butter och skällde på Stolte mannen som inte hade svarat. Bjäbb, bjäbb, lät det. Han klappade huvudet och jag bjäbbade klappa inte huvud! och han lovade att åka in och titta på den det första han gjorde dagen efter. Det vill säga idag.
Så blev klockan tio och butiken öppnade. Jag tumrullade, fingertrippade på jobbet. Snart ringer han och säger att han köpt den! Snart! Men han ringde klockan två. Då sa han att han hade köpt den. Och en rolig historia hade han med! Vill ni höra? Han hade köpt den av en förvirrad tant i kassan. Sen hade det kommit in en tjej som åh nej, har du köpt drömstolen? och Stolte mannen mhm-ade. För det hade han ju. Då la tjejen huvudet på sne, hon hade ju tagit ledigt från jobbet och tänkt på stolen hela morgonen och nu skulle hon in och köpa sin drömstol, sitt Nirvana. Så då gav Stolte mannen bort stolen. För hon ville ju så gärna ha den.
När han berättade den här historien så var jag tvungen att sätta mig ner på min kontorstol. Djupandas lite för att inte ta till lipen. Han kvittrade var det inte snällt? Var det inte en fin historia?
Nu maler hjärnan det var bara en stol det var bara en stol det var bara en STOLFAN medan hjärtat kadunkkadunkkadunk. Drömstol.
16 kommentarer:
Men åh!!! Kan han ha skämtat?!
Jag trodde det först, men nej. Det värsta är nu att han säger att han har en skön känsla i magen.
Men ÅÅÅH han gick på en kvinnas list. Kunde han inte förstå att det var din drömstol och ditt nirvana och du ville ha den!
Men NEEEEEEJ!
Hade inte du förklarat att det var DIN drömstol ocksa?
Men vafan! Det är lite ok att bli arg. Ledsen.
Men hallå.... INTE ok.
Nu har ni fått en bild också.
Men vad synd! Men samtidigt lite fint att din stolta man är så snäll. Men mest synd. Jag lider med dig!
Kunde du inte lagt en handpenning då när du var inne i butiken? Lite sent att tänka på nu kanske, men hade verkligen inte ett enda korvöre att lägga på den?
Åhhh, hade blivit assur och gafflat de kommande två veckorna om illojalitet! Krävt att han skulle ta reda på tjejens nummer och ringt och förklarat att han hade gjort fel mot sin fru. På allvar, haha. Vilken fruktansvärd upplevelse.
Trots det är ju fantastiskt fint av honom! Otroligt gulligt och generöst.
...mot henne, alltså.
Anonym: Jo, jag hade kunnat köpa hela stolen, den var inte alls dyr, men vi har en liten regler i vår familj som säger att man inte får köpa något förrän båda godkänner. Eftersom han inte svarade i telefon kunde jag inte köpa...
Han borde ju ha förstått hur mycket du ville ha den med, som du bjäbbade på med. ;( Åh gud, jag skulle nog nästan ha kunnat dödat om min favorit skulle gjort något sådant mot mig. Trots att det bara var en stol. Jag lider med dig. :(
Men då ska man väl inte heller få ge bort bara så där utan BÅDAS GODKÄNNANDE! eller?
Fan jag skulle ha blivit skitsur
Men herregud!!!!!!!!!!!!!!!!! Det var ju ditt Nirvana!! Som alltid kommer vara viktigare än nån random läggahuvetpåsned brud. Jag hade kokat i ett år.
Skicka en kommentar