Den där om parantesklag

Nu kommer klag. Jag hatar klag, så se hela det här inlägget som en parantes.

Klag:

jag har feber och är sjuk

Stolte mannen har feber och är sjuk

Fimpen har feber och är sjukast.

Ungar som är sjuka ska sova, det säger regeln

vår unge kryper runt med snor i hela ansiktet (vet ni hur mycket snor bäbisar har? mer än vuxna, jag torkar och torkar, men det rinner nytt på en gång) och gnäller som fan

ähhhähähähäh ä  ä låter han.

Vid frukosten i morse som tog tre år att göra för att vi alla behövde pausa och andas mitt i så spräcktes ett glas över hela bordet

det kom glas i smöret

på Fimpen

och värst: på Stolte mannen.

Ja, det var ju inte hemskast, hemskast hade ju varit på Fimpen men på Stolte mannen grävde sig glassplittret in i ansiktet och han blundade och skrek att det kommit i ögonen

så jag höll i unge som skrek 

och en man som skrek sprang in i badrummet blödandes.

Snälla, ge mig sömn.