Hej gumman! Nu är jag också hemma, fast jag vet inte om du är hemma nu, men jag fattade det som det. Känns längesedan, nu när jag inte följt din blogg då jag också varit på långväga äventyr. Det var mycket där och jag vet inte om jag är jag eller någon annan nu, så svårt att ibland stanna upp och reflektera, speciellt när man kommer hem till hysteriska jul. Längtar efter att få prata med dig i Växjö, då bjuder jag hem dig på middag i min etta, numer på campus, och så kan vi dricka rödvin och tjuvröka. Puss
Linda: Jag och bror åt upp det sista snöret igår. Är det jul så är det jul så är det jul.
Elin: Hej finaste! Kommer inte till Växjö förrän runt den 13-14:onde, är just nu i NY och kommer efter det att stanna hos föräldrarna i Skåne ett tag. Seeen vill jag höra precis allt! Puss på dig!
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
6 kommentarer:
Åh! Finns det något bättre att få än laktrits när man är länge långt borta...? Ja, det skulle vara Husmans, då. Du har allt en bra mamma, du.
God fortsättning!
Jag jobbade utomlands under 7 år och bara ÄLSKADE när någon kom med salt godis och svensk mat. Grattis!! /Ella
Åh, gu va gott med lakridssnören! Det var länge sen!
Härligt svenska julklappar till den som flytt utomlands! :D
Har du börjat äta det än? ;)
Hej gumman! Nu är jag också hemma, fast jag vet inte om du är hemma nu, men jag fattade det som det. Känns längesedan, nu när jag inte följt din blogg då jag också varit på långväga äventyr. Det var mycket där och jag vet inte om jag är jag eller någon annan nu, så svårt att ibland stanna upp och reflektera, speciellt när man kommer hem till hysteriska jul. Längtar efter att få prata med dig i Växjö, då bjuder jag hem dig på middag i min etta, numer på campus, och så kan vi dricka rödvin och tjuvröka. Puss
Linda: Jag och bror åt upp det sista snöret igår. Är det jul så är det jul så är det jul.
Elin: Hej finaste! Kommer inte till Växjö förrän runt den 13-14:onde, är just nu i NY och kommer efter det att stanna hos föräldrarna i Skåne ett tag. Seeen vill jag höra precis allt! Puss på dig!
Skicka en kommentar