Den där om saknad

Helt plotsligt borjar jag sakna och leta efter honom. Efter M. Efter snart ett ar behovs han vid min sida.

Jag befinner mig cirka tjugo meter under havsytan och far syn pa en sa kallad Nurse shark och stracker mig efter hans hand (M:s, inte hajens), for att visa honom, men handen finns inte dar. Det slar mig med full kraft och jag tanker att jag aldrig mer kommer att dyka med honom. Och inte fira den har julen med honom heller. Forra julen var den forsta, och jag ringde till honom med bultande hjarta och bultande kanslor, for vi hade inte pratat med varandra i telefon pa fyra manader och det skulle bli en overraskning.

Men han svarade inte.

Och nar jag ar dar nere, under vattenytan, kommer jag pa mig sjalv med vad jag gor och jag tror inte att vattnet var det enda som rann pa mitt ansikte nar jag kom upp.

For har, pa on, har jag borjat dromma om honom. Den har resan liknar sa mycket den som vi gjorde till Ostafrika, och jag vander mig om flera ganger varje dag och ska beratta nagot for honom.

Men han ar inte dar.

Och han var en av de forsta jag ringde nar jag fatt reda pa att jag kommit in pa universitetet har och han blev sa glad och ville boka biljett for att komma och halsa pa mig genastgenast, men sen hann verkligheten ifatt oss och verkligheten holl en ny flickvan i handen, och jisses, folk kan faktiskt inte aka och halsa pa exflickvanner, nar verkligheten haller en ny flickvan i handen.

Och jag drommer att han ska gifta sig med min kusin och jag star vid sidan av och undrar vad som hander och min mamma skriker at honom att han aldrig ville gifta sig med hennes dotter, varfor med min kusin? Och jag vaknar och fnyser till och berattar for min sangkamrat, min standige riddare om drommen och han fnyser och sager att jag ju gift mig nu, med en annan, somna om och lat honom sova vidare.

Men jag kan inte.

Och nej, det ar inte pa det viset. Det ar inte pa jagalskarhonomsamycket-sattet. Det ar mer sadar jaggjordeettforbannatmisstagjagsaknarminbastekompis-sattet. For hur mycket jag an alskade/alskar honom sa var vi inte menade. Sadar. For herre Gud, vad han irriterade sig pa mig pa var sista resa till Kroatien. Och jisses, vad vi var invanda och utnotta och fan for honom, for att han ibland valde sina kompisar fore mig och inte gav mig ratt presenter och litade for mycket pa att jag var trogen.

Och fan, vad jag alskade/alskar honom.