28 januari 2007

Den där om att det finns för mycket vatten

Anonym skriver ”Söta rara underbara Jenny får aldrig någonsin sluta blogga! Jag behöver den nu mer än någonsin då jag igår såg min pojkvän sedan sex år tillbaks hångla med en annan tjej. Detta hände en vecka efter att jag bad honom att flytta (på min födelsedag dessutom). Du ger mig hopp om att livet kan bli bra igen.”

Och det gör så förbannatdjävlakukont i hjärtat, eller mer magen, på mig. Det är så att jag funderar på att aldrig mer i hela mitt liv skaffa mig en sån där pojkvän. Samma sak med husdjur. Det gör för ont när de dör. Både djuren och kärleken. Jag skiter i att jag måste sitta själv hemma på söndagar och kuckelura och inte få kuk-i-lura. Jag skiter i att jag egentligen älskar de där berg-och-dalbanekänslorna man har när man är nyförälskad. Jag skiter i att jag har en man som väntar och trånar efter mig i Mexikos största stad. Det gör fan ont. Det gör för ont.

Jag skiter i att jag inte kan resonera så här. Jag orkar inte. Nästa man jag träffar och blir kär i måste bli kär i mig med, och sen vara det hela mitt liv, hur långt det än blir. Han måste vara sådär kär att han inte ser någon annan, eller vill ligga med dem eller ens bara pussa lite på dem.

Och när vännerna frågar om mexikanske mannen så ler jag lite och sparkar mig själv i magen med svaret att det aldrig kommer bli vi. Det är omöjligt. Tyvärr. Hur fan skulle det gå till? Det skulle inte gå till. Hur bra han än smeker min fjuniga mage och mina tilltrasslade känslor så kommer det inte att fungera. Det är en farlig massa vatten och avstånd mellan våra kulturer mellan oss.

Och det här är nog inte det Anonym vill höra. Att varje gång någon man ser någon man gillar och älskar och hånglar så bra med kyssa någon annan, så tappar man lite av tron på kärleken och begraver den under tio ton studentlitteratur och falska leenden. För kanske finns den inte. Den där perfekta kärleken. Och kanske finns inte han. Den där perfekte till kärleken. Eller så finns han, men han hånglar med en annan tjej. Eller så finns han, men det är för mycket vatten mellan honom och dig.

7 kommentarer:

Anna sa...

Faen, du skriver så det gör ont i mig!

Anonym sa...

Nej, det är inte vad jag vill höra. Men jag vet redan. Vet att jag aldrig kommer att kunna lite på en man igen. Jag visste det när jag låg en hel natt och en hel dag och väntade på att han skulle komma hem, jag visste det när han hellre gick ut på min födelsedag än att vara med mig. Och jag visste det idag när jag, som av en slump, hittade ett tjejörhänge bakom databordet. Som inte var mitt.

Jenny sa...

Anna: Ledsen. Det mesta är nog söndagsångest och pms. Imorgon är det måndag och då ska alla vara glada igen!

Anonym: Låter nästan som om det är en kille du borde blivit av med tidigare. Men det vill du antagligen inte heller höra. Kram på dig!

A sa...

Eller så finns hon men fattar inte, eller så finns hon men man tröttnar själv, eller så finns hon sedan men då fanns inte jag.

Folk borde lägga ner lite mer energi på sina relationer, och framför allt respektera dem. Och alla inblandade. Hur svårt kan det vara egentligen? Det är inte som att man måste gå genom Gobi-öknen med bara en Festis, eller klättra upp för något högt berg i sockeplast. Man skall bara göra en sådan liten sak som att inte köra kuken i någons fitta. I alla fall inte förrän man är klar med förhållandet man har först. Det är ingen rocket science eller heroin vi snackar om.

elin sa...

åhh tjejen du skriver så grymt bra! känner igen mig massor i det här inlägget (tyvärr, men det är vi nog många som gör). jag lägger till dig i favoritlistan på en gång.

Jenny sa...

A: Kan inte annat än hålla med dig, samtidigt som jag inte gör det: vissa relationer borde ta slut långt tidigare än vad de gör.

Elin: Tacktacktack! Jag gillar favoritlistor!

annaluna sa...

Jag vill bara säga dig..att jag träffade en puertorican på dominikanska republiken...i 5 dagar...10 mån senare drog jag till Puerto Rico och vi blev tillsammans andra dagen..och det höll i flera år! Jag bodde där, han här, vi gifte oss...och trots att det finns en oändligt massa vatten emellan, så går det faktiskt. Vad är vatten, när det är så lätt att resa över det? Sen att det tog slut mellan oss är en annan femma, en tråkig sådan som har med massa droger att göra, men jag kommer aldrig ångra att det blev vi.