Lillebror har fått jobb. Från och med första december kommer han att "jobba med IT" på Mariatorget, få en bil om han vill, sex veckor semester, telefon, en dator och tjäna ungefär tio tusen mer än mig. Och då valde han ändå inte jobbet med mest betalt för pengar är ju inte det viktigaste här i livet.
Så, Lillebror har fått jobb och jag börjar fråga lite försiktigt, sen mindre försiktigt, sen inte alls försiktigt hur det går med boende. Han rycker på axlarna och säger att det löser sig. Jag tror inte alls att det löser sig, så jag skickar Blocketannonser och länkar och skriver att det här ser väl mysigt ut? och han svara ja! och så kommer jag hem från jobbe och frågar om han ringt på annonsen och han svarar vilken annons? Så Stolte mannen tipsar om boende och om en lägenhetsförmedling och Lillebror säger ja, okej, jag ska kolla upp, men kollar ner. Och Lillebror planerar att åka hem till våra föräldrar i Skåne och vara där tills han börjar jobba. Lägenhet då? frågar jag. Det löser sig, svarar Lillebror.
4 kommentarer:
När bebisen kommer flyttar han nog fort när han inser att de låter lite när de vill, och inte tar hänsyn till om han måste sova för att orka jobba. Det löser sig ska du se.
Tror Linda kan ha en poäng där, haha. Han verkar onekligen trivas hos er iaf!
Vad svårt, ändå. Men ni kanske lite snällt får säga att det är jättetrevligt att ha honom där men att det kommer ha fullt när bebisen anländer, att han faktiskt måste fixa något eget. Det förstår han nog.
I kväll får jag nog ha the big talk, säga att 111130 är sista dag han får bo här. Vi måste få lite egentid innan vi får Fimpen.
Skicka en kommentar