10 november 2011

Den där om den lilla listan med saker som inte blev som jag trodde

Jag vet att det är mycket babysnack i den här bloggen just nu, men när jag sätter mig ner och tipp tappar på tangenterna så kommer det bara ut. Det händer liksom inte så mycket annat just nu. Det är mest en unge som bankar mig i magen som om vi vore ovänner och en mamma som oroar sig när alla säger att humöret i magen brukar vara det de faktiskt har när de kommer ut.

Så, lite mer bebisprat, det är ju faktiskt bara två månader kvar. Den lilla listan med saker som inte blev som jag trodde.

Den lilla listan med saker som inte blev som jag trodde:

Ett.) Jag trodde att jag skulle gå upp runt tjugo kilo i vikt och att jag skulle äta för två. Såg fram emot det, skulle unna mig som fan. Äta allt jag var sugen på. Så mådde jag illa och kräktes i arton veckor, gick ner som tusan i vikt, och har bara gått upp cirka två kilo. B E S V I K E L S E N när jag inte var sugen på något godis alls!

Två.) Oron. Gick och var orolig varje dag innan vi gjorde ultraljud i vecka artonellerså, efter att ha fått missfall. Att Fimpen skulle vara död/skadad/inte där. Den där oron var hemsk. Och oron efter. Innan Fimpen började sparka. När Fimpen inte sparkat på en timme. När Lillebror råkade tappa en ketchupflaska på min mage i affären. Oro över blodtryck. Oro för att något är fel.

Tre.) Att ingen reser sig på tunnelbanan. Jag trodde att folk skulle erbjuda sin plats på bussar och tunnelbana, hittills är det en tjej som frågat om jag vill sitta. Jag vill kanske inte sitta, men är förvånad över att ingen frågar.

Fyra.) Fittontet. Jag hade hört att man kunde få ont i sina privata delar, men AJ!

Fem.) Att allt som man kan få dyrt privat kan man oftast få gratis av sin barnmorska, om man ber. Till exempel gravidyoga och andningskurs.

Sex.) Att man inte skulle älska sin ofödda unge/att det händer att man inte älskar sin ofödda unge. Det var ingen som berättat för mig. Så jag berättade det för er.

Sju.) Att vi inte fixat med särskilt mycket, till exempel bara köpt vagn och en pandakostym, men verkar överlever ändå. Katta skrev om det bra här.

Åtta.) Att jag glömmer bort att jag är gravid. Jag går in i saker med magen, tycker att tröjan sitter lite tajt och funderar på om jag har gått upp i vikt tills jag tittar ner och ser att jag är gravid.

Nio.) Att man blir så förlamande trött att man inte kan tänka fram fler punkter på listan utan bara skriver nio stycken.

8 kommentarer:

Jennie sa...

Håller verkligen med om allt ovan. Jag visste heller inte att det skulle vara så förbannat jobbigt att ha en hård mage i vägen när man ska klä sig, klä av sig, knyta skorna, tvåla in sig osv. Eller att alla tagit sig friheten att kommentera hur man ser ut, för att inte tala om att TA på en.

Att vara någons fru sa...

Har du börjat bli senil ännu? Annars kan du lägga till det också :)
Och den där oron var vidrig. Jag köpte en doppler så kunde jag lyssna så fort jag nojade och då blev jag lugn.

Colombialiv sa...

Men jag fattar inte, VARFÖR i hela friden får man inte göra ultraljud i Sverige förrän så sent? Jag gjorde mitt första i vecka sex. Mitt andra i vecka tolv.

För övrigt håller jag med, dock att jag alltid får sitta på bussen. Och har varit hungrig jämt, hela graviditeten, fast bara sugen på nyttiga saker.

J sa...

håller med om det mesta! Dock inte vikten.... eftersom jag gått upp ca 20 kg mer än dig.. Har svårt att glömma att jag är gravid oxå..

Den där Jenny sa...

Ja, det där om att folk verkligen måste prata om hur man ser ut. När man för fjortonde gången försöker förklara att man inte är tjock, utan gravid och den andra personen blir stött och ifrågasätter varför de inte får säga tjock. Gah!

Är inte senil ännu, jag FASAR! Kan inte vara senil på jobbet, där måste jag vara game och på topp.

Det där med ultraljud vet jag faktiskt inte. Det enda svaret jag fått är att ultraljudet påverkar barnet, så jag antar att de är lite försiktiga.

Vikten - trodde verkligen, verkligen att jag skulle gå upp mer. Tänker att det kanske är sista tiden, när allt vatten kommer som det sker?

Mirijam Geyerhofer sa...

Håret då? Snälla säg att du hade astunt hår innan och nu är det helt tjockt? *hoppfull inför framtiden*

Den där Jenny sa...

Eh. Håret var ett jävla Ronjahår innan och jag märker ingen skillnad alls nu. Hyn dock - hej lille finne!

Ja, jag då sa...

Jag trodde man skulle få gravidcravings. Såg fram emot att skicka min karl på uppdrag om kvällarna och bara kräva "måste ha ...." som en skattjakt. Jag har haft 0 cravings.