Den där om skolbussen

Vår skolbuss. En fin skolbuss. Vi går trots allt på en privatskola som kostar multum. Men vår busschaufför. Vår busschaufför älskar Beatles. Vilket var okej de tre första dagarna. Nu inte så mycket kul längre anymore. Och herre Gud, man blir glad när reklamen kommer. För imorse spelades Imagine. Instrumentalt. Och bakänden av bussen. Jag sitter i bakänden av bussen aldrig mer. Fjädringen är usel och bakänden. Bakänden hänger och slänger som en fucking vimpel en aprildag. I Sverige. I Mexiko finns inga vimplar. Vad jag sett. Och inte heller hårt bröd. Jag hade kunnat dö för hårt bröd med ägg och kaviar. Eller kanske inte dö, det hade varit lite onödigt. Jag vet inte om jag hade velat ha det som sista måltid. Det sista jag åt idag var en yoghurt. Jordgubb. Jordgubb är fördjävla överskattat. Men just nu hade jag inte tackat nej. Till jordgubb. Det är ganska mycket jag inte skulle tackat nej till just nu. Varmare skor. Nya skor. Skor som är röda. Rött nagellack. Fingrar mot min hud. Brunare hud. Värme. Fast det är varmare här än i Sverige. Överallt är varmare än i Sverige. Förutom, möjligtvis på Grönland. Jag skulle inte vilja åka till Grönland. Hellre till Guatemala, dit jag ska om cirka två månader. Men jag ska definitivt inte åka dit i vår skolbuss.