18 oktober 2006

Den där om betong

8 kommentarer:

mitt fyrverkeri sa...

OJ! Det där kändes. Hoppas det aldrig mer händer, söta dig.

Anonym sa...

vackert.

Dronten sa...

Kommer det tillbaks ofta?

sara sa...

jag tror att man får bära med sig en bit betong hela livet.

sara sa...

men du, hur länge är du där borta? jag kommer till mexico i januari, är du kvar då?

Chris sa...

jag tror att jag vet att det är som sara säger. men man vill inte vara utan betong för utan betong finns ingen förankring, och kan man bli lycklig av bomull?

Karin sa...

Oh yeah. Jag gillade texten fast jag är typ sämst på att läsa saker som är högerjusterat eller centrerat, min hjärna är inte så komplicerad :)

Jag har cokså en liten betongbit med mig. Den tynger ner mina axlar då och då.

Jenny sa...

Dronten: Nej. Väldigt sällan. Det ligger ofta och gnager när jag gar hem med folk, därför gar jag sällan hem med folk. Det slar ut i full blom ännu mer sällan.

Sara: Drar vidare till NY 23/12. Synd!

Christina: Bomull skulle kväva mig.