Jaha. Nu börjar det hända: min första kompis är gravid. Det är ungefär som när min farmor satt och tittade på dödsannonserna för att hålla sig uppdaterad på vem av hennes vänner och bekanta som fortfarande levde.
Och jag som precis slutat vara rädd för att skaffa en valp. Speciellt när jag såg de här, som jag blev kär i. Vill ha. Vill ha. Vill ha!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, nu räknas det ned. Till och med jag är gravid. Men jag vet ju å andra sidan inte hur jag ska göra så det kanske inte
räknas...
det är någon slags babyboom i min värld också. det är skrämmande roligt på något sätt. och så länge jag slipper kånka runt på egen unge så är det nog mest roligt.
Å: Grattis och ojdå, beroende på hur du gör!
Egon: Fast jag vet inte. Eller jo. Fast ändå, liksom...
Skicka en kommentar