Jag tror att det finns låtar för varje tillfälle i ens liv. I alla fall i mitt. Jag är som de där tv-serierna, där musik alltid spelas i bakgrunden, och oftast görs det det i min lägenhet med: musiken är alltid på. Alltid. Fast att jag har världens kassaste högtalare - sjunger jag tillräckligt högt så hör man inte hur dåligt ljudet är.
När jag sitter och pluggar, vilket jag gör mest hela tiden står soundtracket till Den engelske patienten på. På, eller... ja, hade jag varit med i the O.C. så hade den musiken spelats då. Och när jag är och handlar: Lily Allen. Går till skolan: Miriam Makeba. Städar: Foo Fighters. Springer: en djävla blandning.
Och just nu. Just nu när jag är lite så där fnissigt förälskad samtidigt som jag är räddsomfaen så är det Feist som gäller.
Secret heart
What are you made of
What are you so afraid of
Could it be
Three simple words
Or the fear of being overheard
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
ååh, feist!
om jag hade fått välja vems röst i hela världen jag ville ha så skulle det utan tvekan bli feist!
jag blir förundrad varje gång jag hör hennes tonartshöjningar.
du måste höra kings of convenience-sammarbeterna,
fantastiska.
jag kan för övrigt rekommendera kings varmt.
Laddade (inte, för det är ju olagligt) ner sammarbetet, men kom inte så långt att jag fick lyssna, för datorfaen gick sönder och är nu på lagning. Ser fram emot att få hem skiten och lyssna, dock.
nu måste jag bara; det där är en ron sexsmith-cover och jag är också dödligt förtjust i feists version men lyssna på rons också för hans röst är även den fantalastisk.
Christina: Visste att den var en cover, lovar att (inte) ladda hem när jag får hem datorn från lagning.
Elin: Fast ibland är jag lycklig även på vintern, fast att man inte borde vara det, då måste man lyssna på lite glad musik som inte har bjällerklang i sångtexten.
Skicka en kommentar