Sedan jag började jobba har jag varit konstant trött. Vi pratar somna klockan nio, för att jag inte hänger med längre, gå hem tidigt från middagar och titta på klockan vid vinkvällar. Jag, som blev utnämnd till "månadens nattsuddare" när jag var på 4H-läger som liten. Jag har alltid varit kvar sist, sist på dansgolvet. Det är en liten sorg för mig. När folk frågar om jag är nattmänniska eller morgonmänniska så brukar jag nu svara inget. Jag börjar jobba klockan halv åtta. Går upp sex. Fy fan.
När vi åkte på smekresa till USA var jag ledig i fem veckor. Efter två hade jag sovit färdigt och det var så jävla skönt att inte vara den som somnade först som man måste klä av, för att man somnat mitt i ett danssteg. På mitt nästa jobb ska jag inte börja jobba före nio. Tio hade varit idealet.
5 kommentarer:
Samma här, MEN med nya grannar som håller på och stökar till oftast minst 23 kan jag liksom inte somna när jag vill, bara LÄNGTAR UT TILL FÖRORTEN för där är det tyst, lugnt och skönt. Aah...
9.00-18.00 är bästa arbetstiden för mig. Lyxig att kunna jobba med förtroendearbetstider!
Ps. Fast jag är också helt slut på kvällar och helger. Men kan inte somna förrän 22.30 tidigast ändå..
Jag somnar nästan aldrig före 01. Det i kombination med att barnen skall till dagis/skola & att klockan därför ringer 06:30 känns inte alltid så bra. Speciellt inte när svenskan publicerar en artikel där det står att mitt sömnmönster leder till stroke och hjärtinfarkt. Tack för den till morgonkaffet:)
Jag går upp 05.15 mån-fre o somnar väl inte förrens efter 23..... :/
Skicka en kommentar