Jag gick ut på balkongen för att sätta ut fågelmat nummer fem(!) och såg följande syn hos grannen. Fy fan. Fy fan! Är det så man välkomnar nya grannar? Med en orgie i fågelmat? Jag ser mig själv som lite av en mer lyxkrog, mina fåglar får små maskar och äpplen omsorgsfullt nerhackat i en... smet. Hos grannen får de tråkig mat, tråkig mat som polarna bajsat i. Var hade ni helst gått? Till lyxkrogen eller sunket? Sunket kan de få gå till klockan halv tre på söndagmorgon. Sätta på varandra och rulla runt.
Åh, herre Gud, vad har vi gjort? Vi har köpt ett hus på landet, det är vad vi har gjort. Från Sveriges största stad till landet som inte ens har någon by-adress utan på Hemnet stod som "landet, landet". Utan kunskap alls och med någon konstig tanke om att min farfar var bonde och min morfar trädgårdsmästare så det borde flyta i blodet.
Stolte mannen: HAN, med vetehår, som får mig att göra saker jag aldrig tidigare trott att jag kunnat. Pojkvännen som blev sambon som blev fästmannen som blev han jag faktiskt gifte mig med (bloggen vi (mest jag) skrev i inför bröllopet hittar ni här).
Fimpen: Bebis född med akut kejsarsnitt den 26 december 2011, tre veckor för tidigt, på grund av havandeskapsförgiftning.
Lillebror: Färdigpluggad i Uppsala, som var inneboende i vår lägenhet, i vardagsrummet. Sökte jobb och egen lägenhet. Bor nu i egen lägenhet, har fått jobb. Hallefuckinglulja!
Bubblan: Får representera bästa vännerna. Vi fnissar som om vi vore fem år igen, när vi ses.
2 kommentarer:
Asså, urk på den balkongen. *urk*
Jag vet. Jag vill inte ens tänka på hur det kommer se ut i sommar. Storrökare och alkis-janne, tänker jag.
Skicka en kommentar