Så vänder det. Fimpen börjar gå upp i vikt. Värdena över över trepunktnoll på flera tester i rad. Vi får en testnatt, där vi ska sköta allt själv och Stolte mannen vankar fram och tillbaka i vårt pyttelilla rum. Han ifrågasätter allt jag gör, min amning, om Fimpen inte är för varm, för kall, lät det inte konstigt? Jag blir skitsur och fräser till. Vi går på varandras känslor. Men det vänder. Sonden i näsan tas bort. Stolte mannen hämtar bilen och har monterat babybarnstolen. Personalen önskar oss lycka till! och jag åker i baksätet hem, bredvid vårt barn. Vi berättar för Fimpen om att det är så här som världen egentligen ser ut. Det här är luften träden buskarna människorna. Världen är inte illaluktande avdelningar på sjukhus.
På radion spelas Florence and the machines shake it out och Stolte mannen ändrar texten till check it out, för kolla, här kommer vi med vårt barn!!!!! Jag sover i vår egen säng och är så himla trött, men det gör inget att Fimpen sover i två timmarsskift, för när jag smyger upp så sitter Stolte mannen och berättar för Fimpen om socialismens historia och allt är som det egentligen ska vara, på riktigt. I resten av våra liv.
28 kommentarer:
Ah, nu började jag ju grata och allt.
Det är sa himla, himla fint.
<3
Jamen hurraaaa!!
Började också gråta. Vilken fin liten fimp!
Så himla, himla fantastiskt. Mitt största grattis.
Finaste fimpen. Fina ni!
Åh, finafina! Jag känner er inte men har ändå tänkt så mycket på er på sista tiden. Hoppas att allting kan få lösa sig ordentligt för er nu!
Bästa Fimpen! Och aldrig har det låtit så underbart med socialismens historia faktiskt.
Hurra, vad skönt!
så himla skönt att läsa det här efter att ha läst förra inlägget. önskar er all lycka!
Började gråta på förra och hjärtat nästan stannade. Nu gråter jag ännu mer. Hoppas ni får en lugn tid nu och får tid att med mys och kärlek och mer "normal" oro.
Åh! Förra inlägget var så himla sorgligt så jag är glad att jag läste det här direkt efter. Det kommer att bli bra det här. Jag tänker på er jättemycket!
Finaste Fimpen! SÅ glad att ni fått komma hem och få lite lugn äntligen!
Grattis till er hemfärd. Vad skönt att ni äntligen har honom hemma
<3
Har tänkt på er, känner er inte men jag känner med er. Välkomna hem nya fina familjen!
Sååå glad att ni äntligen fått komma hem, känner att jag nog hållit lite andan när det varit tyst på bloggen..
Vi känner inte varann, men jag gick igenom samma oro, då för 21 år sedan...
Men min "Fimp" är nu en reslig, hårig, vuxen, skäggig man <3
Och det kommer eran Fimp också att bli <3 <3 <3
Ta hand om er
Ah fimpen fimpen! Så fint att ni fått komma hem nu, alla tre. Det värmer att läsa!
Oj. Gråtattacken på de sista två texterna. Ha det helt så himla fint nu hemma.
åh. vi känenr inte varann jag har tänkt så mycket på er. så underbart att läsa detta. kramar!
Fantastiskt skönt att läsa att det äntligen vände. En stor kram till familjen och en high-five till lillfimpen! Hurra!
Finns inget bättre än en positiv vändning! Ta hand om er. :-)
Kom på mig med att vara nervös för att klicka in på din bloggy; som att ringa en kompis man är orolig för mår dåligt, en fjäril vid bröstbenet som fladdrar en massa Hoppas.
Sen började jag störttjura, och nu är så glad för er skull att det nästan är fånigt.
Massor med internetzkramar /H.
Åh, vad underbart att höra! Jag har varit så orolig, tittat in här flera gånger om dagen vissa dagar och hoppats hoppats att det skulle komma bra nyheter.
Min kusin fick tvillingar i vecka 24 för drygt två månader sen, de har fått bo i ett Ronald McDonald-hus och trots många motgångar så går de båda upp i vikt, långsamt, långsamt men ändå uppåt. Den ena kan nu vara utan kuvösen och den andra får nu ligga i en öppen. Det de gör på de där neoavdelningarna är så himla fantastiskt!
Hemma!
Fick en stor klump i magen (hjärtat utanpå, hejpådig) när jag läste att de rullat iväg er Fimp.
Hurra för hemma!
AMMA SATAN :)
Kram
Lille Fimp, vad du är fin..!
Verkligen berörd. Lova jag grät en tår. Hoppas att fimpen får fortsätta må bra i fortsättningen och att ni alla får det bra. :)
<3
Så himla härligt att äntligen få läsa det här!
Grattis till Fimpen och välkomna hem =)Nu kan det bara bli bättre. Kram/en som läser men är kass på att kommentera
Skicka en kommentar