Du har bebiskräk där säger jag till Stolte mannen och pekar på hans t-shirt. Jag vet tillbakasvarar han. Det var bebiskräk där redan i fredags. Så ler han mot mig och jag skrattar mot hans hals när han kökskramar mig och säger in i mitt hår att han är stolt över mig.
Fimpen ligger i min famn och är mellan oss i vår kökskram. Han har skrikit sedan klockan fyra och klockan börjar nu närma sig åtta. Fyra timmars skrik. Vi har gått från trötta vad tusan är fel? till hysteriskt fnittrande. Vår lilla bebis är en skrikbebis och tipsen haglar in på Facebook. Det är magdroppar och skakig vagn och gå runt runt och stryka rygg.
Så somnar han plötsligt mitt i ett skrik och munnen är ett litet förvånat o.
Fimpen ligger i min famn och är mellan oss i vår kökskram. Han har skrikit sedan klockan fyra och klockan börjar nu närma sig åtta. Fyra timmars skrik. Vi har gått från trötta vad tusan är fel? till hysteriskt fnittrande. Vår lilla bebis är en skrikbebis och tipsen haglar in på Facebook. Det är magdroppar och skakig vagn och gå runt runt och stryka rygg.
Så somnar han plötsligt mitt i ett skrik och munnen är ett litet förvånat o.
11 kommentarer:
Tjae, han blev väl trött(?) på att skrika...
Näe, det där är ju det jobbigaste i början, när de skriker och man provar allt, allt, allt. Men det är ibland också det enda man kan göra, att försöka igen, igen, igen.
Och som du skrev, ge varandra en kram mitt i allt. Fint!
Lilla Fimpy... Jag tror precis som du och Ida kommit överens om: att inte glömma att ge varandra en kram ibland. När jag blev sådär frustrerad och trött och förtvivlad så var en kram och ett "jag älskar dig" från A som ett vitaminpiller.
Jag har inte läst fejjantipsen, men min kompis unge stensomnade när dammsugaren var på. Ibland satte hon henne i sin sån där bebisbilbarnstol i sovrummet, satte på dammsugaren i hallen och så fick den vara igång tills hon vaknade. Jag hade blivit galen, men det blir man väl av bebisskrik också till slut :)
Jag känner igen det, efter alldeles för lång tid med skrikbebis. Efter ett tag tittade vi istället på varandra och frågade oss: Varför gjorde vi det här? Hade vi det inte bra som det var? Men han slutade ju skrika. När han var sex månader och fick en gåstol...
Fick också en miljon tips. Det bästa: "Gråt har en läkande effekt. Det är fruktansvärt att födas, kanske det värsta vi går igenom. Att vara lite skör efter en sån händelse är inte så konstigt. Låt henne gråta, behandla henne som om hon sörjer, återhämtar sig."
Efter det slutade vi försöka så hysteriskt och fortsatte bara bära henne, amma så ofta och mycket det gick (eftersom att äta och bli mätt är himla tryggt) och vips hade hon blivit ett par månader och skriket gått över.
Fina ni är mot varandra!
Alla tips ska testas. Nu har vi droppar, funkar inte det så åker dammsugaren fram!
Foten!!!!!!!!
Har läst länge men aldrig kommenterat... men med en alldeles egen 4-månaders fd skrikbebis känner jag mig manad. Vi testade alla droppar som fanns och fan vet inte vad (vågar inte skriva allt vi testat...) men jag och sambon är rörande överrens om vad som var våra bästa inköp: bärselen och sjalen! Ungen får närhet och ni får händerna fria, win win:)
Dammsugaren funkade i lördags på Julkorven, det var en glad överraskning. Annars borde du titta på det här: http://www.youtube.com/watch?v=Y1fsofmvz4g Det handlar om fem olika typer av bebisskrik och vad de betyder. Har redan lyckats urskilja fyra av dem hos min egen skrikbebis.
Igenkänningen! Nästan samma här nuförtiden. Prinsen kommer hem o svidar om till kräktshirt... Och det där o-et, det kan ju vara det sötaste världen har sett. Mys på!
Bärsele har vi, men Fimpen är för liten, han försvinner helt och det finns inget stöd för nacken. En sjal är på ingång, har lånat av väns vän.
Det där klippet var bra, men jag har redan glömt bort vilket ljud som var vilket, måste nog skriva ner och ha på lapp.
Skicka en kommentar