Den där om fickan

Man gifter sig. Och när man gifter sig så tänker man att allt blir fluffigt och fint och det man bråkade om innan det skulle automatiskt försvinna, fluff, bort! Och han säger att jo, nu kanske han faktiskt borde trappa ner på det där rökandet.

Och jag vet inte riktigt varför jag irriterar mig så mycket och jag vet inte varför det gör så mycket, men det gör det. Det kryper in under huden och stör mig. Det kittlar och drar till sig uppmärksamhet och jag vill hålla käften och jag vill hålla hans hand, men det går inte.

Så istället står vi efter tre glas rövin och orden hamras ut ur min mun. Jag hör hur jag låter. Jag hatar hur jag låter, men inte lika mycket som jag hatar att han börjat röka. Jag vill knyta näven i fickan, men jag är inte en sån som knyter näven i fickan. Oftast har jag inga fickor att knyta näven i.

Så vi står på Bondegatan efter tre glas vin och det stormar inne i min mage. Vi är nygifta och jag är så djävla kär, men han röker och om man röker är man inte perfekt. Är det där det ligger? Han är inte den där perfekt, som jag vill att han ska vara.

Det kanske är dags att skaffa sig fickor.

Den där om kläder med djurmönster

Jag ääääälskar kläder som har djurmönster. Idag fyndade jag en tröja och ett par skor och MÖÖÖS! Jag är kär i mina nya kläder. För ja, det är meningen att jag ska smekmånadsspara, har till exempel tackat nej till skaldjursplatå på Sturehof och efterföljande afternoon tea på söndagen, för att jag måste spara, men sen gick jag lite bananas och köpte massa skor och kläder istället...

Obs! bonusbild på två kjolar jag har, också med djurmönster!

Den där om mitt finger

Det var inte bara mina kinder som gjorde ont i lördags. På dansgolvet skulle en av våra kompisar lyfta både mig och min make(!) (make kommer skrivas med utropstecken ett tag fram över) samtidigt. Det hela slutade med att vi trillade och mitt finger landade underst, under hennes huvud tror jag till och med. Jag kände direkt att något var fel i kroppen och lokaliserade snabbt detta till mitt finger.

Först trodde jag det var brutet, men jag var visst bara mesigt och nu tror alla kännare att det är ett ben som fått en spricka. Det har gått genom stadier av att vara rött, blått, dubbel storlek och just nu är vi inne på blått, svullet och att huden trillar av. Mycket intressant. Stolte mannen tror att det kommer att trilla av snart.

Den där om kindvärk

Åh, Gud, det finns så himla mycket kort på min utlånade kamera. Runt 800 från bröllopet. Så många tankar i huvudet. Jag gifte mig med Stolte mannen och sa runt fem på kvällen att jag hade fått spänningshuvudvärk, men kom sen på att det var kinderna jag hade ont i, för att jag hade lett så mycket. För bildkavalkader får ni nog kolla bröllopsbloggen. Här lägger jag upp ett.

Den där om världens bästa helg

Och nu är vi ute på landet där nätet är seeeeegt, går inte att göra nånting alls...

Den där om so far so... sådär?

Jisses. Att gifta sig lär en en del om sig själv och andra människor. Eller... nu har jag ju inte gift mig ännu, men här står vi ungefär:

Jag har lärt mig att när man blir äldre får man hår på tuttarna (inte 30-gammal (det är inte jag som är hårig) utan mer 60-gammal).

Stolte mannen har vaknat klockan fyra två dagar på rad och legat och klappat på mig för att jag är så fin och han inte kan sova. Jag har fräst låt mig sova!

Jag har gått från åh, hoppas vi får sol och varmt! till snälla, snälla låt det inte ösregna mellan klockan två och tre när vi ska fotas!

Min klänning ser inte alls ut som jag beställde, inte alls som bilden och jag har gått från gråtstadie till att tycka att den är fin som den är och sen in i rör du min klänning så dör du!

Och ja, hunden rörde min klänning och nu är det en fläck på den.

Jag har fått veta av min kära mor att vi har Sverigedemokrater i släkten. Jag är fortfarande skitsur, glad för att de inte kommer och tänker skriva mer om det sen.

Ja, det är ungefär där vi är nu.

Den där om konstigaste som händer i helgen, helt klart!

Nähä... men då åker jag väl ut på landet å gifter mig då. Ses på andra sidan.

Den där om gamla gator

Och vi går på gamla gator, jag i mina slitna skor med hål och hål och hål och under är de bruna, men ingen vet varför. Håller hans hand och det är iiiihhhhh hela dagen. Vi dricker vin och bordsplacerar.

Han häller upp en två-centerliters vodka och ber mig svepa men jag spottar. Nöjdflinar när han ser att jag druckit en tredjedelsvin, när jag har druckit entredjedelsvin blir jag kåt. Smeker mig mot honom, är nära, viskar ord och blir lägligt våt i trosan.

Han tar mig i en hand, en cigarett i andra och vi beger oss till ett ställe där band som spelade och var tuffa på gymnasiet ska spela igen. Reunion. Han säger hej till höger och jag kramar till vänster: känner folk okej, fast att jag inte växt upp här.

Sen står han på scen, har druckit mycket för att våga. Och på golvet är det gymnasium. Samma uppställning som om inget har ändrats på scenen: tjejen som stod i baren då står i baren nu. Killarna som röjde längst fram röjer längst fram nu. Och det är så djävla konstigt att det är så i hela Sverige och överallt.

Min kärlek står på scenen i en rysk militärhatt och bredvid mig har jag Stolte mannens bästa kompis ex från gymnasiet (!) och hon ler mot mig och det bubblar i mig: jag är så djävla, djävla lycklig.

Den där om drömhuset

Hjärta.

Den där om djävla skit, jag kommer vara förkyldblek i ansiktet på bröllopsdagen!

Galon. Man blir så djävla svettig av det. Det var därför jag stod och svor på pendeltågsstationen i morse, om någon var där. Slet av mig tröjan under. It was me.

Annat spännande som hänt: jag passade på att färga ögonbrynen för första gången så här en vecka innan bröllop. Det gick bra. Sen tog jag lite brun utan sol på benet, för att testa. Det gick mindre bra (upptäckte jag efter att ha knatat omkring på halva Södermalm med en stor brun fläck på benet). Nu är frågan: vågar man göra det i ansiktet om det blev ganska ojämt på benet? Nej på den, va?

Den där om cirka 25 öl - inte värt det!

Åh, jag kom precis på att jag brukar räkna hur mycket saker är värda genom att referera till öl. Skor för 1500, hur många öl blir det egentligen? Märkligt, men det funkar.

Den där om barn

Okej, jag är ingen klocka: ofta sen, mensen liksom satt på snooze. Så går vi där på Götgatan och han håller sin hand på min nacke säger berätta vad som är fel: märker det på en minisekund med sina kärleksspröt och jag tjejar: inget är fel. Ångrar mig. Jag är sen. Señora Roja har inte kommit. Han tittar på mig med orosögon. Hur sen?

Jag är en vecka sen, men jag känner att det inte ligger något i magen. Jag vet i hela kroppen att det inte finns något där. Brösten inte ömma, inget illamående, ingen känsla. Han vill ändå, springer och köper ett rosa test. Så jag tänker kissa på den för hans skull, men när jag sätter mig på toaletten har det röda kommit.

Senare på kvällen sitter vi över ett glas vin, inte över; mer bakom och jag berättar barn nu, hade inte kunnat komma olämpligare, han nickar. Jag vidare: jag har tänkt. Jag vet inte om jag kanske följt med i hetskarusellen. Jag tror inte att jag vill ha barn. Nu. Vi har pratat om det multum, jag vill göra barn på smekmånaden, han säger nej. Nu är det tvärt om, jag tvekar. Jag vill vara med bara honom, titta på andra par som är ute med sina småbarn, de är så trötta! Jag vill inte vara trött, jag vill vara med bara honom.

Det fungerar som omvänd psykologi. Jag säger att jag kanske vill byta jobb, ta det lugnt, resa till Argentina, ha vild sex när som. Han tänker på rosa småbarnsläppar. Jag är inte redo.

Jag är inte redo.

Säger blir det inte på smekmånaden väntar vi två år. Och blir lite glad (i hemlighet) över att han blir alldeles rörd upp. Kanske blir det barn på smekmånaden ändå.

Den där om att en annan hade ju inte haft fem minuter över

Det där talet jag håller på att skriva till Stolte mannen? Nä, jag har inte kommit så mycket längre påt, men idag sms:ade han att han bildgooglade kebab för att han "hade fel minuter över". Det kanske kan vara något?

Den där om ledarjobb

Som om jag inte har tillräckligt att göra just nu så tar jag på mig en annan grej. Söka nytt jobb. Jag har fått nog. Stod i duschen innan och tänkte att jag nog är så djävla fånig privat för att jag måste ta en massa låtsasansvar på jobbe. Låtsasansvar är att jag över ett år fått sparka folk, fått prata allvar med folk, fått chefsansvar, fått fördela arbetsrutiner samt gjort olika test för att se om jag passar som chef utan vare sig titel eller bättre lön. Så jag loggade in på Platsbanken och hittade mig ett chefsjobb (eller ordet "ledare" ingår i alla fall) som jag faktiskt vill ha.

Om jag nu skulle få komma på intervju så har jag i och för sig inte tid att gå på den. Eller att börja jobba förrän i november.

Den där om donnafrågor

Hallå, man kanske kan kalla mig donna å så där (inte donna som i Beverly Hills, utan som en tjej som kan tjejgrejer), kan ganska mycket om ansiktsmask och smink (mindre om serviser och har håriga ben, skyller på att jag ska vaxa skitna, men är mest lat). Nu till min donnafråga: sån där soldusch -är det något att ha? Eller ska man göra det själv? Eller ta solmassage? Och om man ska solduscha, var gör man det?

Och rött läppstift. Vad är inne nu för tin?

Undrar en allt för vit tjej.

Den där om stora planeringsdagen

Jag vaknar bredvid honom och puffar armbåge. Idag är stora planeringsdagen! IDAG ÄR STORA BRÖLLOPSPLANERINGSDAGEN! Idag ska vi hinna med allt vi måstemåste planera, allt kul. Som till exempel göra vägskyltar, måla målarfärg. Ut på fältet och fnissstjäla vete.

Han mumlar mummel och stoppar in sitt huvud under min haka. Jag fingersteppar på hans rygg, är otålig. Otålig och stressad på landet. Han är bakis. Så där bakis så att det gör ont att tänkasittaliggastågårörasig. På vår planeringsdag. Och jag är så besviken att jag vill gråta. Och när vi går på tur ut i skogen och letar vete så blir jag så biten av broms och knott och mygg på sommarknän att jag faktiskt börjar gråta.

Det är så djävla jobbigt. Jag vill inte längre gifta mig, för det är inte kul. Det är bara jobbigt just nu. Och han är bakis när vi har så mycket att göra. Vi kan inte köra till vårt hotell och dubbelkolla allt vi ska, som vi planerat i hundra år, för han är för bakis.

Och när jag surat och tittat på ett program om svalor medan han sovit och jag rivit sönder mina knän kommer jag på att jag har pms. Helvetespms. Och det blir så klart och såklart! Allt liksom faller på plats och jag blir lugn. Allt kommer att fixa sig. Jag kommer att fixa det här. Vi kommer att fixa det här. Men mina knän kliar fortfarande.

Den där om glädjen på topp!

Tjoho, får tillbaka mina linser! Fick en mycket snällare optiker som kallade ojämnheter och inte blåsor, sen sa hon att jag får använda linser igen.

Den där om att det ligger ett kort på min kille på Faceboook med den här texten under

Vad jag gillar med min karl (en skola i skryt):

1.) Åh, kråkfötterna! Ibland när han ler ser man bara kråkfötter och noll ögon.

2.) Han har så fina utstående öron. De var ännu finare när han var liten. Då VAR han typ all ears. Tur att han inte hade kråkfötter då, då hade det varit kråkfötter och öron och inget ansikte.

3.) Hans frisyr. Den är liksom stökig och ligger rätt på samma gång. Håren bara "aha, du ligger där? Är det okej om jag lägger mig lite tufft över dig så här? Bra! Jag är inte tung? Ah, jag luktar gott? Tack, du med!"

4.) Hans fingrar är himla fina. Hans naglar är typ alltid rena. Det är gött. Förutom när han har hackat chili och tar mig i ögonen*.

5.) Ibland har han jättemycket skägg. Då sticks han, men ser ut som en riktig karl.

6.) Han har brösthår som en ryss. Som en riktig karl. Man skulle kunna tro att det är mjukt att ligga på. Det äre inte.

*Här menade jag egentligen fittan, men det vågade jag inte skriva där.

Den där om som ett rött streck mellan Nyköping, St:Eriksplan och Söder

Mitt bästa weddingdiettips är att planera bröllop. Springer som en liten mus mellan olika grejer och fixar och donar. Man hinner inte stoppa i sig munkar (munkar är gott har jag för mig, åt tie stycken på en gång när jag var på språkresa i Brighton för... fjorton år sedan. Utan att må illa.). Det är liksom bara stressstress hela tiden och hon som syr min bröllopsklänning får ta in den hela tiden. Synd bara att det inte syns

1. när folk tar kort på mig
2. på vågen.

Den här veckan är helt galen. Liksom förra veckan. Liksom alla veckor fram till bröllopet. Skulle försöka styra in en dejt med en av mina brudtärnor, men det gick inte för det är övningskörning, optikerbesök, frisör, träffa faen och hans moster. Men jag slipper träna i alla fall.

Den där om räkningshjärta

Helgen och mitt hjärta har slitit mitt hjärta itu två gånger. Som de där räkningarna jag river när jag betalt dem: ritch, ratch, utan filibom.

Lördag. Går med Finaste som valt att inte gå i tåget det har blivit lite för mycket homo på sistone. Jag vill umgås med lite hetero. Jag nickar och vi går och tittar på lite homo. Eller ganska mycket homo faktiskt. Bredvid oss står en gubbe med mustasch från Tyskland och vi översätter skyltar åt honom medan han blir imponerad. Till och med sjuksköterskor och läkare i tåget? Wow. Själv står jag och håller tillbaka tårarna och mitt lilla hönshjärta tickar inne i kroppen. Marching for those who can't ger mig en sjuhelvetes käftsmäll och jag sväljer. Sväljersväljer. Det är så. Käftsmälligt.

Käftsmäll två kommer när jag trillar in hos japanen runt hörnet, där jag brukar handla sushi, han som säger "susie" precis som alla andra japaner (och min mamma) och får mig att fatta att det nog är så det ska uttalas, men jag vågar bara uttala det sushi själv. Han har stått och spanat ut genom fönstret och i lokalen är det tomt. Gamla japanherrar och gamla japan amer får mig att gå sönder, de är så vänliga och ursäktande att det ibland är jobbigt att gå in till dem. Han smugglar ner en mazarin med Vickan och Danne på, som jag hittar när jag kommer till parken. Han kan ju inte veta att jag går på wedding diet (ja, sushi är väl inte så bra det heller...).

Jag vet inte var jag ska göra av mazarinen. Det känns som ett svek mot gubben om jag slänger den. Så jag tar med den hem och fryser in den och ingen kommer att äta den och nästa sommar kommer vi att flytta igen och då kommer Stolte mannen att slänga den när han flyttstädar.