Tvåtusensex var ett minst sagt stormigt år. Antagligen det mest händlsefulla i hela mitt förbannade liv: jag dumpade mittlivskärlek, flyttade till en ny stad, ett nytt land, reste till NY, dejtade en presidentkandidatsson, blev rånad, var pankare än pank och rikare än någonsin, gifte mig, bodde i ett minikollektiv och fick massor av nya, underbara kompisar. Med mera. Med mera.
I början av tvåtusensex skrev jag en lista på allt jag ville göra under året, och jag har nu fått stränga order från M att uppdatera vad som egentligen hände. Det som hände är ifyllt med fet text:
"...Vill jag ha det här år 2006: kul, kunna hålla in magen vid ståsex, sex, hångel, lära mig dansa sån där 20-talsdans (med fransar på kjolen och fjädrar i håret), ingen död eller sjukheter eller hemskheter, franskalektioner, klara alla mina kurser, bo i Mexiko alternativt Tanzania alternativt Sydamerika, och bli brun och gärna lite längre, bli snygg, kunna sjunga helt plötsligt (teckna går också för sig), bli rik, hitta en riktig skattkarta, hitta en skrattkarta, läsa alla böckerna i bokhyllan, få en riktigt rolig 26-årsdag, köpa många fina skor, få många spontana presenter, få härliga vänner i klassen och inte vara ensam och stå och titta på alla som skrattar på rasten, bli utbjuden på dejt, vill att någon säger till mig att jag är vacker (inte söt, för söt är man när man är fem), bli bjuden på en resa, få en kompis norr om Stockholm, definitivt ansa mellan benen, kolla mig mer mellan benen, så jag inte blir chockad när jag kikar in, kunna argumentera ner någon på krogen, slå någon hårt i skallen, för det verkar tufft (dock får han inte dö, för då går vi emot en punkt där tidigare), ha någonstans att bo mellan april till september, göra något som jag inte trodde att jag skulle klara av (kanske äta ett hårstå... åh fy fan!), inte äta ett hårstå, vara nyförälskad, umgås mer med mina kompisar från Skåne och massor, massor mer!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
quickstep? jag vill kunna dansa quickstep.
du har ju lyckats med en massa! bäst var att skaffa en kompis norr om Stockholm. tycker jag iallafall. men jag är å andra sidan geografiskt partisk.
och angående musikvideon. jag kan ju inte annat än känna mig otroligt hedrad av att bli förknippad med bra musik!
din blog är en av de första jag började läsa regelbundet. nu gör jag omedvetna jenny-associationer varje gång jag försöker skriva.
Egon: Nja, tror inte det, kom ju fram till vad det hette, men har glömt det igen. Charleston? Ja; http://en.wikipedia.org/wiki/Charleston_(dance)
Storey: Skulle varit bättre om jag hunnit med att bli längre också, tycker jag!
Är/har du oxå varit gift? Jag känner igen mig i SÅ mycket!!
Man lär sig så mycket på att bo utomlands...hur länge bodde du i Mexico??
Har du sett filmen Amores Perros? (det har du säkert) jag har sett den 100 ggr och blir lika berörd nu som när jag såg det första gången å bio på Puerto Rico för snart 7 år sen...
Åh, Charleston hade ju varit alldeles superhäftigt att kunna. Och jitterbugg!
Jag ska nog ta och skriva en sån där lista och se hur mycket man verkligen uppfyller... Och så borde man förstås skriva allting man har gjort som man inte visste att man skulle göra, men som gjort en glad och förgyllt ens liv.
iochförsig. det hade ju onekligen varit bra gjort. hade du dessutom lyckats hitta en riktig skattkarta, så hade jag varit grymt imponerad!
Annaluna: Det är inget lagligt giftemål, men vi gifte oss "inofficiellt". Bodde i Mexiko ungefär ett halvår, men har innan det bott i Spanien, Tyskland och England. Amorres är en av mina favoritfilmer. Min "make" träffade en av huvudpersonerna strax efter att jag lämnat Mexiko, på en fest, och de pratade och han bjöd in honom till vårt "officiella" bröllop, eftersom vi skojat om att ha med honom där.
Linda: Gör båda! Tänkte göra en för 2007, men har än så länge varit för lat.
Storey. Frågan är vad man helst hade velat ha: en skratt- eller skattkarta.
Skicka en kommentar