Den där om hur det gick på intervjun

Det bra: Kände mig ganska säker, höll mig lugn. Vid löneanspråk var jag iskall och sa att jag ville diskutera det vidare vid ett senare tillfälle. Dock är det här en ideell förening, så jag gissar på att lönen inte kommer få mig hoppa av glädje. Jag får internationella kontakter. Kände att jag kunde vara rak och ärlig och liksom jag gifter mig nästa år och kommer antagligen behöva en del ledigt.

Det dåliga: var bajsnödig under hela mötet. Snodde en banan ur deras fruktskål efter att deras receptionist erbjudit mig (den var lite gammal) och vågade sen inte äta den. Snubblade på mattkanten på vägen in i rumme. Ett tag kom jag på mig själv att titta på chefens mun utan att lyssna på vad hon sa. Kom på att jag hade odlat chili i FarmVille som jag borde skörda ungefär jättejust då.

I stora hela: jag vet nästa vecka.

Den där om dagens tips

Dagens tips är att äta knäckebröd på din pojkväns sida av sängen, rulla över till din för att sova och sen blåneka när han frågar om du gjort det.

Den där om att misshandla sig själv

Jag är inte det vildaste barnet i klassen. Dock antagligen det klumpigaste. Jag är en sådan som kan gå och snubbla på en rak och slät väg. Har alltid, alltid blåmärke, speciellt runt knäna eftersom jag alltid går in i saker. Just nu har jag följande:

Ett stycke blåmärke på ryggen efter att ha gått in i en bar. Har även två blåmärken på rumpan efter att ha hoppat i sängen och landat fel.






Ett bränmärke på armen. Har ett till, på andra armen. Detta efter att ha varit ute i skärgården, där det inte fanns ljus, då bränner man sig såklart på fotogenlampor.






Rev mig med min egen nagel på fingret när jag skalade en apelsin (!).

Den där om att göra listan som alla andra

Mitt 00-tal:

Observera att jag kanske inte svarar sant på alla svar, är full (lördagskväll).

Antal stadigvarande pojkvänner: Om stadigvarande är mer än ett år: Två. M på tre år och nuvarande Stolte mannen som jag ska gifta mig med.
Antal äktenskap: Noll.
Antal barn satta till världen: 0. Men en graviditet.
Antal bostäder: Oj! Runt femton skulle jag tro.
Antal högskoleexamina: En.
Antal kalasyllor: Måste man skämmas för att man inte kan räkna alla? Lås oss säga i genomsnitt två i månaden (inte salongs, inte kräks) gånger 108 månader är lika med 216. Fräscht!
Antal färdigskrivna romaner: En halv.
Antal utslitna par Converse AllStar: Noll. De ser asspetsiga ut på mina fötter.
Antal halsfluss: Noll. Men en bihåleinflammation.
Antal klamydiatester: Några stycken. Kanske två?
Antal tatueringar: Elva. Nej! En gjorde jag när jag var sjuton eller så i Köpenhamn. Tie.
Antal försök att gå i terapi: Noll. Skulle dock behövt det.
Antal receptbelagda läkemedel mot depression och ångest: Noll.
Antal provade p-pillersorter: Tre. För när jag bodde i Småland tyckte de att jag skulle köpa en billigare variant.
Antal mobiltelefoner: Två. Min nuvarande har jag haft sedan 2oo3.

Den där om att någon gång i framtiden ska jag sluta svära i början av varje inlägg.

Djävla helvete: blev precis erbjuden ett nytt jobb!

Den där om att visseldansa

Mary frågade mig hur jag håller ihop mitt förhållande med Stolte mannen när jag jobbar så mycket övertid. Gav henne tre anledningar i kommentaren nedan.

Men så. Han var borta på kundmöte i Göteborg idag. Åkte fem i morse, kom hem vid nio. När han kom hem var vi båda glada och kramiga. Men innan man kan kramas måste man dansa. Det gör vi varje morgon (mest helg, eftersom jag brukar gå upp tidigare än honom) och varje kväll när vi kommer hem.

It goes:

Den där om Nuala

Jag vet inte varför, men just nu sitter jag och tänker på Nuala O'Connor. Nuala och jag ihop bodde i Mexiko. Hon var irländsk och så där som jag tänker att irländare är: fördjävla galen duktig på att supa kunde dansa riverdance hade fem andra systrar kom från landet spottade i handen gick i kort kjol svor som en sotare. Washfamily: släng dig i nån djävla vägg. Nuala var en parodi på en irländare. Mer irländare än vad som var möjligt.

Under den första månaden jag kände henne fattade jag inte ett skit av vad hon faktiskt sa när hon pratade engelska. Ibland frågade jag, ibland log jag och nickade på huvudet. Sen började jag hänga med i alla yer, enuf och djävla piratspråk.

Med Nuala var det aldrig lugnt. Man kunde planera att åka en sväng till ett museum och hamnade på en efterfest på museumets tak tretton timmar senare. Eller så kunde man börja prata om hur små penisar alla mexikanare hade och en stund senare hade hon hittat en kille välhängd som en elefantsnabel, som hon tvingade oss att sniffa kokain från.

En amerikan som jag kände var väldigt fascinerad av Nuala. Jag presenterade dem för varandra och en timme senare hade hon supit honom (två meter långt, en väldig massa kilo, amerikansk fotbollsspelare från Missouri där de inte gjorde annat än spela football och dricka öl vid floden) redlös.

Efter Mexiko åkte Nuala till Hong-Kong för att plugga vidare. Just nu är hon i Australien och på Facebook ser jag att hon precis hoppat fallskärm. Skulle jag träffa henne idag skulle jag antagligen inte fatta ett ord av vad hon faktiskt sa. En timme senare hade jag säkert haft en helkroppstatuering och varit i Paris.

Den där om min tisdag

Hittade en sak hos Egon, som hittade hos Erika som hittade hos DN.

6:oo ringer larmet på min mobiltelefon, som jag under natten fick i huvudet två gånger för att jag sover lite vilt.
6:15 ringer larmet på min mobiltelefon, som jag under natten fick i huvudet två gånger för att jag sover lite vilt. Min mobiltelefon har ingen snooze, utan man måste ställa ny tid på den.
6:3o ringer larmet på min mobiltelefon, som jag under natten fick i huvudet två gånger för att jag sover lite vilt. Min mobiltelefon har ingen snooze, utan man måste ställa ny tid på den. Jag ska köpa ny telefon i helgen, men det har jag sagt i några veckor nu.
6:35 vaknar jag med ett helvete! Och tror att jag har försovit mig.
6:36 kissaduscharoll-onakammaborstatänderspringa ner till cykeln.
6:59 cykla till pendeltåge.
7:1o är framme vid pendeltåget, sätter på ljudbok (just nu ganska dåliga Om jag kunde drömma med Stephenie Meyer).
7:15 tåge kommer, jag hoppar på och ljudbokar.
7:19 tågfaen stannar och vill inte köra vidare. Sen vill det köra vidare och gör det.
7:2o en konstig man sitter mittmot och jag tittar på honom medan jag ljudbokar.
7:3o framme vid arbetsplatsstad och går dit.
7:35 upptäcker att jag inte kan åka hissen hela vägen upp till plan tretton, utan måste snedda genom plan elva för att de håller på att bygga om.
7:4o går trappa från plan elva till tretton.
7:45 smyginternetar. Hälsar på mina favoritkollegor. Tar kaffe och gröt, minus kaffe och gröt för jag dricker inte kaffe (tar te) och jag fuskar och äter Sport +knäcke.
7:59 rusar ner till plan åtta.
8:00 säger att nu är klockan åtta:prick, så nu kör vi! och utbildar sen folk i lagar, arbetsrätt och rutiner fram till lunch.
11:55 ber en kollega vänta på mig på lunchen, går ner till Hemköp och köper soppatomatochbönor.
12:15 äter soppatomatochbönor.
13:oo har bett en jurist utbilda vidare i skadestånd och har därför fri lek fram till 14.3o. Frilek innebär planera möten, prata med två chefer, kolla genom utbildningsmaterial samt gå till ICA och handla kakor på företagskortet.
14.3o tittar på när folk äter kakor och slickar lite, lite på mitt sockriga finger.
14:45 håller genomgång med mina elever, som både är nya och gamla inom företaget. Kollar upp vad de kommer ihåg och kan genom stickprov. Blir både nöjd och onöjd. Låter dem gå tidigt.
16:o5 går tillbaka till mitt kontor och låtsas jobba lite. Ändrar lite formuleringar i utbildningsmaterialet, ringer en kollega för att gå genom ett svårt fall.
16:3o folk börjar gå hem, jag måste sitta kvar och jobba över. Stolte mannen ringer och frågar hur sen jag blir, jag svarar att jag hoppas att jag inte blir senare än åtta.
2o:oo jag blir senare än åtta.
2o:3o lämnar jobbe
2o:35 samma sak som hit fast tvärtom. Utan konstig gubbe.
2o:5o lax och matvete tills imorgon! Manvete och keso är min nya favoritkombo. Älskar. Nej okej, jag älskar nybakta kanelbullar. Matvete och keso är okej.
22:oo ska läsa min andra bok Middlesex (som jag inte alls trodde skulle vara hemsk. Varför är den hemsk? Jag trodde att den skulle vara rolig!).
23:4o Stolte mannen väcker mig när han tar min bok från mina händer. Jag vänder mig om och somnar om.

Den där om att våga

Jag har precis sökt ett nytt jobb. På ett viktig(are) företag, med viktiga människor. Som forskar och håller på. Som är inriktat ännu mer mot det jag är utbildad till och med högre lön. Det skrämmer skiten ur mig och jag kommer antagligen inte att tacka ja till det, för det ligger i fel stad, men ändå. Jag testar mitt värde. Det är som att försöka få hem ett one night stand eller göra ett test - man blir värderad och hoppas på att man är bra nog.

Och är jag inte bra nog så fortsätter jag väl vara skitbra chef där jag är nu.

Den där om att vara lortigast i stan

Jag älskar att bli skitig. Har precis spenderat en helg ute i skärgården, utan el och vatten torsdag till söndag och tvättat mig noll gånger. Trallade omkring på en ö helt ensam, med Stolte mannen och trivdes med livet. Var assmutsig, men det var ju bara vi där.

Hade lite morgonsex, kollade vad råttorna hade ätit upp under natten, bajade lite på utedasset, grillade lite, låg i solen med filten och läste bok, sov lite mitt på dagen, plockade lite blåbär.

Djävlar en sån torgskräck jag fick när vi rodde i land igår och det kom fram folk och hälsade. Men det var det värt. Nu ska jag duscha.

Den där om att bröllopsblogga

För att inte översvämma den här bloggen så har jag (och Stolte mannen - i parantes, han har själv sagt att han också vill skriva, men han (och jag) tror inte att han kommer skriva så mycket) skapat en bröllopsblogg. Maila mig om ni vill läsa den lite mindre hemliga.

Den där om grått - det nya röda!

Jag är ju inte den som är den som är den. Går något inte min väg är jag ju inte den som lägger mig i sängen och tjurar och skriker till människorna på internetbilden för att de inte svarar på mina mail eller när Stolte mannen ringer. Jag är ju inte den som bestämmer att vi lägger ner bröllopsplanerna för att jag inte får det stället som jag vill ha.

Eller så är jag precis sådan.

Nu har vi dock hittat oss ett nytt ställe. Istället för fint rött så får vi… grått. De hotar dock med att de stänger klockan två på natten. Klockan två på natten tänker jag mig att festen precis har kommit igång.

To be continued…

Den där om min fredagskväll

Vi har inte träffats på hela veckan: jobbat om varandra. Jag har hållt utbildningar förberett utbildningar jobbat över bokat möten suttit med jurister möte med chefen underlag för utredningar, cirka halv åtta till åtta på kvällen: över tolv timmars arbetsdag. Han förhandlat med amerikanare och telefonkonfererat med Japan från three pm to eleven pm, kommit hem vid tolv, när jag sovit sucksömn.

Så går jag ut med mina kollegor på fredagen: dricker rosa drinkar med jättemycket sockerlag och skratt i, tänker ska bara stanna en liteliten stund! Men en liten stund blir plötsligt klockan halv tolv och jag kindpussar flickkinder hejdå och kramar pojkhalsar god natt! och går armiarm med två av favoritkollegorna mot tunnelbanan.

Ringer kärleksröst och meddelar snart hemma! Kom och möt mig!

Så kommer han och möter mig tunnelbaneuppgång och jag blir plötsligt treårsblyg. Han har på sig tuffa kläder: svart skinnjacka svarta jeans skägg bruna putsskor. Tittar ner i marken men blir ändå bländad av hans leende. Inte setts på en hel vecka: han är ny för mig. Fast samtidigt så välkänd. Tänker han är finast i världen, den snyggaste jag vet HAN ÄR MIN!!!

Tittar upp under lugg och fnittrar. Femårsler. Hela vägen hem har jag min hand i hans, eller om det är tvärt om.

Han är min.

Den där om en annan rohoholig grej

Min pojkvän går också på diet. Sån där gi. Varje kväll när han kommer hem sent, efter att ha förhandlat med amerikanare och telefonkonfererat med Japan och jag ligger och sover så kommer han in i vårt sovrum. Och tror att jag har kissat på mig.

Men se, det är hans själv som luktar ammoniak, för det gör man tydligen av gi.

Den där om att det är så djävla dumt

...att shoppa saker på Tradera och bara tjoho! Den kostar bara en krona! På loppis hade den kostat minst tie! så får man ett mail att man vunnit och frakten går på fjörti djävla spänn.

Den där om att eventa

Gjorde ett litet event på Facebook igår, ska ha en fest för att vi förlovat oss med bjudsprit och en bucket! (och gelly shots, som en del av er fått ta del av hemma hos mig tidigare), mest för att vi vill ha fest och för att vi har köpt en bucket!.

Råkade göra eventet öppet och tänkte att vi bjuder inte folk än.

Idag har en mängd av våra vänner på Facebook sett att vi ska ha fest och skrivit upp sig på listan att de kommer.

På något sätt tyckte jag att det var så fint att jag började gråta.

Den där om att de ju bara kostar typ fem kronor styck

Här går man hem sjuk en dag från jobbet och fastnar i den gamla fällan Tradera.

Grejen till vänster ligger jag och shoppar till mitt blivande bröllop.

Ja, och en massa annan spets och virk.

Den där om att jag undrar hur de minns mig

Vi står på ett smockat Debban Slussen och hela dagen har jag varit en av grabbarna med grabbarna: sju stycken längre än mig på Gröna Lund och sjukampat. Druckit en förbannad mängd öl och shottat vodka. Jag, hälften så stor som dem, försökte hålla samma tempo och antagligen är det därför jag kommit sist även om jag hatar att komma sist (låg plats tre hela vägen genom, fram till luftgevären som var alldeles för stora för mina armar).

Vi står på ett smockat Debban Slussen och grabbarna står runt mig öl i handen blicken mot de där mörkhåriga där borta, ni ser? När någon av dem berättar att han låg med hångelMaria i helgen. Say what? säger jag. Och någon av dem berättar att hångelMaria var hon som hånglade med alla på högstadiet. Den lätta, som var fullast, inte tänkte sig för. Jag frågar någon av dem hur mycket han tänkte sig för.

På högstadiet.

Så jag fylleskäller på någon av dem i en kvart tills han ser skamsen ut och jag vänder på klacken och går bort till Stolte mannen, borrar in min näsa i hans lukt och tänker att någonstans i Skåne finns det någon av dem som tänker på mig som hångelJenny.

Den där om att vara kidnappad av sitt arbete

Oh, my holy fuckness, jag tittade precis djupt inom mig och kom på att mitt jobb har gjort att jag fått Stockholmssyndromet. Mitt jobb har behandlat mig som festivalstrumpor, gett mig pisslön, pissvillkor och låtit mig jobba som faen och nu när ett annat dyker upp med mycket mer i lön, roligare uppgifter, ja hela balunsen så bara...


...nja, jag vet inte, jag har det ju trots allt ganska bra.

Så nu ska jag söka det där nya jobbet som ger mig saker som härligt stora kontor, lön efter erfarenhet och intressanta kollegor.

Den där om hur min vecka varit. Ungefär.

Jag har varit inne i världens bästa bok, så där mycket så att man saktar ner i rulltrapan så att man missar tunnelbanan och får vänta extra fem minuter och det är jippie! för man får läsa sin bok. Och så där så man nästan missar sin jobbstation och man bara okej axelryck? jag får väl åka tillbaka!

Sen stå på Debbans uteservering och det är så trångt att man står som packade små sillar, men det är okej, för det är ju ändå Sverige, men vakten kommer fram, fast det är tretusen pers och pekar på min kompis och säger att hon inte får eller ska dricka mer öl. Då blir man knulla digfinger med hela kroppen.

Eller på torsdag, när man typ bantat i två veckor och ställer sig på vågen och har gått ner ta-dam inga kilon och blir så sur att man bestämmer sig för att gå hela vägen hem från jobbet-hem (tre mil eller så) i regn.

Kommer sist på sjukamp på Grönan bland Stolte mannens only man-vänner. Ligger trea tills vi ska skjuta luftgevär och jag är pytteliten jämfört med den djävla bössan. Säger till att jag inte orkar hålla upp den och de killskrattar. Får noll poäng och blir skitsur för jag vill hävda mig, vara bäst bland killarna.

Och på tisdagen, tror jag, introducerar jobbkompis FarmVille på Facebook och jag blir fast i det och visar det för min bror, som går om mig i poäng, fast att jag har tre svarta får och en gås (!) och bara väntar på vad som kommer hända med kaninen när den är klar.

Säger förlåt till mitt hår för att jag inte klippt det på länge, går till en ny frisör, och nej, inte heller hon fastnar som skitbra att ha. Jag vill bli kär i min frisör, vill älska henne för evigt, och inte, som i Studentstaden, säga nja om min frisyr, varpå hon säger gå hem och känn på den några dagar. Känner på den några dagar, alla mina kompisar säger att jag är skitsnygg, men de har samma frisyr som jag, för de klipper sig hos samma tjej. Klipper mig själv och rycker på axlarna.