Den där om när jag faller

Ibland blir jag påmind om hur vacker och fullständig han är.
Och jag faller. Jag faller. Jag faller.

Ibland glömmer jag hur farligt ärlig och elak han kan vara.
Och jag hatar. Jag hatar. Jag hatar.

Ibland påminner han om allt vi hade. Allt det fina och egna, som ingen annan förstår.
Och jag älskar. Jag älskar. Jag älskar.

Ibland tittar jag in i någon annans ögon och vill bli hopplöst förlorad.
Och jag hoppas. Jag hoppas. Jag önskar. Jag vill.

Jag tror jag har byggt murar så höga att jag inte längre kan se himmelen. Det börjar bli mörkt nu.
Jag bygger. Jag bygger. Jag bygger.

Men så hör han av sig igen. Bryter genom mina murar som bara han kan.
Och jag faller. Jag faller. Jag faller.

Den där om ögonbrynen

Idag har jag färgat bror Johans hår och ögonbryn. Det var kul.

Den där om hemlöshet

Min fina, fina lägenhet i Stockholm är uppsagd. Från den första april är jag hemlös.

Jävla helvetes bajsmög. Jag har inte den blekaste om vad jag ska göra!

Den där om att leka kompisar

Idag var det mer julstämning än julafton. Firade med pappas sida, med fyra barn under sex.
Jultomten kom och alla skrek.
Inklusive de över sex år.
Jag fick gratisprover på c-vitaminer.
Lilla kusin Magdalena undrade om jag aldrig skulle få några barn.
Bara två frågor om M.
Och en massa lek. "Jenny, kan inte du och jag leka kompisar?"
Så nu älskar jag julen igen.
Men jag är jävligt mätt!

Den där om att Jenny hjärtar skor

Lycka är att shoppa sex par skor på julrean!

Den där om julafton 2005

Ohmy, en sådan konstig jul. Eller kanske mer en normal jul för den här familjen. Mamma berättade en massa saker som inte jag hade en aning om, som till exempel att hennes morfar hade haft en älskarinna som hette Jenny, så när mamma och pappa bestämde sig för att namnge mig Jenny så blev mormor upprörd. Och sen berättade hon att min älskade (nu döda) farmor var paranoid hela sitt liv. Hon låg inne på psyket när jag gick på högstadiet. "Ja, man kunde hälsa på din faster A, sen gå upp en våning och hälsa på din farmor!"

Så trevligt då.

Ingen snö och jag gjorde apelsinsill.

Ringde M för första gången på fyra månader, nervös som tusan, men han svarade inte. Mamma och Johan klagade på att han inte var med och när släkten kom hade de frågor som jag inte riktigt orkade svara på.

Mamma drack snaps till frukosten och pappa har blivit nykterist.

Min katt och familjekatten har inte hälsat på varandra än, för min katt ligger under min flicksäng och vågar inte komma ut.

Bror och jag gick på midnattsbön och hörde pappa sjunga i kyrkan. I kören fanns 30 personer, men både jag och min bror kunde urskilja pappas röst. Antagligen för att han älskar att sjunga högst.

Och detta är första julen jag (nästan) lika gärna hade kunnat var utan.

Den där om 2005

My shitness, jag kommer som vanligt inte ihåg vad som egentligen hänt under året. Men, men, skriver redan nu vad som hänt under året, för jag har så mycket att göra att förhala det hela är bara bra!

Årets Bästa Dag: Min 25-årsdag (eller egentligen dagen innan). Satan i gatan, vad stressad jag var innan festen, satan i gatan en sån fest det blev, satan i gatan var full jag var, satan i gatan vad kul jag hade, satan i gatan var lycklig jag var och satan i gatan vad bakis jag blev!

Årets Glädje: När KKS (Katt Kommando Syd) ringde och frågade om jag kunde vara stödhem åt en kattmamma och hennes fyra bebisar.

Årets Sorg: Det tog slut mellan M och mig. Efter tre underbara år fick han för sig att jag kanske inte var den rätta för honom och att han kanske inte var den rätta för mig. Det har gjort så djävla, djävla ont, och jag vet inte hur jag överlevt.

Årets Besvikelse: M. Jag trodde att det skulle hålla för evigt. Nu vet jag inte längre. Frågan är om jag slutat tro på evig kärlek nu.

Årets Förändra Ditt Liv: Jag är singel. Jag vet inte hur man hånglar med killar längre!

Årets Vad Fan Sysslar Jag Med: Första U:et på en tenta.

Årets Kompisar: Linda. Söt-Linda i Stockholm. Efter en massa år träffades vi äntligen!

Årets Kärlek: Fem par katt-tassar sprang snabbt, snabbt över mitt lägenhetsgolv. De räddade mig i de mörkaste stunder.

Årets Dåliga Ovana: Duscha håret för sällan. Det gick bra när jag hade lyxschampo, nu har jag GeKås (Ullared) shampo och håret blir fett, utan att jag tänker på det.

Årets Stolthet: Jag är en stark, stark, stark kvinna!

Årets Irritation: Frisläppta jävla präst-Åke, som gjorde att min tro på det svenska rättssamhället åkte åt helvete.

Årets Prins: Min bror. Han har varit underbar.

Årets Prinsessa: Jag själv. Jag kämpar på för att älska mig själv mest, men det är svårt.

Årets drottning: Min mamma. Hon har varit nästan lika ledsen som jag, över M.

Årets Inte Klarar Mig Utan: Förutom levande ting: musik.

Årets Bästa Film: Crash. För jag minns bara den.

Årets Bästa Låt: "Mannen i den vita hatten" Kent. Den gick på repeat.

Årets Sämsta Jävla Låt: Jag vet faktiskt inte riktigt... Jag borde komma på någon, men det gör jag inte!

Årets Bästa Bok: "Lasermannen" av Gellert Tamas.

Årets Sysselsättning: Studier. I massor. På riktigt. Jag har börjat läsa det jag verkligen älskar: statsvetenskap.

Årets Resa: Kroatien. Gosh, så romantiskt det var!

Årets Snygging: Emiliana Torrini.

Årets Bästa Tv-program: Top Model. För att jag är mesig.

Årets Sport: Springa. Det finns två saker som får mig att känna mig riktigt fri: springa och resa.

Årets Bästa Mat: Pastan i Kroatien.

Årets Bästa Shopping: Min julklappshandling. Råkade nog shoppa upp 4000:- på julklappar till tre personer.

Årets Bästa Fest: Min 25-årsfest.

Årets Bästa Konsert: Laleh, för det är den enda jag varit på (tror jag).

Årets känsla: Kämpa, kämpa, kämpa!

Årets ojdå!: Jag gick ner åtta kilo. Bara sådär.

Så. Nu åkte jag till Skåne för att fira jul. Vi ses efter nyår igen.

Den där om tentan

Måste skryta lite mer om tentan som jag klarade:

- det var fler som blev underkända än som blev godkända.

- på en essäfråga (= svårfråga) kan man läsa följande:

"Beskriv de tre vågor av kristdemokrati som Marie Demker redogör för i boken "Religion och politik"" (8 poäng)
Jennysvar: Första vågen kom på sent 1800-tal, andra vågen efter andra världskriget och tredje på 1990-talet.

För detta svar fick jag 2 poäng. Två jävla poäng!!! För en mening! Och det kanske inte säger er ett skit, men oftast skriver man runt tre sidor på en sådan här fråga. Men jag hade inte läst Demkertexten och hade därför inte den blekaste om vad jag skulle skriva. Jag visste inte om jag skulle svamla om Sverige, Europa eller världen. Så jag hittade på mina egna tre vågor. Och tydligen hade jag rätt.

Mina klasskompisar kollade på mitt svar och undrade hur fan jag kunde få två poäng för det svaret.

Det undrar fan jag med!

Den där om !

Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan! Jag blev godkänd på tentan!

Hur i helvete kunde jag bli det? Det är liksom tentan som de egentligen skulle ha omtenta på i augusti, men det blev redan i januari, för att den var så svår och så många blev underkända.

Och nästa tenta vi ska ha den fick 60% underkänt på förra året.

För statsvetenskap är inte för alla!

Den där om att få det hett om öronen

Tidigare åt jag mat som var så stark att jag fick ont i öronen.

Den där om söta Tessan

Kompis Tessan är så söt! Hon berättade igår att jag var en av de i klassen som hon tycker är gladast. Det var så himla skönt att höra, för själv har jag tyckt att jag bara varit sur och gnällig de senaste året. Sen sa hon att jag är den snyggaste hon vet.


Okej, det där med snygghet sa hon inte, men vi kan låtsas!


Jippie! Jag är glaaaaaad!

Den där om högervänsterhögervänster?

Igår påstod sötiskompisarna att jag var höger. Jag protesterade och sa att jag var vänster. Då sa de att jag egentligen faktiskt är smygishöger.

Det var jobbigt. Särskilt som jag funderar på att byta sida och att mamma har hotat med att slänga ut mig ur familjen om jag gör det.

Den där om kattkärlek

Här kommer man hem från fyllekalaset och katten hälsar en välommen hem genom att riva i ens halsband, ens örhänge, slicka av en läppglansen och purra.

Det är vad jag kallar kärlek!

Den där om run, baby, run

Innan idag när jag var på ICA och stod i kön så stod två föräldrar bakom mig. De pratade om deras söners fotbollslag och om hur det var med folk. Det gick kalla kårar utmed min ryggrad och det kröp i skinnet. Jag har ingen aning om varför men jag hatar det! Jag hatar den där "lilla stadskänslan" och att alla känner alla. Jag kommer från ett mycket mindre samhälle än det jag bor i nu, och där känner verkligen alla alla. Mina föräldrar är fortfarande gifta med varandra. Jag har haft en trygg uppväxt. Varför vill jag inte flytta till en liten stad?

En av de bästa känslorna jag har haft i mitt liv var när jag trängdes på Londons gator. Folk sprang förbi mig och knuffades. Det kändes som om jag hade kunnat lyfta från marken, för jag fick en sån frihetskänsla jag aldrig fått innan.

Och jag är fan sjuk i huvudet. Varför känner jag så här? Varför vill jag att folk inte ska känna mig? Varför vill jag inte bo i en söt stad och ha fem söner som alla tränar i samma lag? Varför blir jag uttråkad när jag bott på samma ställe längre än ett år? Varför kan jag aldrig nöja mig? Vad är det jag flyr ifrån?

För till och med den där känslan jag fick i London försvann så småningom och London blev för litet.

Den där om mes-Frodo

Hur jävla kul är det att göra ett test om vilken filmhjälte man är så får man jävla mes-Frodo? Va? Va?





"Small and quiet". Buhu!

Den där om kyssen

Den här kyssen måste vara den bästa, inövade, kyssen någonsin.

Min mage leker hela havet stormar och jag kan inte sluta le när jag ser på det.

Jag vill också bli vinkad på, upplyft och kysst av en snygg kille.

Den där om julklappsrimmet till mamma

En sådan här ville du egentligen inte ha
Men jag tycker att den är så nedrans bra,
att du får den i alla fall
så nu blir du fin och ball
och dina tuttar kommer leva i symbios.

Den där om kattjulbordet

Kissarna på Stockholms katthem har fått kattjulbord. Och med kattjulbord menar jag inte att de fick äta katter.

För det hade varit creepy as hell!

Den där om antagningsbeskedet

Statsvetenskap B (Växjö): Antagen
Engelska (distans): Andra reserv
Arabvärlsdkunskap (distans): Kursen struken, ges ej
Statsvetenskap fortsättning (Södertörn): Antagen!

Jippie, joho, jag har dansat ringdans med katten i fem minuter! Nu är allt löst och mitt liv är nästan underbart!

Okej, det är underbart. Framtiden knackar på dörren och nu ska jag leka pjätt (kull för er utanför Skåne) med kattmamman, jag är inte säker på att hon fattar reglerna, men det är i alla fall kul att jaga henne.

Den där om julklappsinslagningstekniken

Oh. Mina julklappar blir så fina! I love to slå in julklappar. Men nu kom jag på att en av grejerna vi (jag och bror) ska ge till pappa inte funkar, för pappa är lite rädd för att drunkna sedan han höll på att drunkna i griskiss (sann historia).

Jobbigt. Får nog prata med bror om det där.

Den där om tanter

Fan. Jag frågade om polisen ville hyra min lägenhet svart under sommaren. Det ska man nog inte göra. Till en polis. Är de extra ärliga i Visby?

I dag gick jag förresten in i en glasruta. Jag tittade på fina grejer, sen sa det "TJOFF!" Så fick jag ont i näsan. Jag småskrattade åt mig själv, så kollade jag upp så stod två små tanter och skrattade åt mig, de med. Tanter ska inte skratta åt andra. Då kommer de till helvetet. Sann historia. Jo.

Den där om heja Visby!

Jepp. Då har man hyrt ut sin lägenhet då med!

Det blev inte några iranier med god doft på fötterna. Det blev en (blivande) polis från Visby. Hur häftigt är inte det på en skala?

Jag har förövigt slagit förra årets julklappsinhandling. Min bror får alla de där julklapparna jag skulle köpt till M om han (levat höll jag på att skriva) varit min. Min bror kommer bli bortskämd detta året. Jag har köpt sex julklappar till honom. Men det kan han få. För han är näst bäst.

Och jag handlade bara tre julklappar till mig själv. Det är nog rekord. Och då var de på halva priset, så egentligen var det bara en och en halv julklapp.

Men all denna shoppingglädje gör inget, för jag har redan handlat all mat jag ska äta tills jag åker hem. Jag har handlat tågbiljetten. Och skit, jag glömde att jag ska ut på lördag! Vad tusan ska jag ha på mig då? Att bara ha mina tre julklappar funkar nog inte, för det var tre par örhänge. Kanske kan hänga dem över brösten?

Eller så får jag handla mer julklappar till mig själv. Låtsas att det är julaftonskläder. Kanske till och med få en peng av mamma till julaftonskläder?

Den där om dödsstraff

Det finns inget som jag hatar så mycket som dödsstraff. Jag har argumenterat för mycket i mitt liv (rätten till kyrka, svarta och muslimers rättigheter, jämställdhet, you name it) men dödsstraffet är ändå den fråga jag brinner mest för. Sommaren 2003 skrev jag en (skitdålig) B-uppsats i kursen "mänskliga rättigheter, diskriminering och rättssäkerhet" om dödsstraffet i Texas.

Så varför är jag emot? Jag vet att nästan alla i Sverige idag är emot dödsstraffet, men det finns en del som inte fattat varför man ska tycka rätt. Nedan kommer hur jag tycker ( handlar mest om USA, för det är bara det jag är insatt i). Jag har inga källor, för så ambitiös orkar jag inte vara. Det här är mina åsikter och de kanske är jekligt konstiga ibland, men hej, jag är ju lite konstig, så det får mina åsikter också vara!

"De som mördat någon borde själv dö!" Mahatma Gandhis kända citat: "Ett öga för ett öga gör hela världen blind" passar bra in här. Upprättelse för de anhöriga till den som mördats. Straff tas inte ut för att de anhöriga ska få frid eller upprättelse. Ett modernt rättsamhälle fungerar inte så.

"Många som sitter i dödsceller vill faktiskt dö!" Ja, för att det är det de väntar på. Tänk en svårt cancersjuk människa. Denna människa längtar också ofta till döden. Hade denna människa istället sett ett hopp om frihet hade denna kanske istället valt detta. Det är heller ingen lek att sitta på dessa ställen. Många av fångarna har inte tillgång till att gå ut, celler är mycket liten och fångvaktarna ofta mycket grymma.

"Mördarna borde tänkt till innan de gjorde vad de gjorde!" Jo, visst det borde de. Dock är många av dessa fångar begått brotten när de är unga och har sedan suttit i fängelse i över 20 år när de avrättas. Kanske var de påverkade av narkotika, 18 år och kom från ett samhälle där det mer ansågs att de borde ha ihjäl någon än att gå ut skolan. När alla tror en viss grej om dig är det lättare att göra som folk tror än att bevisa motsatsen.

"Att ha någon i fängelse på liv kostar oerhört mycket för staten!" Att ordna med en avrättning är dyrare.

"Det är en allmän uppfattning att USA borde behålla dödsstraffet!" För X antal år sedan var aga av barn okej i Sverige. På 1600-talet i Storbritannien var kvinnor ombedda att låta sig bli våldtagna, de skulle "vara tysta, ligga stilla och tänka på England!" 1930- och 20-tal i Sverige: det ansågs att vi inte borde ta in några judar i landet. Gör det saken rätt, att allmänheten anser att det ska vara så?

"Ingen oskyldig har blivit utsatt för dödsstraffet" Det vet vi inte. Människor som blivit dömda till döden har, som jag skrev, inte haft någon lämplig rättegång. Deras fall är avslutat. Skulle någon granska dessa fall åter igen kan man aldrig veta vad som väntar.

Många av de folk som avrättas är minoriteter. 2003 satt 1,878 Vita (ca 55%) och 1,418 Svarta (ca 42%) i dödsceller i USA. Tittar vi på befolkningsstatistiken ser vi att dessa siffror inte riktigt stämmer överens med hur befolkningen ser ut. Många av de fällda blir utsatta för rasism och många fler svarta hamnar i dödscell och blir dömda för mord istället för tex dråp.

USA är även ett av få länder i världen som avrättar barnbrottslingar (människor som inte fyllt 18). Personerna är inte 18 när de avrättas, men var det då de begick mordet.

Som överallt annars är en stor andel av de som döms psykiskt sjuka och/eller efterblivna. Det finns en anledning till varför de är fattiga, varför de begick brottet och varför de absolut inte borde sitta i dödscell.

Många av de som avrättas är fattiga. De har inte haft råd med en bra advokat, utan får ta de som staten erbjuder. Inför min uppsats läste jag historier om hur anklagades advokater somnat i rättssalen och varit för berusade för att bry sig om vem de skulle rädda. De som sitter i dödscell är sällan rika.

Det här är mina åsikter. Anser du att dödsstraffet är tjosanhejsan är du fan dum i huvudet (det är för övrigt mitt tyngsta argument, därför tog jag det på slutet!)

Den där om fotkatten

Jag har hört talas om knähund, men fotkatt?!?

Det var precis ett par från Iran här och tittade på min lägenhet, som jag ska hyra ut. Mamma katt är högst intresserade av fötter och av hur de luktar, så medan jag visade min lägenhet, smög hon efter och försökte lukta på deras fötter. Jag sa på dålig engelska "Oh, there´s my cat, she likes feet".

Jag tror inte att det iranska paret vill ha min lägenhet nu.

Den där om matlistorna

Nu, när jag bor själv, kan jag göra mina matlistor. Alla jag har bott med har ogillat dem. Själv tycker jag att det är skitbra att planera vad man ska äta i förväg. Så nu har jag planerat min mat fram tills att jag ska åka till Skåne den 22/12. Idag ska jag äta kassler/pastagratäng.

Ibland älskar jag att bo själv!

Den där om gorillakillen

Utgången igår blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Vi stod i kö längre än vi var inne på stället. Mina tår höll på att frysa av. En kille slog på mig (!) och det blev bråk i kön. Hälften av kompisarna gick hem innan vi kommit in. Jag och Frida satt och pratade jättelänge. Killen som slagit mig i kön bjöd in oss på efterfest (!) och tjatade skitlänge medan vi bad honom dra åt helvete. Jag fick sådär ont i magen som jag får ibland, kanske för att jag blev stressad av gorillakillen.

Men annars var det faktiskt kul. Och en kille friade till mig, vilket ju alltid förhöjer stämningen.

Den där om Lucia

Äntligen har jag hittat en som inte hatar kyrkan, som vill följa med mig på Lucia! Har letat runt ett tag (okej, jag har frågat tre personer) och nu äntligen hittade jag Karin!

Det är faktiskt svårt att hitta någon som inte kräks så fort jag nämner Svenska kyrkan nu för tiden. För mig står den inte alls för hemska saker och hat och allt det där, utan för stämning, trygghet och tradition.

Jag ska få se Luciatåg!

Den där om mina änglar

Jag hänger inte riktigt med i utvecklingen runt mig. Det känns som om jag är den enda som är någerlunda lycklig och mår bra. Runt om mig trillar mina kompisar som soldater under första världskriget. Bam, bam, bam!

Det är bulimi, anorexi, sjukskrivningar, orklöshet, skära sig själv, hata sig själv, hata andra och sorg till höger och vänster. Och jag springer och springer, men jag hinner inte ta emot alla som faller. Jag har inte lyckats ta emot en enda.

Alla mina söta, vackra ängeltjejer tar ut sin ilska inåt och plågar sina kroppar på alla möjliga sätt.

Alla mina söta, vackra ängelkillar bryter ihop och klarar inte gå upp ur sängen.

Var det så här när våra föräldrar var yngre? Är detta ett inträde i vuxenvärlden?

Jag har alltid trott att om jag älskar tillräckligt mycket så kommer allt gå. Allt kommer bli helt. Men jag kan inte hjälpa. En kram och kärleksord hjälper inte. För igår, igår sjukskrevs två till. De grät. Och de föll. Bom, bom.

Och jag trodde verkligen att jag skulle kunna rädda i alla fall honom. Om jag bara älskade, älskade, älskade. Men det gick inte. Den jag helst av allt velat rädda, föll han med. Och det känns som om jag var med på krigsfältet. Jag stred precis bredvid honom. Jag trodde jag kunde skydda honom från gevärselden och granaterna. Jag ville vara störst och starkast. Mest och bäst. Jag trodde att om jag försökte tillräckligt mycket så skulle jag kunna skydda honom. Jag lindade mina känslor runt om honom och försökte göra fältet rosa istället för grått och svart.

Men jag såg inte att han redan hade fallit.

Bom, bom, bom.

Den där om hemliga världen

Vad tusan är det katter tittar på när de tittar ut genom fönstret? De kan sitta och titta i flera timmar, men när jag kollar ut ser jag inget intressant. Sitter de och mediterar, eller ser de en värld som inte jag kan se? "Åh, kolla! Nu viftade det där lövet till det andra lövet! Åh, där kommer den där tjejen, som är död och osynlig för vanliga människor! Och där, där kommer en jätte!"

Jag vill också se!

Den där om att om jag hade sett ut som Emiliana så hade jag varit lycklig

Okej, lite mer grejer behöver jag förresten för att bli lycklig. En smörgås då och då, kanske.

Den där om Mushaboom

Och tack. Jag vet att ni letade länge och hårt, men jag hittade den där relamlåten själv.

Det var inte sötast-i-stan-Emiliana, utan Feist med låten Mushaboom. Den dansar jag och kattmamman till nu.

Allvarligt... Emiliana måste vara en av de snyggaste människorna jag sett. Jag vill gifta mig med henne och föda hennes barn. Nu ska jag googla bilder på henne!

Den där om Jimpan

Tydligen är jag mest lik Jim Carrey av alla kändisar. I alla fall med 57 %.

Jag blev sur och gjorde det en gång till, med nytt foto.

Då blev jag 72 % lik Barbara Stanwyck. Det kändes lite mer tillfredsställande.

Konstigt är dock (efter att ha gjort det med sex olika kort) att jag har varit lik Carrie-Ann Moss och Chelsea Clinton på alla.

Fan, jag vill ju vara het!

Den där om trumpetnegern

Åååhhhhhhhh, vad jag inte ska handla mer på Tradera! Det är farligt. Och nu har jag lovat mig själv att jag handlat för sista gånger. För även om man fyndar är det totalt onödigt att shoppa negrar med instrument:









Mamma katt tyckte dock inte om dem, så hon välte trumpetnegern:

Den där om vindarna

Vad är det för konstiga vindar som blåser runt husknuten? Kan det möjligtvis vara frihetens vindar?

JAAA, DET KAN DET! För nu är allt det där jobbiga över, som jag fruktade för en månad sen. Jippie! Fast mindre jippie är att jag kommer få minst en resttenta.

Och nu? Vad ska jag nu göra? Inget att plugga. En konstig känsla sprider sig i kroppen.

Den där om solkatterna

En av mina favvosaker att göra är att gå in på Stockholms katthems hemsida, sen gå in på fliken "Solkatter". Där finns historier om alla lyckliga katter som fått hem.

Det är en av mina favvosaker att göra.

Den där om mer äckel till folket!

När vi ändå är inne på området djur kan jag berätta att M's systers hund en gång, i fjällen, åt upp cirka åtta lämmelbebisar hela.

Och sen kräktes ut dem igen.

Hela.

Den där om tråden

Om en katt äter upp ett långt, vitt snöre så kan det hända att det långa, vita snöret kommer ut intakt.

Genom hålet därbak.

Den där om lilla despo

Idag har jag varit desperat.
Jag var sugen på NÅGONTING.
Jag gjorde popcorn.
Jag tappade ut popcorn.
Jag plockade upp popcorn från golv.
Jag åt popcorn.

Den där om kokopperna

Ni minns när jag hade prickar över hela kroppen, från katterna? Det kanske var kokopper. Huvvafy! Men varför, varför, varför kommer alla läskiga sjukdomsnamn från djur?

Svinkopper
Fågelinfluensan
Röda hund
Galna kosjukan
Pälsdjursallergi
Alopeci (håravfall)
Kondylom
Löss i familjen
Ringorm
Chicken pox
Springmask
Skabb
Kokopper

Djur är farliga, I´ll tell you!

Den där om 1600 ord

Är det någon som kan hjälpa mig på traven? Jag har slöat i X antal timmar nu och borde verkligen börja skriva om EU:s påverkan på svensk utrikespolitik. 1600 ord. Ska vara inne i morgon klockan 17.00. Jag har börjat. Jag har upplägg. Jag har lånat tre allvarliga böcker på bibblan. Nu måste jag bara slå upp dem och knöka in det i datorn.

Eller så kan jag titta på tv...

Den där om bröstet eller axlarna?

Ååååhhhhhhh! En gigantisk sten trillade från mitt bröst idag. Eller om det var mina axlar. Hur vet man skillnaden?

Jag kan hyra ut min lägenhet lagligt, jag behöver inte smussla med den. Så himla skönt. Och så slipper jag kanske betala dubbelhyra med. Tänk att det ska vara så jävla bökigt att plugga borta i en termin!

Nu ska jag bara komma in i Stockholm med, heja, heja!

Den där om kanske inte?

Det kanske inte alls är Emiliana? Om någon vet vem som sjunger, så säg till, tack!

Den där om Emiliana

Skönaste musiken till en reklam just nu har Lacoste (någon parfym). Sjunger gör Emiliana Torrini.

Den där om M

M... jag vet inte vad jag ska kalla M, men i alla fall M, som jag älskar, men ej längre är tillsammans med skickade mig en bild idag. Så här går det när han tvättar kläder utan mig (och jisses, vad han har sexig mage):

Den där om hipp hurra!

Mamma katt äter äntligen! Efter lång förtvivlan (från bådas sida) tvingade jag mig i väg i regnet, köpte nytt torrfoder i form av små hjärtan. Och hon äter!

Hipp hurra!

Den där om tystheten

Åh. Det är ensamt.
Att gå från fem katter till en är ensamt.
Det är så tyst.
Och ingen som spinner mig i örat eller biter mig i tummen.
Mamma katt är ledsen och vägrar äta.
Men de har det bra.
I alla fall Lillfisen.
Tack Karin för alla uppdateringar!

Den där om Pappa hjärtar katten

Min pappa älskar vår lilla katt.
Vår lilla katt i Skåne som är runt femton år.
Han hade köpt ett par nya byxor, som han skulle ha på sig när mamma och pappa var på julbord.
Han hade lagt nya byxorna på bordet i deras inglasade uterum.
När han skulle ta på sig dem hade lilla katten lagt sig på byxorna.
Hon var så söt.
Pappa fick ta ett par andra byxor.
Och mamma blev sur.
Men pappa bara log.

På det där julbordet fanns det för övrigt en chokladfontän som man kunde doppa jordgubbar i. Jag sa till mamma att jag ville ha en sån på julafton. Det fick jag inte.

Den där om mammakatt

Åh, jisses. Natten har varit uppdelad i: sovande (störst del), vakenhet (har lyssnat på avgrundsvrål från kattmamman som letat efter sina bebisar) och tröttklappande av ledsen katt (det är svårt att sova när du har en katt som ömsom bökar ömsom biter dig i handen bredvid dig).

Jag är förbannat trött och mammakatt är bara förbannad. Hon tittar på mig och skriker. Det hörs verkligen att hon lider. Det låter "Wooooaaaaaooohhhhhooooaaaaaa!!!" Hon väckte säkert grannarna med.

Stackars mammakatt!

Den där om the suave lover

The Suave Lover

50% partner focus, 76% aggressiveness, 50% adventurousness

Based on the results of this test, it is highly likely that:
You prefer your romance and love to be traditional rather than daring or out-of-the-ordinary, you would rather pursue than be pursued and, when it comes to physical love, you concentrate more on enjoying the experience rather than worrying about your performance.

The Suave Lover is a wonderful Lover Style, and is reminiscent of some of the most classic lover figures of all time, such as Casanova or Don Juan, or more recently James Bond (several of the "Bond girls" fit this type, too). This shouldn't be confused with a "player" or someone who is solely interested in physical love, but someone who is looking for an incredibly elusive thing: a worthy partner. The Suave Lover is a treasure to find, but can be incredibly difficult to hold on to, once found.

In terms of physical love, the Suave Lover can sometimes be surprisingly tender. Given the right setting, and the right lover, the Suave Lover can be a delight in bed.

Best Compatibility can probably be found with: The Devoted Lover (most of all) or the Romantic Lover, or the Liberated Lover.

Congratulations!

Just det, alla ni som har haft tender lovin´och som kommer få det av mig: jag är helt enkelt bäst!

Den där om undulaten

Jag har funderat på en sak: i alla skräckfilmer så har det katter och hundar som husdjur (de ser mördare och reser ragg alternativt blir mördade de med, för att de skäller), varför har människor i skräckfilmer aldrig tamkaniner eller undulater (heter det så? Nu blev jag osäker.) Undulater får bara vara med i komedier.

Om man säger undulater högt i sitt huvud tio gånger så blir det jättekul.

Den där om den första julklappen

Idag handlade jag min första julklapp. Till mamma. Boken "Klockan 10:31 på morgonen i Khao Lak" av Pigge Werkelin. Och det är verkligen inte rätt tid för den att dimpa ner i brevlådan från Adlibris.se.

För redan när jag tittar på bilderna i pärmens insida börjar jag gråta. Och herre min Gud, vad mamma kommer gråta! Och sen jag, när jag lånar boken. Och sen min faster när hon lånar boken. Och sen alla på mammas jobb som lånar boken.

Vi kommer bilda en liten flod. Fan vad sorgligt!

Den där om att dela upp

Jag håller på att dela upp leksaker.

Leia ska få blå bollen, för hon älskar bollar. Hon ska få den med bjällra i med.
Khan ska få stora musen, för den är hans, har han bestämt.
Aslan ska få stora kudden, för den sover han alltid på.
Lillfisen ska få med sig lilla musen, för det är den musen som blir över, eftersom Khan tror att stora musen är hans.

De ska få sakerna, så att de kan nosa på dem och kanske minnas mig. Så att de inte känner sig vilse och ensamna i de nya hemmen. Frågan är bara vad jag ska nosa på när deras kattmagar försvinner.

Den där om hur det än går

Hur det än gå så vill jag att du ska veta att du är underbar.
Underbar.
Underbar.

Du är så mångsidig. Du har så många sidor som är motsatserna till varandra.
Och jag vet att jag sagt det tidigare, men du är modig. Du är som ett barn. Du är 87 år gammal. Du är så svag. Du är så stark. Du är så barnslig. Du är så vuxen.
Du är så kunnig. Så smart. Så frågande. Så vetgirig. Så nyfiken. Så passionerad.
Du kunde vara så barsk när vi bråkade samtidigt som du kunde vara så otroligt mjuk när vi älskade.
Dina händer var mjuka. Din nacke så len.
Aldrig har någon älskat mig med sådan passion. Med sådan hetta. Med en sådan stor famn. Med ett sådant stort hjärta.
Aldrig har jag känt att någon har velat ge mig världen så som du ville. Som ville gå dit jag gick. Som ville sitta på samma bänk som mig. Som ville följa i mina fotspår.
Aldrig har jag haft så svåra bråk med någon och behandlat någon så illa som dig. Aldrig tidigare har någon behandlat mig så illa som du. Aldrig har någon förlåtit mig som du. Aldrig har jag förlåtit någon som dig. Och aldrig har någon tvingat mig att visa upp mig själv, blotta mig, istället för att gå iväg och gömma mig, blodig i själen.
Du är så vacker. Så fin. Så underbar.
Du har lärt mig så mycket.
Och hur det än blir så kommer jag alltid veta hur man lagar ett cykeldäck. Och hur det känns att vara älskad.

Om man säger en sak tillräckligt många gånger till en person så börjar denna tro på de orden.
Därför: du är underbar, du är underbar, du är underbar.

Den där om heja Magnus!

Det cirkulerar ju en del grejer på nätet. Den här underbara insändaren är en av dem. Mannen som skrivit den bor i samma by som några kompisar. Heja honom!

"Måste grannen stenas..?

Öppet brev till de präster som skrivit under uppropet mot välsignelseakten för homosexuella. Jag har en del frågor till er präster som vet och kan allt.
Jag tänker sälja min dotter som slav (2:a Mos 21:7). Vad kan vara ett skäligt pris? I 3:e Mos 21:20 står det klart och tydligt att jag får äga både manliga och kvinnliga slavar från ett grannland. En vän till mig hävdar att detta gäller bara människor utanför EU. Kan han ha rätt?

Min granne som jobbar på Kvantum insisterar på att även jobba på söndagar. Enligt 2:e Mos 35:2 så måste han dräpas. Är jag moraliskt ansvarig för att göra detta själv?

Jag besöker inte kyrkan då jag lider av stor närsynthet och enligt 3:e Mos 21:20 får jag inte närma mig Guds altare om jag ser dåligt. Min son konfirmerar sig nu och del vore kul att se hur han uppför sig i kyrkan. Är det okej om jag sitter i vapenhuset?

Kan mina barn börja träna fotboll i IFK Värnamo då 3:e Mos 11:7-8 säger att de inte får röra resterna efter en död gris. Eller måste de fortsatta spela här hemma med en plastboll?

En bonde här ute i Tånnö envisas med att odla olika grödor på samma jord och syndar därmed mot 3:e Mos 19:19. Han har även den fula ovanan att svära mycket. Nu är hans fru inte heller mycket bättre då hon envisas med att gå klädd i kläder som är gjorda av mer än ett tygmateriel (vanligen bomull och polyester). Är det nu nödvändigt att samla hela Tånnöbyn för att stena dem? (3:e Mos 24:10-16). Kan vi inte bara bränna dem på bål som vi brukar göra med människor som ligger med sina släktingar (3:e Mos 20:14)?

Jag vet att ni präster har gått på djupet i dessa frågor så jag ser fram mot tydliga och raka svar. Stort tack till er rakryggade präster som tydligt visar att Guds ord är evigt och oföränderligt.

Magnus Samuelsson i Tånnö"

Den där om att få till det

Jo, jag vet att Expressen och Aftonbladet skriver för att sälja. Men ibland får de liksom till det så det gör ont i magen på en...

Och nu är jag klar med min tenta.

Heja mig!

Den där om att det är underbart

Ah, det är ju underbart. Fall i Sverige döms inte längre efter svensk lag. Fall i Sverige följer inte längre svensk rättspraxis. När man dömer ett brott i Sverige behöver man inte längre fundera på hur kommande fall kan tolkas, för vet ni vad?

Nu är vi med i EU!

Den där om tuffa bilden

Är det bara jag som tycker att sådana här bilder är så jekla tuffa? Det är herr Churchill, herr Roosevelt och herr Stalin 1945, efter kriget.

Jag får rysningar av välbehag. Och ja, jag tänder på konstiga grejer, men sen ska jag bli statsvetare med!

Den där om att speedplugga

Jaha. Då var vi där igen. Där de flesta studenter är sista pluggdagen. Jag har pluggat för lite. För lite, för lite, för lite. Och tentan ska vara inne i morgon. Vad har jag sysslat med egentligen?!?

Att ha hemtenta för en hel vecka funkar inte för mig, då blir det "Äh, det är ju lååång tid kvar!"

Nu ska jag speedplugga. Måste. Åh. Hjälp!

Den där om att överreagera

Okej. Jag kanske överreagerade igår.
Eller så gjorde jag inte det.
Det är så svårt när vi bor så långt ifrån varandra.

Och i början tjatade han över att allt skulle diskuteras, allt skulle lösas.
Nu löser vi aldrig ett skit.
Jag tycker saker och han tycker tvärtom.
Han tycker saker och jag tycker tvärtom.

Och så kom jag på att vi skulle skita i allt och bara börja dejta och börja om till våren.
Och han tyckte som jag. Och att det var bra.
Men nu känns det som om det egentligen inte betyder ett skit för honom.
Som om jag inte betyder ett skit.
För om man säger att "vi får se hur det blir", så har man redan gett upp.
Då bryr man sig inte.

Och om inte han bryr sig, varför ska jag?
Varför ska jag ensam kämpa för oss?
Medan han ligger och vilar och funderar på hur han vill ha det.
För det är så det känns.

Och jag kanske pressar och trycker och är jobbig.
Men jag kan inte sitta och titta på.
Medan han förstör det fina.
Sådan är inte jag.
Jag måste ha ordning.

Och de brukar säga att om någon säger en sak tillräckligt många gånger till dig så börjar du tro det.
Så efter en massa "du älskar mig inte längre, du måste lämna mig!"
Så börjar jag tro att han kanske har rätt.
Även om jag kommer älska honom tills jag dör.

Den där om kattlek

Igår lekte katterna "jakten på den gyllene köttbullen", vilket gick ut på att norpa åt sig en av mina köttbullar, som låg på diskbänken. De lyckades inte. Fast Aslan slickade på en av dem. Sen glömde jag bort det, och stekte den med, så nu får jag extrakryddan "kattsaliv" när jag äter den.

Idag leker katterna "sno underkläder från linan", vilket går ut på att de sno åt sig mina spetstrosor från klädhängaren, där de hänger för att torka efter tvätt. Khan har redan gömt tre par trosor under sängen.

Jag förstår att de vill ha köttbullar, men spetstrosor?

Den där om ps

PS:

Kattmamman är ej längre kåt!

Den där om att lämna

Jag vet att han kommer läsa det här.
Och jag vet att han kommer reagera.
Men jag måste.
Och han tar inte det på allvar.
I alla fall inte på Jenny-allvar.

Han bara blåser bort det som är viktigt för mig.
För att han är trasig.
Så väldigt trasig.
Vilket gör starka Jenny trasig.
Som om mina tankar och det jag tycker är viktigt vore damm.

Jag lovade att aldrig lämna honom.
Jag har alltid trott att det skulle bli han som skulle lämna mig.
Nu kanske jag blir tvungen att bryta mitt löfte.
Eller har han redan lämnat mig för längesen?

Och hur släpper man någon?
Hur säger man att det får vara nog nu?
Hur förklarar man att ifall man inte slutar nu så kommer man bli så hålig och trasig att det aldrig mer kommer kunna fästa några känslor på en?
Hur?

Och kanske är det så att det är svårade att lämna någon man älskar
än att bli lämnad av någon man älskar.

Den där om fina julklappen

Denna månaden fick jag en finfin julklapp: en räkning på 2000 kronor för att jag glömt att betala hyran i augusti.

Min hyra är 4000 kronor. 4000 + 2000 = 6000. Jag får 6900 i lån varje månad.

Jag som ville handla julklappar till familjen. Nu känner jag mig mest tragisk...

Den där om påslakanet

Åh! Mitt täcke har åkt ur mitt påslakan! Jag hatar när det händer. Och det finns ingen här som kan fixa. Mamma brukade fixa när jag var litenliten och M brukade fixa när jag bara var liten. Jag är fortfarande liten. Och är skitkass på att stoppa in täcken i påslakan.

Den där om vad jag lärt mig denna termin:

العربية يعرف أنا

Den där om sju dagar

Om en vecka kommer jag inte ha några katter mer. Om en vecka kommer jag bryta ihop. För de har varit allt de senaste månaderna. Mina kompisar, mina räddare, mina tröstare, mina matvrak.

Vad fan gjorde jag det här för? Lillfisen kommer jag ju träffa lite då och då, men de andra?

Åh, jisses, nu bölar jag redan.

Den där om Naiv. Super.

I min bok (som jag precis läste ut) så listar de alla djur de sett. Så det måste jag med göra. För listor är kul. Och djur på zoo/djurpark gäller inte, för de är bara på låtsas!

Katt
Hund
Massa svenska fåglar (räknas som en, för annars blir det jobbigt)
Påfågel
Fiskar (räknas också som en, annars blir det tråkigt)
Häst
Ko
Grävling (påkörd, men räknas ändå)
Mask
Skalbagge (massor av olika)
Loppa
Skabb (de är så små att jag måste ha sett miljontals)
Tusenfoting (både svensk pytteliten och afrikansk stor som ett hus)
Larv
Fjäril
Humla
Bi
Geting
Elefant (vild)
Antilop (eller vad det nu var)
Vårtsvin (en sån där som Pumba)
Pelikan
Flamingo
Gris (har till och med ridit på)
Får
Get
Höna (och tupp och kyckling och ägg)
Flodhäst (okej, jag hörde dem mest, man fick inte titta, för de var farliga)
Sköldpadda (har båda ägt och sett vild, när jag dök)
Sjöborre
Apa (vild babian)
Tse-tsefluga
Vanlig fluga
Mygga
Hare
Kanin
Igelkott
En massa insekter
Ekorre
Delfin (vild, som jag simmade med. Den bet mig i armen.)
Rådjur

Ärs, det här var ju jobbigt!

Den där om att alla är vi ätstörda

Jaha. Jag har gått ner åtta kilo sedan sommaren. Jag vet inte riktigt hur det gick till och det syns inte ett skit. Det vet jag för:
a.) jag ser ingen skillnad
b.) kompis Anna ser ingen skillnad (för hon sa "men... jag ser dig varje dag, då ser man ingen skillnad!"
c.) min mamma har inte sagt något. Hon är värsta Viktväktaren, och skulle se det på en gång
d.) mina bröst är fortfarande "stora".

Men spännande är det. Åtta kilo är ändå mycket. Jag undrar var de tagit bort kilona. Det måste vara på ryggen, för den ser jag inte.

Jag som tänkte äta lördagsgodis idag. Nu kommer jag inte våga. Och sen är det inte särskilt gott heller...

Den där om tuffa grejer

Det här är tuffigt!

Den där om pip(p)andet

Min kattmamma (nu lät det som om jag har en katt som mamma, det har jag inte, jag har en katt som ÄR mamma) löper. Eller är kåt, som det heter på fackspråk. Detta innebär att hon ställer sig i porrställningar och piper mycket. Nu har hon pipit så mycket att hon är hes. Hon kanske har satsat på att bli så där sexigt hes för att få männen på fall? I alla fall så låter hon sketasköj nu. Jag bara "Kissemamman?" Och hon "piiiiip!" Och jag "hahahaha! Kissekmamman?" Och hon "piiiiip?" Och så håller vi på.

För vi har inga män och inga liv.

Den där om jävla Agnes!

Kollade på Idol. Och när de sa "De som har kommit till final är..." så stängde katten av tv:n. Tack för det, katten!

Min favvo-Sibel åkte ur och tråk-Agnes höll sig kvar. När tråk-Agnes skulle sjunga rock sjöng hon Oasis(?!?) och det lät inte ett dugg rockigt.

När Sibel sjöng "sista sommaren" reste sig håret på mina armar.

Jävla Agnes.

Den där om en till

Okej, Sinead O'Connors "Nothing Compares to You". Den gråter jag också till.

"Nothing can stop these lonely tears from falling
Tell me, baby, where did I go wrong?"

Den där om väskan

Jag skrev ju att min pappa var lite speciell. Det är min mamma med. Hon blev av med sin handväska här, men tänkte att hon kanske aldrig tagit med den upp hit.

Idag hittade jag den. I städskåpet. Tydligen är Växjö en sån stor och farlig stad att folk kan göra inbrott och ta ens saker, ifall man inte gömmer dem.

Den där om Foo Fighters

Foo Fighters

Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari! Jag vill på Foo Fighters den fjärde februari!

Och jag vill gå med min bror.

Den där om föräldrar på besök

Det är bra att ha föräldrabesök, även om man får sova på soffan och får skitont i ryggen. Nu är min kyl och min frys fylld med avokado, sill, mörk choklad, oliver, kyckling, ananas, svart kaviar och kattmat.

För "så här kan du ju inte leva."

Nej, just det!

Den där om Rappa kalja på skånska

I helgen var familjen H och hälsade på. På lördagen spelade vi Rappa kalja. För er som inte vet vad det är så orkar jag inte förklara, tyvärr. För er andra: spela aldrig detta spel med någon som envisas med att skriva på skånska!

Min pappa är lite speciell. När vi skulle förklara saker envisades han med att skriva på skånska. När vi andra sa åt honom att inte göra det, för att han avslöjade sig, så försvarade han sig med att han faktiskt pratar skånska och att det är den enda vägen, det enda rätta språket.

Det slutade med att pappa kom sist.

Ungefär som när vi spelade Risk och pappa envisades med att attackera länder efter historiska slag, och blev sur när vi andra attackerade Australien från Argentina. "Men! De två länderna har ju ALDRIG varit i krig! Varför skulle Argentina attackera Australien? De kommer få USA efter sig!"

Den där om lilla världen

Jag som trodde att jag ändå hade rest en del. Titta så futtigt det ser ut:

Fast det är klart, hade jag varit tre dagar i New York så hade hela stora USA lyst rött, och jag vill hellre ha varit i tre länder i Afrika än tre dagar i New York.

Så det så.

Den där om Liv

Katterna sitter och kollar på mig för jag har (plötsligt) fått fyllehicka och klockan är 03:55.

Av någon konstig anledning så tyckte (flera) folk på förfesten att jag var lik Liv Tylor. Samma läppar, ögon, hår och kindknotor som henne. Det är jag inte. Men det var kul att höra, för hon är ju skitsnygg!

Den där om mitt nummer

Ikväll skulle jag ge mitt telefonnummer till intresserad kille och det enda jag kunde tänka på var M:s hand. Hur M:s hand skulle hålla min hand om jag skulle föda vårt barn. Vårt luvna och krullhåriga barn. Jag älskar M. Jag har försökt förtränga, förneka och förlora vår kärlek, men det går inte.

Jag älskar M.

Jag älskar M.

JAG ÄLSKAR M.

Och killen fick aldrig mitt nummer. Jag sa till honom att det aldrig skulle funka, för om jag så lever tills jag är 150 år så kommer jag älska M.

Sen gick vi till McDonald's.

Den där om mina prinsessor

Ikväll ska jag gå ut med bara mina pop-prinsessor. Rock-prinsessorna skulle göra något annat, allihopa. Ska bli jättekul, för det var ett tag sedan vi träffades på riktigt, även om pop-prinsessa A och jag tränar tillsammans någon gång i veckan.

Men nu är det skyndaskynda, för på två timmar ska jag hinna duscha, äta, sminka, klä och greja!

Den där om publiken

Det går inget bra att onanera när två katter tittar på och en tredje biter en i foten!

Den där om att vara kär

Och bara för att jag är så kär i mina katter som inte är mina, så måste jag lägga in två bilder på dem. Idag har de varit underbarast, förutom när Aslan kammade mitt hår, Khan hoppade på mitt ben med klorna utfällda och när de stängde in Lillfisen på toa.

Den där om pennorna

I somras var kompis Anna och jag i en rolig butik i Stockholm. Där stod vi och fnissade åt några gigantiska pennor i flera minuter. När jag kom hem till Växjö igen så fick jag två presenter. En blå och en röd.

Jag har lovat henne att skriva en tenta med en av pennorna. De är mina turpennor. Och kompis Anna vet exakt vad jag har för humor.

Den där om maten

Jag är hungrig.
Det är åtta dagar kvar tills man får pengar.
Och jag har ingen mat kvar.
Jag går ner i vikt.
Nu passar inte mina byxor längre.

Den där om tid

Samla kraft för att cykla till stan: två timmar.
Jag och katterna låg och lyssnade på Celine Dion. Jag grät, för snart ska de åka. De tittade på och spann.

Gå ut till cykeln: 30 sekunder.
Jag hade visst glömt att låsa cykeln.

Cykla till stan: 15 minuter.
Tårna höll på att gå av, för de frös.

Lämna tillbaka byxor: två minuter.
Tack GT för lånet! Tack för 500:- tillbaka!

Cykla tillbaka hem: 15 minuter.
Tänkte på när jag cyklade hem på fem minuter, för M skulle börja jobba och jag ville ha en kram innan han gick.

Vila efter cykeltur: nu fram tills jag orkar gå och plugga, gå på möte och träna. Gissningsvis tre timmar.

Den där om gamla tjyvgeten

Idag, när jag var och handlade, spanade en polis på mig. Först tyckte jag det kändes lustigt, för... de får väl inte spana på arbetstid? Sen kom jag på att han kanske trodde att jag var en tjyv.

När jag sen tränade fick jag ont i höften. Om man får ont i höften så betyder det att man är
a.) gammal eller
b.) gravid,
så eftersom vi har totaltorka i underlivet så kan vi ju räkna bort b (om jag inte ska ha en ny bebisjesus), så har jag helt enkelt blivit en gammal get. Det smärtar i mitt hjärta. Men det är bara att inse.

Och är man gammal så kommer man inte ha mer sex. Speciellt inte med en dålig höft (hoho, nu fick jag härliga bilder i min hjärna där jag knullar med en gammal höft. Alltså... jag här - gamla höften där, höften överst, eller jag?!?).

Jag som så gärna ville ha barn...

Den där om myrsteg

Nu är allt fixfärdigt. Jag har lägenheten. Jag kommer in på Stockholms universitet. Jag har fixat så att jag får mina kursen tillgodoräknade. Jag har flytthjälp. Jag har någon som kan hyra min lägenhet. Jag har extrajobb. Jag känner friheten. Jag har klarat mina kurser här. Jag har sagt upp mig på mina tre extrajobbvolontärtjafs här. Jag har fått mamma och pappa att acceptera att jag kommer flytta längre bort igen. Jag har fått avundsjuka telefonsamtal av min bror. Jag har pratat med alla mina söta vänner i Stockholm om allt kul vi ska göra. Jag har lovat mina Växjövänner att komma tillbaka. Jag har en underbar lägenhetskompis. Jag har planer för den uppsats jag kommer skriva i Stockholm. Jag har längtan. Jag har planer.

Men allt detta. Allt detta kommer gå åt helvete om inte han vill ha mig då. Om han säger att han behöver mer tid. Att han inte ens klarar av att ta myrsteg framåt. Och jag hatar att samtidigt som jag skriver det här om min längtan och saknad så kanske han känner sig nervös och trängd av det.

Att ha våren som jag har haft hösten tror jag inte att jag klarar av.

Den där om att morgonstund har oro i mun

Jag har kommit på det. Jag har kommit på att jag inte längre vill se mig själv som vuxen. Jag vill vara bara 25, inte redan 25.

Jag vill vara liten och vig och snabb och otröttlig och naiv och kärleksfull och ocynisk och ivrig och nyfiken. Jag vill tro att mina föräldrar kommer leva för evigt, att alla människor är goda, att det roligaste är att rida på grisar, och att det tråkigaste är att bli inropad när det är mat.

Jag vill inte behöva oroa mig för världssvält, kvinnomisshandel, sjukdommar, tentor, utseende, kärlek, barn eller ålder. Jag vill ha en docka som bebis och inte behöva oroa mig över att jag kanske inte kan få barn. Jag vill krama min pappa och veta att han alltid kommer vara där.

Jag vill gifta mig med min kusin, på höskullen, på låtsas och inte behöva undra om jag någonsin kommer bli gift. Jag vill kunna rida ut i världen på en gris eller en häst och inte behöva oroa mig för körkort eller att bli påkörd.

Jag vill läsa mina Kitty-böcker inte inte behöva tänka att jag måste läsa 2500 sidor på fyra veckor, för sen är det tenta. Jag vill kunna hoppa i vattenpölar och gå på fryst is utan att tänka att jag kanske kommer bli sjuk, eller ser dum ut.

Jag vill inte behöva irritera mig på att is såklart är fryst och att det blev fel i meningen ovan.

Jag vill kunna slänga i mig makaroner och korv, utan att fundera på om korven är ekologisk odlad, näringsrik, om grisen haft det bra och hur mycket fett den innehåller. Jag vill se min mamma pussa min pappa utan att tänka på att ute i världen finns det mammor som får morgonsmäll av sina män, och inte morgonpuss.

Men detta kommer jag aldrigaldrigaldrig mer få. Jag kommer aldrigaldrigaldrig mer bli naiv och fullständigt, barnsligt överlycklig igen.

Jag kommer kanske aldrigaldrigaldrig få barn och få uppleva det genom deras ögon och sinne. Och kanske kommer den man jag får barn med ge mig morgonsmisk och inte morgonpuss. Eller så kanske mina barn kommer leva utan pappa. Eller utan mamma. Eller utan båda två.

Och jippie, vad den här morgonen började muntert!